Även om studierna är lovande, och man kan börja bota patienter som ingår i dessa, kan det ändå dröja tio år tills metoden kan bli tillgänglig för allmänheten.
Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, leder forskningsprojektet där man lyckats lura immunsystemet genom att kamouflera och transplantera insulinproducerande celler. I ett halvår har cellerna lyckats undgå attacker från immunsystemet.
Nästa steg är enligt Carlsson bland annat att pröva högre doser av cellmängd för att kunna få en påverkan på blodsockerkontroll och förhoppningsvis börja häva diabetes hos individer med typ 1-diabetes.
LÄS ÄVEN: Forskare har botat man med diabetes
I över 100 år har diabetes typ 1 behandlats genom att tillföra kroppen insulin. Tills Per-Ola Carlssons genmodifierade insulinproducerande celler kan resultera i ett läkemedel kan det dock dröja ungefär tio år.
Uppväxtmiljö kan påverka
Parallellt med Per-Ola Carlssons forskning pågår även studier där man tittar på gåtan varför vissa personer drabbas av sjukdomen, vars förekomst dessutom är högst i just Sverige och Finland.
– Vi började titta på var man hade bott någonstans de fem första levnadsåren, oberoende av när man får diagnosen. Vi hittade låg- och högriskområden. Det tolkar vi som att detta är viktiga orsaksmekanismer som verkar tidigt i livet, säger Soffia Gudbjörnsdóttir, diabetesläkare och registerforskare, till Göteborgs-Posten.
Man använde det Nationella diabetesregistret för att ta fram uppgifter om personer som diagnostiserats med diabetes typ 1 mellan 2005 och 2022, vilket omfattade drygt 21 800 individer. Vad man upptäckte var att vid diagnostillfället observerades att kluster med hög risk framför allt finns på landsbygden, medan det är en lägre risk i storstäderna.
I storstäder som Stockholm, Malmö och Göteborg var risken att få sjukdomen mellan 20 och 50 procent lägre jämfört med genomsnittet medan risken var som höst i glesbygd i norra Sverige.
