På SVT:s webbplats förekommer orden ”högerextrem”, ”högerextremism” och ”högerextremister” totalt 6 160 gånger. Motsvarande ord på vänsterkanten – ”vänsterextrem”, ”vänsterextremism” och ”vänsterextremister” – förekommer bara 78 gånger. Det visar en sökning via Google. Säkerhetspolisen betraktar båda miljöerna som säkerhetshot, men SVT:s rapportering antyder en annan verklighetsbild – en som tycks styras av redaktionell ideologi.
SVT:s sändningstillstånd kräver att rapporteringen ska vara opartisk och saklig. Trots detta syns tydliga mönster i språkbruket på SVT:s nyhetssajt.
En sökning på svt.se via Google ger:
• “Högerextrem”, “högerextremism” eller “högerextremister”: 6 160 träffar
• “Vänsterextrem”, “vänsterextremism” eller “vänsterextremister”: 78 träffar
Det innebär att högerextrema begrepp används nästan 79 gånger oftare än vänsterextrema. Skillnaden är så stor att den inte rimligen kan förklaras enbart av nyhetsläget. Snarare tyder det på en medveten språklig praxis som speglar SVT:s övergripande värderingar – där vänstern i allmänhet framställs som progressiv och legitim, medan högern ofta ramas in som hotfull eller extremistisk.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Säpo: Vänsterextremism är ett av de tre huvudsakliga hoten
Säkerhetspolisen gör ingen skillnad på vilken ideologi som ligger bakom extremism. De fokuserar på våldsbejakande verksamhet, oavsett ideologisk färg. I sin lägesbild konstaterar Säpo:
”De tre huvudsakliga extremistmiljöerna i Sverige är för närvarande de våldsbejakande islamistiska, högerextremistiska och vänsterextremistiska miljöerna.”
Det framgår tydligt att även vänsterextremism är ett säkerhetshot, och att den är både organiserad och ideologiskt driven. Trots det nämns vänsterextrema grupper mycket sällan i SVT:s rapportering – och nästan aldrig med just det ordet.
Ett mönster som går igen i andra delar av rapporteringen
Detta är inte ett isolerat språkfenomen. Flera exempel pekar på att SVT:s nyhetsbevakning ofta gynnar aktörer till vänster i politiken. Magdalena Andersson (S) har exempelvis genomgående behandlats med varsamhet, särskilt under valrörelsen 2022, då SVT:s reportrar ofta analyserade Tidöpartiernas politik kritiskt samtidigt som Socialdemokraternas utspel ofta presenterades utan ifrågasättande.
Även språket i nyhetsrapporteringen tyder på en skevhet. Begrepp som “högersväng”, “radikalisering” och “främlingsfientlighet” används återkommande om partier som Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Motsvarande signalord om ytterkantspositioner lyser däremot ofta med sin frånvaro när det gäller vänsterpartier eller vänsteraktivistiska grupper.
LÄS ÄVEN: Tidöpartierna: Vänstervridningen på SVT och SR får fortsätta
Det sammanlagda intrycket är ett nyhetsflöde där vänstern problematiseras sällan – och högern ofta.
SVT:s tystnad om språkpolicy
Samnytt har ställt följande frågor till SVT:s ansvariga utgivare Karin Ekman och Christofer Brask:
• På vilka grunder använder SVT termen “högerextrem” mer än 6000 gånger, men “vänsterextrem” bara i knappt hundra fall?
• Har SVT någon intern språkpolicy, handbok eller riktlinjer som ligger till grund för denna asymmetri?
• Anser ni att vänsterextrema rörelser – som Antifa, AFA och Extinction Rebellion – inte uppfyller kriterier för att benämnas “extrema” i SVT:s vokabulär, även när de utövar våld, hot eller sabotage?
• Varför granskas inte den autonoma vänstern med samma intensitet, tonalitet och återkommande språkliga etiketter som grupper på högerkanten?
• Är det förenligt med SVT:s sändningstillstånd att använda begrepp på ett sätt som riskerar att forma en offentlig bild där extremism bara förekommer på ena sidan av det politiska spektrumet?
• Har ni genomfört någon intern utvärdering eller språkgranskning av hur SVT använder politiska etiketter? Om ja – kan ni redovisa den?
• Har SVT någonsin gjort ett granskande inslag om våldsbejakande vänsterextremism? Om så – vänligen specificera titel och datum.
