Foto: Tomislav Stjepic.

Tortyrpåstående och mentala utmaningar ger irakier asyl

En asylsökande irakier påstår sig ha blivit kipnappad och torterad. På grund av hans ”omfattande mentala utmaningar” har migrationsdomstolen överseende med att hans asylhistoria inte är helt sammanhängande. Migrationsdomstolen accepterar att han blivit torterad och utdelar uppehållstillstånd på grund av att hans psykiska problem gör internflykt inom Irak otänkbar.

En man från Irak född 1988, som vi kan kalla ”Ramadan” och hans mamma sökte asyl i Sverige i oktober 2015. Han säger sig vara sunnimuslim bosatt i södra Irak som anklagats för att tillhöra Baathpartiet och som därför flyttade till Syrien 2006. År 2010 ska Ramadan ha återvänt till Irak och då ska följande enligt Migrationsverkets utredning ha hänt:

”En kort tid efter att du återvänt till familjens hem i Nasiriyah greps du i hemmet av al-Mehdimilisen och fängslades i fyra års tid. Under tiden i fängelset torterades du systematiskt. Till slut torterades du så allvarligt att de trodde att du var död. De placerade då ditt identitetskort i din ficka och slängde dig bland soporna.”

Ramadan ska sedan ha legat på sjukhus en månad innan han tog flyget till Istanbul. Ramadan menar på att han kommer bli dödad av al-Mehdimilisen eller  partiet ”al-Dawa” om han återvänder.

Migrationsverket ansåg att Ramadans berättelse genomgående varit ”kortfattad och vag” och att han inte kunnat utveckla sina svar ”i något hänseende”. Verket anmärker även på att han säger att han inte vet eller inte kommer ihåg så många frågor.

Ramadan hävdade att hans bristfälliga svar beror på en hjärnskada. Migrationsverket anmärkte på att han inte lämnat in något läkarintyg om hjärnskada och ansåg att Ramadans berättelse och stödbevisning höll alltför låg kvalitet för att låta utföra en tortyrskadeutredning. Verket beslutade i april 2017 att utvisa honom varefter han överklagade till migrationsdomstolen. Domstolen ålade i mars 2018 Migrationsverket att genomföra en tortyrskadeutredning innan ärendet åter kan gå till migrationsdomstol för beslut.

Tortyrskadeutredning misslyckades

Linda Jolof på Röda Korsets behandlingscenter för torterade och krigsskadade ålades att genomföra tortyrskadeutredningen. En sådan utredning gick dock inte att utföra beroende på Ramadans ”omfattande självskadebeteende” och till viss del på att Ramadan har ”svåra minnessvårigheter och svårigheter att förmedla erfarenheter och upplevelser verbalt”. Jolof spekulerar i att dessa svårigheter kan bero på en hjärnskada eller en ”intellektuell funktionsnedsättning”. Efter den misslyckade tortyrskadeutredningen gick ärendet återigen till migrationsdomstol för beslut.

Påstådd hjärnskada blev Ramadans räddning

Inför migrationsdomstolen framhåller Ramadan att han anser sig ha en ”svår hjärnskada” som gör att han inte kunnat redogöra så detaljerat om ”alla hemska händelser” när han förhördes av Migrationsverket. Ramadan hävdar också att han är analfabet. Däremot har han inte lämnat in något läkarintyg på sin påstådda hjärnskada. Ramadan säger att det skulle kosta honom 6 000 kronor och att han inte har råd.

Migrationsdomstolen anser att man måste ha överseende med att Ramadans asylhistoria inte når upp riktigt till den verkshöjd som brukar krävas för att asyl ska kunna genereras. Så här står det i domen:

”När en person har någon form av mental eller emotionell störning bör medicinsk utredning inhämtas för att få klarhet i hur den mentala störningen påverkar personens möjligheter till att avge en sådan utsaga som normalt krävs för att uppfylla den sökandes bevisbörda.”

Sedan påpekar domstolen att psykologen Linda Jolof har gett Ramadan diagnoserna PTSD, ångest och depression. Läkaren Ayad Behnam Dawood Nakasha har gett honom diagnoserna ångest, depressiva episoder, sömnsvårigheter och mardrömmar.

Domstolen skriver sedan att:

”Migrationsdomstolen anser att utredningen i målet ger tillräckligt stöd för att Ramadan av sin svåra psykiska ohälsa och misstänkta hjärnskada och/eller intellektuella begränsningar har svårigheter att komma ihåg saker och att avge en sammanhängande utsaga.”

Något senare i domen skriver domstolen:

”Enligt domstolens mening har han på grund av sitt psykiska mående och omfattande intellektuella utmaningar haft svårt att detaljerat och sammanhängande berätta om vad han utsatts för.”

Strax därefter skriver domstolen att Ramadans påståenden om tortyr ska accepteras som om de är sanna när man bedömer hans skyddsbehov.

Internflykt inte acceptabelt

Migrationsdomstolen skriver att internflykt inom Irak inte är möjligt för Ramadan och att han ska beviljas flyktingstatus:

”Av den medicinska utredningen i målet framgår att Ramadan lider av PTSD och depression och att det föreligger en självmordsrisk. Utebliven vård skulle med stor sannolikhet ha en menlig inverkan på hans framtida psykiska hälsa. Migrationsdomstolen anser att mycket tyder på att det föreligger en förhållandevis hög risk för att Ramadan i en internflyktssituation inte skulle få tillgång till den vård han behöver och att det därmed inte kan finnas ett rimligt internflyktsalternativ. Domstolen anser att hans situation ur ett humanitärt perspektiv därför är sådan att det inte är rimligt att hänvisa honom till ett internflyktsalternativ. Han är därför att anse som flykting ”

När det gäller Ramadans mamma skriver domstolen att internflykt inte är möjligt för ensamstående kvinnor. Hon får också flyktingstatus huvudsakligen ”med stöd av principen om familjens enhet och även med beaktande av att hon är en ensamstående kvinna”.

Såväl Ramadan som hans snart 70-åriga mamma får alltså flyktingstatus och uppehållstillstånd.

Domen har målnumren UM 627-19 och UM 501-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. De som dömde var rådmannen Charlotte Biörklund Uggla och nämndemännen Gunilla Andersson (M), Lisa Malm (MP) och Pernilla McGuigan-Pellinen (V).

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.