➤ KRÖNIKA  I den islamiska republiken Pakistan, där sharia har inflytande på lagarna, är det inte lätt att vara icke-muslim. Om du dessutom uttrycker dina tankar, så kan lagen straffa dig för hädelse. Och om den inte gör det, så kan du ändå inte vara säker för den upprörda mobben.

Den kristna kvinnan Asia Bibi anklagades för att ha förolämpat islams profet Muhammed. Hon dömdes till döden genom hängning. I väntan på straffet har hon suttit fängslad i åtta år. Hon friades nyligen av Högsta domstolen i Islamabad. Anledningen var brist på bevis. Men kanske spelade det också en roll att hennes fall blivit känt i hela världen. Det skulle inte se bra ut om Pakistan hängde en stackars fyrabarnsmor för att hon påstås ha sagt något vanvördigt om Muhammed.

Och vad ska hon ha sagt? År 2009 plockade Asia Bibi bär i sin by. Hon var törstig och dristade sig att dricka från samma vattenskål som muslimerna. De muslimska kvinnorna blev upprörda. Det passade inte att en oren kristen kvinna drack ur samma skål som de. “Min Kristus dog för mig. Vad gjorde Muhammed för er?”, ska Asia Bibi då ha sagt. Yttrandet anmäldes till polisen. Hon hade hädat!

Den fanatiska mobben är inte nöjd med Asia Bibis frigivning. Hädelselagen har stort folkligt stöd. Under stora gatuprotester kräver mobben att få se Asia Bibis blod. För tänk om man lät folk komma undan med sådana hädiska yttranden? Vördnaden för Muhammed skulle försvinna. Folk skulle börja ta lättvindigt på religionen. Så därför måste all sådan fräckhet slås ner. Över tusen personer har dömts för hädelse i Pakistan sedan 1987.

Men inte bara hädarna lever farligt i den islamiska republiken. Den förre guvernören i Punjab, Salman Taseer, försvarade Asia Bibi 2010. För detta fick han betala med sitt liv. Han sköts ihjäl av sin livvakt Mumtaz Qadri. Livvakten trodde att han gjorde sin religiösa plikt. Han måste vara mer lojal mot Gud än mot människor. Staten dömde honom till döden, men av många hyllades han som hjälte och martyr. Asia Bibis advokat har flytt landet. I ett meddelande till nyhetsbyrån Reuters skriver han att han flytt för att rädda sig själv från den arga mobben.

Det finns en sak med de här protesterna som inte har uppmärksammats i mainstreammedia, som jag vill lyfta fram. Protesterna har letts av islamistpartiet Tehreek-e-Labbaik. Det är ett parti som kräver en mer kraftfull och kompromisslös tillämpning av hädelselagen. Anhängarna har stått på gatorna och skrikit att de vill se Asia Bibi död.

Tehreek-e-Labbaik är inte salafistiskt eller wahhabistiskt. Det har ingen koppling till talibaner, Al-Qaida eller Islamiska Staten (IS). Det har heller ingen koppling till Muslimska Brödraskapet. Det här partiet har i stället i sin bakgrund i sufismen, alltså det som brukar kallas ”islamisk mystik”. Jag ska inte ägna denna krönika åt att förklara sufismen. Men många har åtminstone hört talas om de dansande dervischerna. Det är en del av sufismen – poesi, dans och meditativ musik.

Ibland framställs sufismen som islams goda sida. Men saken är den att oavsett om du kallar dig salafist eller sufi eller något annat, så ser du Muhammed som din profet och Koranen som din heliga bok. Och där hittar du att hädare och avfällingar ska dödas. Sufierna kan faktiskt vara ännu mer fanatiska i sin hängivenhet för Muhammed än andra muslimer. De tror att Muhammed är mycket mer än en människa, ja, närmast gudomlig. Han är inte död, utan ser och hör och är allestädes närvarande. En av orsakerna till att salafister och sufier inte kommer överens i Pakistan är att sufierna menar att salafisterna brister i sin vördnad och hängivenhet för Muhammed.

Läser man islamisk historia ser man att sufier inte varit sämre på jihad, heliga krig, än andra. De har i många fall stått i främsta ledet. Bilden av den milda och fredliga sufismen och den stränga och våldsamma salafismen stämmer inte. Man måste förstå att roten till alla islamiska rörelser och riktningar är en och densamma. Jihad och sharia finns i roten. Bara för att sufierna inte spränger sig själva på gatorna i Europa, så betyder det inte att de är okej. Terrorismen är bara en del av problemet. Islams expansion i Europa, oavsett om vi talar om sufier och salafister, utgör ett hot mot vår yttrandefrihet. Den arga mobben finns inte bara långt borta i Pakistan. Den finns på våra gator.