• Hur hanterar SVT risken att redaktionella preferenser och värderingar påverkar språkbruket i samhällsfrågor där ideologi är en central komponent?
• Hur svarar ni på kritiken att SVT fungerar som en ideologisk aktör snarare än en neutral rapportör när det gäller politisk extremism?
• Kan ni garantera att språkbruket som idag råder inte bidrar till att vilseleda publiken om karaktären och omfattningen av extremism i Sverige?
Skattefinansierade SVT har valt att inte återkomma med några svar till Samnytts journalist.
Ideologiska överlappningar: Islamism och vänsteraktivism
Säkerhetspolisen klassificerar tre våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige: den islamistiska, den högerextrema och den vänsterextrema. Formellt betraktas dessa som separata miljöer. Men i vissa politiska och aktivistiska sammanhang har det uppstått en retorisk och ideologisk samverkan mellan den radikala vänstern och islamistiska grupper.
I Frankrike har detta fenomen benämnts “islamo-gauchisme”, eller “islamo-leftism” – ett uttryck för hur delar av vänstern allierar sig med islamistiska idébärare i frågor om antirasism, antiimperialism eller postkolonial kritik. Kritiker menar att denna allians i praktiken kan leda till överseende med hedersförtryck, antisemitism och kvinnofientliga idéer, så länge de paketeras i ett “anti-västligt” eller “antirasistiskt” språk.
LÄS ÄVEN: Public service pekas ut som det största hotet mot Sveriges demokrati
I Sverige har liknande tendenser kunnat skönjas i vissa vänster- eller aktivistmiljöer där islamistiska aktörer bjuds in till panelsamtal, demonstrationer eller kulturarrangemang – trots att deras ideologiska grundvalar strider mot västerländska frihetsideal.
Samarbeten mellan vänsterextrema och islamistiska aktörer – då och nu
Idémässig samverkan mellan delar av vänstern och islamistiska rörelser är inget nytt fenomen. Under den iranska revolutionen 1979 stod kommunistpartier och vänsterintellektuella till en början sida vid sida med islamistiska krafter i opposition mot shahens väststödda regim. Målet var en gemensam revolution.
Men så snart Ayatollah Khomeinis teokratiska regim tagit makten, vändes vapnen mot de sekulära. Tusentals kommunister och vänstersympatisörer avrättades eller förföljdes. Den revolutionära alliansen visade sig vara tillfällig – men den ideologiska modellen för samverkan mellan antikapitalistiska och islamistiska aktörer fick efterverkningar långt utanför Iran.
LÄS ÄVEN: Tidigare SVT-reportern: “SVT är en megafon för mångkultur och massinvandring”
I modern svensk kontext syns en liknande tematik i vissa aktivistmiljöer. Exempelvis har den våldsbejakande vänstergruppen AFA (Antifascistisk Aktion) vid upprepade tillfällen deltagit i eller samverkat med pro-palestinska demonstrationer, där även islamistiskt färgade aktörer varit närvarande.
I dessa sammanhang förs ofta ett gemensamt språkbruk kring antikolonialism, antisionism, kamp mot “imperialism” och “strukturell rasism” – en retorik som överbryggar ideologiska skillnader.
LÄS ÄVEN: SVT-chefen Hanna Stjärne: Inget problem att 70% av våra journalister röstar V eller MP
Flera av dessa demonstrationer har urartat i våldsamheter, attacker mot polis, eller vandalism. Ändå benämns aktörerna sällan som “extremister” i svenska medier – och i SVT:s fall nästan aldrig som “vänsterextrema” eller “islamistiska”.
Inte bara en språklig obalans – utan en ideologisk?
I ljuset av Säpos klassificering av extremism, blir SVT:s avvikande språkbruk svårförklarligt utan att väga in ideologisk lutning. Att public service, som finansieras av alla medborgare, systematiskt använder begrepp om högerextremism men nästan aldrig vänsterextremism, tyder på att man medvetet undviker att kasta ett kritiskt ljus på den politiska vänstern.
Språkvalet är i praktiken en form av ställningstagande.
Gillade du den här artikeln?
Om du uppskattar Samnytts journalistik bli då gärna prenumerant!
• Klicka för att se prenumerationserbjudanden.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här
LÄS ÄVEN: Statsradions självbild: “Vi har svenska folket med oss”
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.