Grova brottslingar som flyttats från Sverige till fängelse i Estland är missnöjda med tillvaron bakom lås och bom. Maten är för enformig, madrasserna för tunna och möjligheterna att använda surfplattor för begränsade. I ett öppet brev kräver de intagna samma villkor som på svenska anstalter. De riktar också anklagelser om rasism från personalen.
Det var för att avlasta den överbelastade svenska kriminalvården som Tidöpartierna beslutade att börja hyra fängelseplatser utomlands. I juni 2025 undertecknade Sverige och Estland ett avtal som ger möjlighet att placera upp till 600 svenska fångar i fängelset i Tartu.
De första intagna transporterades över Östersjön i augusti i år. Det handlar om vuxna män, många med invandrarbakgrund, som dömts till fängelse i Sverige, bland annat för grova våldsbrott, sexualbrott och ekonomisk brottslighet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Personer med omfattande vårdbehov eller särskilt hög säkerhetsrisk, exempelvis kopplingar till organiserad brottslighet, ska däremot inte komma i fråga. Men det som från regeringens sida beskrivits som en viktig lösning på den svenska fängelsekrisen har inte fallit alla de berörda brottslingarna i smaken.
I ett omfattande öppet brev, publicerat i den fristående tidningen Kriminalvårdsmagasinet, utgjuter nu ett antal av de svenska fångarna sitt djupa missnöje med förhållandena i Tartu. Många har sedan tidigare erfarenheter från svenska anstalter där bekvämlighetsfaktorn varit väsentligt högre.
Kyckling, soppa och för lite frukt
En betydande del av missnöjet handlar om maten. De intagna beklagar sig över att de serveras kyckling vid nästan varje måltid och att variationen är alltför begränsad. Lunchen består enligt brevet regelmässigt av någon form av kokt gryta, medan middagen utgörs av soppa. Grönsaksutbudet uppges huvudsakligen bestå av morötter, antingen kokta eller rivna. Frukt serveras endast tre gånger i veckan och då i form av äpplen.
Fångarna har därför efterfrågat andra alternativ, bland annat nötkött, bananer och apelsiner. Men enligt brevet har den estländska personalen avvisat önskemålen med hänvisning till kostnaderna.
LÄS ÄVEN: KLART: Kriminella i Sverige skickas till Estland – så blir kostnaden
Även portionsstorlekarna väcker missnöje. De intagna uppger att personalen väger maten och att middagsportionerna kan vara begränsade till 350 gram. De befarar att den ensidiga kosten ska leda till näringsbrist och påverka deras humör negativt.
För tunna madrasser och för lite tvätt
Även i övrigt anser de från Sverige utackorderade fångarna att anstaltslivet lämnar mycket övrigt att önska. Madrasserna uppges vara endast fem centimeter tjocka, vilket inte duger. Möjligheterna att tvätta kläder är begränsade och varje intagen får enligt brevet bara en handduk, som kan tvättas tillsammans med sängkläderna var fjortonde dag.
Det finns dessutom endast tre duschar för de intagna på respektive avdelning, som har plats för upp till 44 personer vid dubbelbeläggning. Gemensamhetsutrymmena är enligt fångarna dimensionerade för betydligt färre personer än vad avdelningarna kan inhysa. De beklagar sig också över att personalen oartigt går in i cellerna utan att knacka, att övervakning sker nattetid och att vakterna ibland kommer in medan de duschar.
Ytterligare en källa till irritation är att de surfplattor som utlovats inte fungerar som förväntat. Möjligheten att ringa röstsamtal via dem saknas och fångarna uppger att de inte heller har tillgång till surfplattorna dygnet runt. De intagna anser att förhållandena avviker alltför mycket från vad de varit vana vid på svenska anstalter.
Vägrade låta sig låsas in – kravallstyrka ingrep
En annan stötesten är de dagliga inlåsningarna. Sedan den 23 september ska fångarna enligt brevet ha blivit inlåsta i sina celler en timme vid lunch och ytterligare en timme vid middag. De tvingas därmed äta i cellerna i stället för i gemensamma utrymmen.
Vid ett tillfälle vägrade ett antal intagna att rätta sig efter anvisningarna. Enligt deras egen redogörelse kallades då anstaltens kravallstyrka in för att föra tillbaka dem till cellerna.
LÄS ÄVEN: Svenskt fångavtal med Estland kan rivas upp: ”Ni får ta hand om ert eget skräp”
Fångarna ifrågasätter om sådana rutiner är förenliga med det avtal som Sverige och Estland ingått och kräver besked om vilka svenska anstalter som tillämpar motsvarande regler.
Anklagar personalen för rasism
Brevet innehåller också anklagelser om rasism. Flera intagna med utländsk bakgrund – alltså varken estländsk eller svensk – uppger att de utsatts för diskriminerande behandling av estländsk säkerhetspersonal.
