Svarta listan över antidemokratiska företag och organisationer

1.8K Shares

Samhällsutvecklingen kan se stundvis mörk ut med etablissemanget som formar en enad front med flera företag och organisationer i angrepp mot våra grundläggande fri- och rättigheter. Man kan lätt bli både deprimerad och uppgiven över utvecklingen – men det finns faktiskt något som varje medborgare kan göra.

Vi som står upp mot antidemokratiska tendenser utgör minst 20% av befolkningen – och vi har en stor makt som konsumenter. På relativt små marknader som Sverige är varje kund viktig. Hur mycket etablissemanget än vill straffa regimkritiker och styra oss mot vissa beteenden går det inte att kringgå de grundläggande ekonomiska lagarna: inget företag kan gå runt utan kunder.

Vi måste visa att det kostar att anamma och driva igenom en antidemokratisk agenda. Det ska kosta att förfölja regimkritiker, oberoende journalister och oppositionella politiker och hindra deras verksamhet.

Därför gör Samhällsnytt ett försök att skapa en heltäckande svart lista över odemokratiska företag och organisationer.

Listan kommer att uppdateras kontinuerligt och ska alltid vara tillgänglig på vår sajts förstasida. Här är några exempel (OBS! Ni hittar hela den sökbara tabellen längst ner på sidan):


Nordea: banken stänger politiska organisationers bankkonton med motiveringen att banken anser att deras tjänster används ”i verksamhet banken anser vara oetisk”. Det finns även misstankar om att banken samarbetar med vänsterextremistiska grupper och läcker ut uppgifter om regimkritiker och deras ekonomi till dessa.

Kosta Boda Art Hotel i Lessebo: hotellet har avbokat en konferens av SD med motiveringen att partiet ”väcker obehag” hos vissa gäster.

Google: IT-jätten är känd för att censurera internet genom att nedprioritera eller helt ta bort länkar till samhällskritiska publikationer i sina sökresultat. Genom att ta en monopolställning på marknaden för webbaserade reklamannonser deltar företaget aktivt i försök att strypa alternativa medier ekonomiskt.

Facebook: det sociala nätverket samlar in användaruppgifter som sedan säljs vidare till tredje part, men deltar även aktivt i politisk censur på order från svenska regeringen samt blockerar oberoende journalister och oppositionella politiker från sina plattformar.

Youtube: plattformen som ägs av Google har vid flera tillfällen försökt att hindra spridning av regimkritiskt innehåll – däribland en film om socialdemokraternas nazistiska rötter. Senare förklarades borttagningen av filmerna vara ett misstag. Enligt egna uppgifter har plattformen tusentals anställda censorer som löpande filtrerar innehåll.

Linas Matkasse: på uppmaning från vänsterextremister blockerade företaget automatisk marknadsföring på Google Adsense specifikt för Samhällsnytt i förhoppningen om att strypa sajtens reklamintäkter.

Unilever: ett multinationellt företag som tog ställning i en politiskt kontroversiell fråga om asylamnestin för vuxna afghaner i Sverige. Därmed utgör företaget ett exempel på utländskt försök att påverka interna politiska processer i Sverige. Företaget äger följande populära varumärken: Ben&Jerry, AXE, Dove, Knorr, Lipton, Rexona, Toni & Guy, GB Glass, Milda, VIA.

Schibsted Media Grupp: en norsk mediekoncern som äger flera regimmedier i Sverige – däribland Aftonbladet, SvD och Omni. De ovannämnda tidningarna överlever knappt ekonomiskt och finansieras genom företagets verkliga mjölkkor – en uppsjö av internet-baserade annonserings- och prisjämförelsetjänster. Bland de finns följande: Blocket.se, Bytbil.com, Compricer, Service Finder, Prisjakt, Lendo, Mobilio.se, Kundkraft.se, elbes.tn, Elpriser.se, TV.nu, Klart.se, Destination.se, Mötesplatsen.se, Letsdeal.se, Webtraffic, Minimedia, FlexiDrive, MittBolån.

Restaurangerna Djuret, Pubologi, Omakase Köttslöjd, Tweed och The Burdundy i Stockholm: krögaren som driver restaurangerna, Daniel Crespi, har sagt i media att sverigedemokrater inte är välkomna i hans restauranger samt att det är ”dags att lägga ut råttgift”.

Hamburgerkedjan MAX: i samband med Almedalenveckan 2013 har företaget valt att lägga sina inkomster på påverkansförsök på politikerforumet i en politiskt kontroversiell fråga om invandring.

Viking Line: rederiet har valt att avbryta samarbetet med författaren och debattören Katerina Janouch eftersom det inte gillade en tweet av henne som ifrågasatte Vänsterpartiets politiker Dinamarca.

Taxi Kurir: 2013 drev taxibolaget en reklamkampanj – ”Röstar du på SD får du välja ett annat taxibolag”

H&M: företagets vd Karl-Johan Persson, en av de rikaste personerna i Sverige, ägnade sig åt försök att påverka regeringsbildningen efter valet 2018. Han beklagade partiets ”konstiga människosyn” och ”oroades” över dess framgångar i ett offentligt uttalande. Två år tidigare avslöjades företaget använda barnarbetare i Asien.

Svenska Kyrkan: genom åren har Svenska Kyrkan ägnat sig åt avancerade påverkans- och desinformationskampanjer i syftet att begränsa demokratin och skydda makthavare samt sysslade med samhällsomstörtande verksamhet  Kyrkans främsta inkomstkälla är medlemsavgifter. Man kan gå ur kyrkan och sluta stödja den ekonomiskt online på följande länk.



UPPDATERING: Vi har nu en lista där man kan söka på företagsnamn, plats, bransch och på beskrivning. Se nedan. 

Hjälp oss uppdatera listan
Om ni har ett exempel på ett antidemokratiskt beteende från ett företag, skriv gärna ett mejl till oss på [email protected]. Mejlet ska innehålla företagets namn, en beskrivning av händelsen och någon form av bevis – en länk, en bild eller en skärmdump.

De företag och organisationer som ångrar sitt beteende och återgår till att behandla alla sina kunder jämlikt och rättvist kommer att tas bort från listan. Tanken är att listan ska vara lätt att dela och läsa så att fler kan göra ett medvetet konsumentval.

Med andra ord finns det en fördel med att ha alla skurkar samlade på samma plats. Så dela gärna och sprid listan (OBS! Listan görs bäst på dator/desktop – inte mobiltelefon/paddor. En app är på gång för sådana enheter).

[wpdatatable id=1]

Företag som medverkar i utfasningen av kontanter (mer om varför tillgång till kontanta betalningsmedel utgör en viktig medborgerlig rättighet läs här):

1.8K Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.