Sveriges skattebörda fortsätter att minska och i år väntas skattekvoten enligt en prognos hamna på drygt 41 procent av BNP – den lägsta nivån på ett halvsekel. Senast skattekvoten var lägre var 1975, då den låg på 38,3 procent.
Dagens Industris analytiker Viktor Munkhammar skriver om utvecklingen och konstaterar att skattebördan successivt har minskat sedan millennieskiftet, baserat på OECD:s siffror.
LÄS ÄVEN: Så mycket sparar familjer med Tidöregeringen
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Förra året låg kvoten på 41,4 procent, vilket enligt OECD placerade Sverige på åttonde plats bland länder med högst skattetryck. Frankrike toppade listan med 43,8 procent, följt av Danmark på 43,4 procent. Bland de nordiska länderna hade endast Island ett lägre skattetryck än Sverige.
Kanske viktigare är att BNP-tillväxten äntligen väntas ta fart och skattekvoten är just en kvot mellan skatteintäkter och BNP. Mycket talar därför för att skattetrycket i Sverige sjunker ytterligare under 2026.
Viktor Munkhammar
En högre BNP-tillväxt nästa år skulle alltså innebära att det relativa skattetrycket minskar ytterligare, även om de faktiska skatteintäkterna fortsätter att öka i kronor.
Sammantaget visar siffrorna att Sverige befinner sig på en ovanligt låg nivå historiskt – något som inte setts sedan mitten av 1970-talet – samtidigt som trenden pekar mot fortsatt lättnad i skattebördan under kommande år.
| Rank | Land | Skattekvot (%) |
|---|---|---|
| 1 | Frankrike | 43,8 |
| 2 | Danmark | 43,4 |
| 3 | Belgien | 42,8 |
| 4 | Finland | 42,4 |
| 5 | Norge | 41,4 |
| 6 | Österrike | 41,0 |
| 7 | Italien | 40,9 |
| 8 | Sverige | 41,4 |
| 9 | Tyskland | 40,3 |
| 10 | Portugal | 39,4 |
| Källa: OECD, Revenue Statistics 2024 | ||
LÄS ÄVEN: S förbereder sig för maktövertagande – med skattehöjningar
