I maj i år fälldes den svenska FRA-lagen av Europadomstolen i Strasbourg för att strida mot de mänskliga rättigheterna. Detta efter att redan 2008 ha anmälts dit av organisationen Centrum för rättvisa. Men trots att domslutet är bindande har S-regeringen valt att tvärtom utvidga den kontroversiella massövervakningslagen ytterligare.

Den så kallade FRA-lagen som trädde i kraft i januari 2009 föregicks av en av de mer intensiva politiska debatter och protester som omgärdat ett lagförslag i Sverige. Lagen gav, med förebild från NSA och andra myndigheter i USA, staten rätt att ”signalspana” på digital kommunikation mellan medborgarna som sker via datorer och mobiltelefoner.

Lagen har sedan gradvis utvidgats och nu vill regeringen ta ytterligare flera stora kliv för att möjliggöra för myndigheter att övervaka också de delar av medborgarnas kommunikation som hittills varit fredad. Lagen, som ursprungligen var avsedd att ge försvaret möjligheter att spana på främmande makts aktiviteter riktade mot Sverige, har numera ett ökat fokus på terrorism och organiserad brottslighet, fenomen som har starka migrationspolitiska kopplingar.

Det långtgående inkräktandet på den personliga integriteten som FRA-lagen och andra liknande beslut ger möjlighet till har, med referenser till George Orwells dystopiska roman 1984, kritiserats för att vara ”storebrorspolitik”. De politiker som drivit igenom lagarna menar att de är nödvändiga för att bekämpa den eskalerande grova organiserade brottsligheten och det ökande terrorhotet från framför allt islamistiskt håll.

I sitt domslut ansluter sig nu Europadomstolen i Strasbourg till lagens kritiker. Den svenska FRA-lagen strider mot de mänskliga rättigheterna menar man. Lagen anmäldes till domstolen redan 2008, innan den trätt i kraft. Europadomstolen har inte hastat fram sitt beslut som kommer 13 år senare.

Regering och riksdag ignorerar

Organisationen Centrum för rättvisa, som var de som anmälde lagen, riktar nu i en debattartikel i SvD kritik mot den svenska S-regeringen för att ignorera domslutet trots att det är bindande. I stället för att backa valde Magdalena Anderssons regering att lägga lagförslag till riksdagen om att staten genom bland annat FRA-lagen ska ges ännu större befogenheter att ”signalspana” på medborgarna.

S fick häromveckan med sig en majoritet i riksdagen, inklusive Sverigedemokraterna. Endast Centerpartiet meddelade vissa invändningar med hänvisning till Europadomstolens dom. Beslutet gick under den mediala radarn i skuggan av debaclet kring statsminister- och budgetomröstningarna och MP:s uttåg ur regeringen.

Centrum för rättvisas chef Fredrik Bergman kallar i sitt debattinlägg regeringens agerande för ”anmärkningsvärt”. Detta inte minst mot bakgrund av att Sverige i andra sammanhang haft och fortsatt har hög svansföring när det gäller att kritisera andra länder för brott mot de mänskliga rättigheterna och framstå som en kraft som verkar för att dessa rättigheter iakttas.

Konkret pekar Bergman på det Europadomstolen slagit fast om att FRA-lagen saknar ett godtagbart skydd för den enskildes integritet, bland annat beträffande hur den svenska staten använder insamlade data som bytesvara med andra länder. Domstolen slår också ned på att det inte görs efterkontroller av om lagen tillämpats på ett lagligt sätt eller om lagöverträdelser skett.

Sammantaget menar Europadomstolens högsta juridiska organ Grand Chamber, bestående av 17 europeiska domare, att den svenska FRA-lagen är så bristfällig i sitt integritetsskydd att den bryter mot artikel 8 i Europakonventionen gällande skydd för privatlivet. Bergman skriver:

”Europadomstolens dom klargör att statlig massövervakning är laglig endast om höga krav på rättssäkerhet är uppfyllda. Eftersom FRA-lagen inte lever upp till dessa krav är Sveriges signalspaning oförenlig med våra åtaganden att respektera de mänskliga rättigheterna.”

Utredning först om drygt tre år

Dagen efter att FRA-lagens omfattande utvidgningar klubbats skickade regeringen ett svar till Europarådet där man menar att man hörsammar domen genom att tillsätta en utredning för att ”se över frågan”. Datum för när en sådan utredning kan komma igång har satts så långt bort som till år 2025.

Det är dock högst osäkert att Europadomstolen och Europarådet låter sig nöja med det beskedet. Sverige kan komma att tvingas rulla tillbaka delar av FRA-lagen och i stället för att utvidga massövervakningsbefogenheterna utöka lagens skydd för svenskarnas privatliv och integritet.