USA fixade flyktingläger åt mujahedinkrigare i Albanien. En krigare trivdes inte med att ha fått asyl i Albanien och for istället till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket vägrade pröva asylansökan och hänvisade mannen till Albanien. Migrationsdomstolen tvingar nu verket att pröva asylansökan då  mannen “inte anses ha en sådan anknytning till Albanien att det kan anses rimligt att utvisa honom dit”.

“Folkets  mujahedin” är en väpnad organisation av iranier baserade i Irak som av TT beskrivits som “en av de effektivaste terrororganisationerna någonsin“. Efter att Saddam Husseins regim fallit tvingades USA försvara rörelsen, som fått stöd av såväl CIA som Saudiarabien, mot missnöjda irakier. Mujahedin ska bland annat ha använts av Saddam Hussein för att bekämpa kurder.

USA kom att spärra in mujahedinkrigarna på ett ställe som hette “Camp Ashraf” fram till 2012 och från 2012 till 2016 i “Camp Liberty”. Efter att irakierna till slut helt tröttnat på terroristerna så betalade USA Albanien för att ta emot 2 700 terrorister som fick bosätta sig utanför Tirana.

Trivdes inte i Albanien

En av de som beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd i Albanien trivdes inte utan åkte till Sverige och sökte asyl i januari 2018. Vid tidpunkten hade han redan ett uppehållstillstånd i Albanien som sträckte sig från september 2017 till september 2018. Migrationsverket hann inte ta ställning till mannens asylansökan innan hans uppehållstillstånd i Albanien tog slut. Migrationsverket beslutade att inte ta upp hans asylansökan till prövning och hänvisade honom till Albanien.

Verket menade bland annat på att Albanien “har en asyllagstiftning som håller hög internationell standard”. Mannen överklagade Migrationsverkets beslut att inte behandla hans asylansökan till migrationsdomstolen.

I sin asylansökan som refereras av domstolen klagade han bland annat på att terrorister diskrimineras i Albanien:

Före detta PMOI-medlemmar utsätts för diskriminering i alla avseenden och kan inte leva ett humant liv i Albanien. Detta styrks av ett brev som lämnats in från en känd före detta medlem i organisationen. Av utlåtande från Amnesty International framgår vidare att före detta medlemmar inte har ekonomiska eller sociala rättigheter i Albanien samt att de inte kan erhålla flyktingstatus i landet. Enligt artikel 71 i den albanska utlänningslagen framgår att ett tillfälligt uppehållstillstånd återtas om utlänningen lämnar Albanien.

Krav för att kunna avvisa en asylansökan

Migrationsdomstolen pekar på fem krav som måste uppfyllas för att Migrationsverket ska kunna slippa pröva en asylansökan.

Den asylansökande måste kunna sändas till ett land där han eller hon:

– inte riskerar att utsättas för förföljelse

– inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

– är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd

– har möjlighet att ansöka om skydd som flykting

– har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit

Hann inte skaffa anknytning till Albanien

Migrationsdomstolen kommer till sist fram till att mannen, som sökte asyl i Sverige bara tre månader efter att han fått asyl i Albanien, inte hunnit skaffa sig “en sådan anknytning till Albanien att det kan anses rimligt att utvisa honom dit”:

Frågan i målet är om Migrationsverket har haft fog för att avvisa klagandens ansökan om uppehållstillstånd och utvisa honom till Albanien. Klaganden har uppgett att han är iransk medborgare och tidigare medlem i folkets mujahedin. Efter att ha fått ett tillfälligt uppehållstillstånd i Albanien har han rest till Sverige och sökt asyl.

Det är i målet ostridigt att klaganden inte längre har ett uppehållstillstånd i Albanien. Migrationsverket har vidare inte gjort sannolikt att klaganden skulle ha möjlighet att återvända till Albanien. Istället har verket hänvisat till möjligheten att klagandens ansökan ändå kan prövas i ett senare skede om ett utvisningsbeslut av klaganden inte kan verkställas till Albanien.

Det kan vidare konstateras att klaganden inte har någon övrig anknytning till Albanien och att han idag arbetar i Sverige.

Oaktat frågan huruvida Albanien uppfyller kraven i övrigt för att utgöra ett säkert tredje land kan klaganden därför sammantaget inte anses ha en sådan anknytning till Albanien att det kan anses rimligt att utvisa honom dit.

Förvaltningsrätten i Göteborg beslutade i juni 2020 att återförvisa mannens ärende till Migrationsverket och ålägga verket att ta ställning till hans asylansökan. Domen har målnummer UM 15508-18 och går att ladda ner här.

De som dömde  var rådmannen Kristina Aurell och nämndemännen Sveza Daceva Filipova, Therése Mancini och Gunnel Dirsäter