Regeringen Löfven har vid upprepade tillfällen intygat att invandringen till Sverige minskat drastiskt sedan migrantkrisen 2015. I verkligheten ligger den kvar på rekordhöga nivåer, endast proportionerna för primär- och sekundärinvandrare har förändrats. Det rapporterar SvD.

Statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Morgan Johansson är de två statsråd som oftast hörts påstå att man vidtagit åtstramande åtgärder så att Sverige nu har en invandring ”EU:s lägstanivå”. Siffror från såväl Migrationsverket som Eurostat visar dock att Sverige ligger kvar i topp.

Det som har minskat är den direkta asylinvandringen. Men även det är en sanning med modifikation eftersom jämförelsen ofta görs med det exceptionella året 2015 och inte med de generellt höga volymer som sökt sig till Sverige lång tid dessförinnan. I relation till dem är minskningen väsentligt mer marginell.

Någon lägstanivå i EU är det heller inte fråga om. I relation till befolkningsmängd ligger Sverige i stället en bit över genomsnittet och en bra bit högre än de nordiska grannländerna.

Det som i huvudsak fortsatt driver upp den asylrelaterade invandringen till Sverige är emellertid den sekundära anhöriginvandringen. Där ligger Sverige i topp i EU.

Kritik mot regeringens påståenden om minskade volymer

Kritik har riktats mot regeringen för att utelämna denna stora grupp och bara tala om den primära asylinvandringen vilket felaktigt ger sken av att påfrestningarna på Sverige skulle ha minskat rejält.

Regeringen har dessutom aviserat ett flertal förändringar i migrationslagen som, tvärtemot den åtstramning man utåt kommunicerat, går i motsatt riktning och kommer att ge flera asylrelaterade grupper ökade möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige.

Konkret handlar om en utvidgning av den så kallade humanitära skyddsgrund som Sverige på eget initiativ tillämpar utöver vad vi är förpliktade till enligt internationella konventioner.

Andra lättnader gäller de främst afghanska unga män som saknar asylskäl men ändå fått stanna för att läsa in en gymnasieutbildning i Sverige. De föreslås nu för att beviljas permanent uppehållstillstånd få dubbelt så lång tid på sig att hitta ett jobb efter avslutade studier samtidigt som kravet på jobbets varaktighet halveras.

När det gäller anhöriginvandringen ligger Sverige med närmare 50 000 anhöriga på femte plats i EU i absoluta tal – före länder med väsentligt större befolkning och ekonomi som Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien.

Sverige i topp – långt från ”EU:s miniminivå”

Viktat för befolkningsmängd hamnar Sverige i topp endast slagna av miniatyrländerna Lichtenstein och Luxemburg, vars anhöriginvandring dock har en väsentligt annan karaktär än den asylrelaterade som generellt gäller för EU.

Den svenska siffran på närmare 50 000 kan också jämföras med Danmark, Finland och Norge som samtliga tog emot färre än 10 000 anhöriga. Sverige tog alltså emot fler anhöriginvandrare än alla dessa länder tillsammans. Motsvarande förhållande gäller även för den primära asylinvandringen.

En förskjutning av motsvarande slag där den sekundära anhöriginvandringen kraftigt ökar kan ses även generellt i EU. Där det tidigare rådde en jämvikt är det idag tre gånger fler anhöriga som kommer hit och får uppehållstillstånd än som får stanna som asylsökare.

Storleken på den sekundära anhöriginvandringen beror på flera faktorer, bland annat hur många primära asylsökare ett land delat ut uppehållstillstånd till och hur generösa regler för anhöriginvandring landet har. För Sverige är båda dessa faktorer sådana att de resulterar i ett högt anhöriginvandringstryck.

Lagändringar kan leda till regeringskris

Den tillfälliga och förment åtstramade tillfälliga migrationslag som infördes i spåren av migrantkrisen 2015 och som utlöste tårar från dåvarande MP-språkröret Åsa Romson på en presskonferens löper ut i juli i år. Om inget sker blir det en återgång till de tidigare lagreglerna.

Den rödgröna regeringens har emellertid på initiativ av Miljöpartiet aviserat ändringar i den ordinarie lagen så att det ska bli lättare att få komma till och stanna i Sverige.

Liberalerna, ett av de stödhjulspartier som enligt den så kallade JÖK-överenskommelsen garanterar Stefans Löfvens fortsatta maktinnehav, kämpar med opinionssiffror under riksdagsspärren och nytillträdda partiledaren Nyamko Sabuni tror inte att partiet tål att man gör ytterligare eftergifter åt de rödgröna på migrationsområdet och har hotat med att utlösa en regeringskris om inte förslagen dras tillbaka.

I mars väntas lagrådsremissen för dessa förändringar vara klar. En proposition för riksdagen att ta ställning till ska ligga på bordet en månad senare.