Genetiken är betydligt viktigare än familjemiljön när det kommer till vilka egenskaper en människa får. Det framgår av forskning som gjorts på tvillingpar över hela världen, i över 100 år, för att förstå vilka faktorer som ligger till grund för de egenskaper en individ får.
I en SvD-artikel som publicerades på söndagen går man igenom det resultat som framkommit av de studier som forskare gjort de senaste 100+ åren, där de har undersökt både enäggs- och tvåäggstvillingar.
”Är det bara generna som påverkar en egenskap, då kommer enäggstvillingar alltså att bli exakt lika – oavsett var de växer upp och vad de gör. Är däremot generna obetydliga och det i stället är miljöfaktorer – som föräldrarnas uppfostran, utbildning eller socioekonomiska status – som är avgörande för hur barnen blir, då borde tvåäggstvillingar som växer upp tillsammans bli lika lika varandra som enäggstvillingar blir. Men det blir de aldrig”, står det i artikeln.
Forskare har även studerat data från enäggstvillingar som adopterats bort och inte har haft samma uppväxtmiljö. Och alla studier har landat i ungefär samma slutsats: att familjemiljön nästan aldrig är avgörande för att ett barn exempelvis ska lyckas i skolan.
– Det som hände var att de flesta studier pekade ut genetiken som betydligt viktigare än familjemiljön, säger Patrik Magnusson, chef för det svenska tvillingregistret och genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, till SvD.
LÄS ÄVEN: Regeringsförslag: Lågpresterande invandrarelever ska inte underkännas
Genetiken är avgörande
Familjemiljön står endast för 5-10% av påverkan på ett barns allmänna intelligens, motivation och framgångar. Genetiken är dock avgörande då den står för hela 30-50% av barnets egenskaper. Vad avgör då resten, enligt forskningen? Slumpen.
– Om vi har en pappa som kan spela piano och familjemiljön hade varit viktig, då borde enäggs- och tvåäggstvillingar vara rätt lika i hur mycket de gillar att spela. Men så är det inte, enäggstvillingar är alltid mycket mer lika, säger Patrik Magnusson.
I Sverige har politikerna under många år pumpat ut skattepengar till så kallade ”utanförskapsområden” där skolresultaten ofta är påtagligt sämre än på platser i landet där invånarna utgörs av en mindre andel människor med utländsk bakgrund och låg utbildningsnivå.
Utifrån dessa forskningsstudier kan man anta att de påkostade satsningarna till stor del varit förgäves eftersom genetiken ligger till grund för upp till 50% av hur akademiskt framgångsrikt ett barn blir.
LÄS ÄVEN: Trots inköp av tunga skolmöbler som inte går att kasta – betygen i Strömstad fortsätter att rasa
LÄS ÄVEN: Efterblivet ”Skellefteåmonster” kan vara etiopiskt normalbegåvad
LÄS ÄVEN: It’s the intelligence, stupid
LÄS ÄVEN: Karl-Olov Arnstberg: Sveriges vanvårdade genpool
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.