LEDARE • I åratal har opinionsbildare, inte minst i Sverige, utslungat osubstantierade anklagelser mot den konservativa polska Lag och rättvisa-regeringen för att styra medierna och därigenom montera ned demokratin i landet. När den vänsterregering med i EU-sammanhang ökände Donald Tusk i spetsen nu tagit över makten och använder den för att handgripligen med polisingripanden stänga ned mediehus och sparka hela redaktioner är det påtagligt tyst bland samma tidigare så högröstade förmenta demokratiförkämpar.

Minsta lilla medierelaterade politiska beslut i Polen har under de år som konservativa Lag och rättvisa styrt landet uppmärksammats med krigsrubriker i svenska medier och nagelfarits med stor frenesi. Regeringen anklagades med systematik för att urholka demokratin så snart någon åtgärd riskerade gå det hegemoniska vänsterliberala mediaetablissemanget emot och ge medieutbudet en smula mer mångfald.

Så när Lag och rättvisa nyligen fick lämna ifrån sig regeringsmakten till mer vänsterliberala krafter var glädjen och hoppfullheten stor bland de svenska opinionsjournalisterna. Nu skulle den gamla medieordningen med rötter i landets historia som lydstat till Sovjetunionen återställas. Och man har blivit mer än bönhörd.

Den nya polska regeringen, ledd av premiärminister Donald Tusk, beslöt att det är handskarna av som gäller mediepolitiskt. Och man börjar med TVP som kan sägas vara något av Polens motsvarighet till svenska SVT.

Precis som i Sverige har TVP under mycket lång tid haft en påtaglig vänsterslagsida i sin rapportering. Under Lag och rättvisas regeringstid balanserades detta dock upp något. Det är förändringar mot ökade mediemångfald som Tusks nytillträdda regering nu rullar tillbaka.

Och i motsats till Lag och rättvisa gör man det med totalitära maktmetoder. I förra veckan beordrade premiärminister Tusk den polska polisen att med dragna batonger storma TVP:s huvudkontor.

Polisstyrkorna stängde ned båda TV-kanalerna, kastade ut redaktionen, släckte ned webbplats och Youtube-konto med mera. Även den engelskspråkiga kanalen som är stor rapportör från och om Ukrainakriget fick sladden utdragen.

Tusk kallar åtgärderna för att ”avpolitisera” de statliga medierna. Kritiker menar tvärtom att man får gå tillbaka till kommunisttiden för att hitta något tillnärmelsevis lika politiserat medierelaterat agerande från en polsk regering.

För de polska TV-tittarna är det nu ”myrornas krig” där TVP:s nyhetsutbud tidigare sändes ut. På webben är det lika tomt. Mellan 30 och 40 procent av de polska hushållen påverkas av att landets största etermedieaktör nu tystas.

De befogenheter som Lag och rättvisa beslutade om på det statliga medieområdet men inte i särskilt stor utsträckning använde sig av utnyttjas nu desto mer långtgående av Donald Tusks vänsterliberala regering – samma Tusk som tidigare i hårda ordalag fördömde införandet av dessa verktyg. Men själv i maktställning kliade det för mycket i fingrarna för att kunna behärska sig.

Kritiken mot stormningen av TVP har varit hård från den polska oppositionen. Landets förre premiärminister, Mateusz Morawiecki har i uttalandet slagit fast att det som skett är rena olagligheter, brott mot såväl konstitutionen som rättsstatsprincipen.

Tusk har också fått landets president, Andrzej Duda, emot sig som i skarpa ordalag fördömt agerandet och kallat det för ”olagligt” och ”anarki”.

De drabbade journalisterna på TVP som uppges ha förts ut ur byggnaden av pistolbeväpnade poliser uttrycker att de är chockade av vad de utsatts för och kallar det för ”barbari”. I rädsla för ytterligare repressalier från Tusks regering vill de journalister som uttalar sig kritiskt vara anonyma.

Någon förklaring har de anställda inte fått och stormningen av TV-huset har inte heller föregåtts av någon parlamentarisk process och politisk debatt utan bara genomförts på ett sätt som för tankarna till sådant man förknippar med en militärkupp.

Kritik kommer också från chefen för Polens nationella sändningsråd, Maciej Swirski: ”Att stänga av TV-signalen och TVP:s webbplats är en laglöshet och påminner om de värsta tiderna med krigslagar”, har han sagt.

Swirski avvisar också allt prat från Tusk om att det skulle handla om en ”avpolitisering”. Att detta tvärtom är en brutalt politisk motiverad handling råder det enligt honom ingen tvekan om: ”Politiska mål kan inte utgöra en ursäkt för att bryta mot eller kringgå konstitutionella och lagstadgade bestämmelser”, slår han fast.

Om TVP startas upp på nytt med en alltigenom vänsterliberal marionettredaktion innebär det en rejäl kräftgång för medieutvecklingen i landet som tvärtom skulle ha behövt mer av den mångfald som den förra regeringen initierade men avbröts i sitt arbete för att skapa.

Det innebär också att Tusk och hans politiska medkumpaner stärker sitt grepp om regeringsmakten genom att eliminera stora delar av den kritiska granskning man under mandatperioden skulle ha blivit föremål för om TVP fått fortsätta sin verksamhet.

Här i Sverige går det inte att låta bli att notera skillnaden i mediebevakningen. Msm-medier som under Lag och rättvisas regeringstid regelbundet fylldes med svarta krigsrubriker på såväl nyhets- som opinionsplats om landets som man ansåg negativa medieutveckling rapporterar nu högst pliktskyldigast om Tusk-regeringens regelrätta övergrepp mot medierna som är extremt mycket allvarligare och mer långtgående än något som den tidigare regeringen gjorde.

Det visar faran med att ha ett hegemoniskt vänsterliberalt medielandskap med dubbla måttstockar – ett som fördömer varje försök att bryta upp det vänsterliberala mediemonopolet men inte har några problem med att ”knäcka några ägg” för att göra en i eget tycke välsmakande vänsterliberal medieomelett.

Minsta knyst från Sverigedemokraterna här hemma om att öka mediemångfalden leder som amen i kyrkan till ylanden i himlens sky från etablissemangsmedia. Lika tyst som det nu är därifrån om de vänsterliberala övergreppen mot media i Polen, lika tyst är det om repressionen mot alternativmedia här på hemmaplan. Men det är klart, man kritiserar ju inte en repression som man själv är delaktig i.