Läraren Samuel Paty som nyligen mördades i ett muslimskt terrordåd i Paris tilldelas nu postumt den prestigefyllda franska orden Hederslegionen.

Det var i fredags som skolläraren Paty under det muslimska stridsropet ”Allahu akbar” halshöggs på öppen gata av den tjetjenske migranten Abdulak Anzorov. Detta som ”straff” för att Paty i sin undervisning om västerländsk yttrandefrihet använt den franska och tidigare terrordrabbade satirtidningen Charlie Hebdos skämtteckningar av profeten Muhammed som exempel.

LÄS MER: Lärare halshuggen i terrorattack i Paris

Paty tilldelas nu postumt landet förnämsta statsorden, Hederslegionen, instiftad av Napoleon 1802. Många tusentals fransoser och fransyskor har också visat sin avsky för dådet och sitt stöd för yttrandefriheten i manifestationer på gator och torg.

Mordet, som är det senaste i raden av ett stort antal muslimska terrordåd i Frankrike, har åter skakat om fransmännen och blåst förnyat liv i diskussionen om muslimsk invandring till Europa och huruvida islams värderingar är förenliga med frihetlig västerländska demokrati. På förslag finns bland annat att upplös radikala muslimska organisationer och utvisa radikala muslimer.

LÄS MER: Efter terrormordet: Muslimska föreningar kan upplösas och islamister utvisas

Tyst om dådet i Sverige

Utöver en kort tweet från statsministern med fokus på att vi inte ska vara rädda för terrorister har den svenska regeringen valt att inte kommentera fredagens attentat.

Torgmanifestationer av det slag som anordnades efter att den livsstilskriminelle drogmissbrukaren George Floyd avled i samband med ett polisingripande i USA i somras har också nu lyst med sin frånvaro här.

Kritik riktas mot att det officiella Sverige, media och ledande samhällsdebattörer försöker släta över dådet för att inte riskera underblåsa ”islamofobiska” strömningar i samhället. Kritikerna menar att avsaknaden av tydliga avståndstaganden och rättfärdigande av muslimsk ilska över satir och kritik mot islam bidrar till att den muslimska terrorismen kan fortsätta att frodas i Europa.

LÄS MER: SVT: Terroroffret ’provocerade fram’ sin halshuggning

Så skedde exempelvis på de av Diskrimineringsombudsmannen anordnade ”Mänskliga rättighetsdagarna” 2015 efter den muslimska terrormassakern mot satirtidningen Charlie Hebdo. Fokus för diskussionen var inte kritik mot radikal och våldsbejakande islam utan på om tidningens skämtteckningar var rasistiska och de mördade därför haft sig själva att skylla genom att provocera fram dådet.

De manifestationer som anordnades efter Rahmat Akilovs muslimska terrordåd på Drottninggatan i Stockholm 2017 hade också sitt retoriska fokus på att varna för rasism och ”islamofobi” i motsats till att mana till debatt om värderingskrockar mellan västerländska demokrati och islam.