Enligt brevet har fångar med viss etnisk eller religiös bakgrund fått frågor om eventuella kontakter med terrororganisationen IS, om släktingars deltagande i kriget i Syrien och om hur de skulle reagera på att dela cell med en jude. De hävdar också att mörkhyade intagna i vissa situationer behandlats annorlunda än vita, bland annat vid visitationer och när det gäller tillgång till CD-spelare.
LÄS ÄVEN: Fångar från Sverige chockade i Estland: Serveras mat i hundskålar
Vidare anklagas personalen för att ha försökt hindra fångarna från att kontakta journalister. Enligt brevskrivarna har de varnats för att mediekontakter skulle kunna försvåra kommunikationen med anhöriga och skapa säkerhetsproblem mellan Sverige och Estland.
Det rör sig om påståenden från de intagna själva. Något oberoende belägg för rasismanklagelserna presenteras inte i brevet.
Saknar sysselsättning och religiös imam-service
Fångarna är också missnöjda med att den utlovade sysselsättningen inte kommit i gång. Enligt deras uppgifter ska avtalet ge rätt till 30 timmars sysselsättning i veckan, men efter mer än en månad på anstalten hade de fortfarande inte erbjudits vare sig arbete eller andra organiserade aktiviteter. Det innebär enligt brevskrivarna en ekonomisk nackdel, eftersom de därmed går miste om ersättning som skulle kunna användas för att köpa hygienartiklar, kaffe och kompletterande livsmedel.
De klagar också över brister i möjligheterna att utöva sin religion. Särskilt nämns muslimska intagnas svårigheter att få kontakt med en imam. Enligt brevet har de fått veta att det endast finns en imam i hela Estland och att ingen imam besöker anstalten.
Familjekontakter försvåras
En annan invändning gäller själva urvalet av fångar som skickats till Estland. Brevskrivarna framhåller att de som flyttats har skött sig under sin tidigare anstaltsvistelse i Sverige.
Som exempel lyfter de fram en man som tidigare var placerad i Malmö och som har en dotter på två och ett halvt år. Mannen hade enligt brevet regelbundna besök av barnet och dess mamma, men möjligheterna att upprätthålla kontakten har försämrats avsevärt efter flytten till Estland.
Han överklagade placeringsbeslutet med hänvisning till barnets behov av kontakt med sin pappa, sin pågående rehabilitering och att han endast hade omkring 18 månader kvar av strafftiden. Överklagandet avslogs.
LÄS ÄVEN: Estland vägrar ta emot gängkriminella och terrorister från Sverige
De intagna tar också upp ett fall där en fånge med omfattande hälsoproblem ska ha flyttats till Tartu trots behov av specialistvård. Dessutom anklagar de den svenska Kriminalvården för att ha ändrat uppgifter om vissa fångars kopplingar till kriminella nätverk för att möjliggöra placeringar i Estland, trots att landet inte vill ta emot gängkriminella. Brevet innehåller dock inte heller i den delen någon dokumentation som styrker att sådana ändringar verkligen har gjorts.
Kräver samma villkor som i Sverige
Genomgående i brevet återkommer kravet att fångar som dömts i Sverige och avtjänar sina straff i Estland ska behandlas på samma sätt som om de hade suttit kvar på en svensk anstalt. De motsätter sig att estländska regler och rutiner ska kunna innebära försämringar jämfört med svenska förhållanden.
Brevskrivarna vill bland annat veta hur mycket pengar som avsätts till maten, varför de måste betala för besöksrum och om det finns svenska fängelser med motsvarande madrasser, beläggning och inlåsningsrutiner. De kräver också att svenska beslutsfattare ska ställas till svars för de förhållanden som de beskriver.
– Vi har begått brott i Sverige, och vi ska ha samma rättigheter och villkor som man får på en svensk anstalt.
Att de har begått brott är således inget som brevskrivarna försöker förneka. Däremot anser de att konsekvenserna av brotten inte ska behöva innefatta en lägre standard än den svenska kriminalvårdens. Hade man vetat i förväg att man skulle skeppas till en mindre bekväm anstalt i Estland hade man kanske tänkt sig för en gång till innan man begick brotten.
LÄS ÄVEN: Estland stoppar majoriteten av fångarna från Sverige
För de brottsoffer som drabbats av gärningarna bakom fängelsedomarna kan möjligen klagomålen på kycklinggrytor, tunna madrasser och begränsad tillgång till surfplattor framstå som ett mindre bekymmer. Men frågan om hur långt Sverige är skyldigt att garantera svenska anstaltsvillkor även när straffen avtjänas utomlands är principiell.
Avtalet med Estland bygger på att straffverkställigheten ska hålla en likvärdig nivå, men innebär inte att samtliga svenska rutiner automatiskt ska tillämpas. Den estländska kriminalvården ansvarar för den dagliga verksamheten och estländsk lagstiftning gäller som utgångspunkt, med de undantag och särskilda bestämmelser som följer av avtalet.
Brevet är publicerat i Kriminalvårdsmagasinet den 16 oktober. Något bemötande från svenska eller estländska kriminalvårdsmyndigheter ingår inte i det återgivna materialet.
