I ett reportage som statstelevisionen publicerade på torsdagen försöker man normalisera invandrarsvenska – alltså en ofta medveten brytning som identitetsmarkör. Den ena förortskvinnan som får komma till tals i inslaget konstaterar själv att det handlar om sociolekt, och därmed inte om en oönskad svårighet att prata korrekt svenska.

En statsreporter, som själv talar den här typen av invandrarsvenska, har träffat två tonårssystrar från Husby. Tavin och Sitav Alimoradi Nasrabadi är 18 respektive 19 år gamla och vill värna invandrarsvenskan som sociolekt.

De berättar att det sättet att prata på är en identitet som de associerar med värme och gemenskap. Den ena systern uttrycker också ett missnöje med att lärare i skolan kan ställa frågor om huruvida de talar svenska i hemmet. Hon klagar även på att hon uppfattas på ett visst sätt av andra människor när hon pratar invandrarsvenska.

LÄS ÄVEN: SVT kritiseras för obegriplig invandrarsvenska – Svaret: ”Har rätt till sitt eget språk”

Känner gemenskap

Båda systrarna pratar i inslaget om att det är jobbigt att ”filtrera sig själv” vilket för dem betyder att anstränga sig för att tala korrekt svenska med allt vad det innebär. Det kan exempelvis handla om ordval och språkmelodi som de kan välja att använda – men i inslaget ger de uttryck för att vilja normalisera invandrarsvenska som sociolekt.

– Jag skulle kunna sitta och prata med någon som är från andra sidan stan, som är född och uppvuxen i en förort och pratar också med den typen av sociolekt. Och då kommer jag direkt känna gemenskap med den här personen för att det finns nånting där som vi båda kan känna igen oss i, säger Tavin.

I artikeln har statstelevisionen även lagt in ett klipp på en komiker vid namn Ahmed Berhan, som ska ”förklara fenomenet förortssvenska”.

LÄS ÄVEN: SVT tvingas texta egen reporter