Trots kraftigt höjda bidragsnivåer har återvandringsreformen ännu inte lett till någon större utflyttning från Sverige. Hittills i år har endast 118 personer beviljats stöd för att återvända till sina hemländer.

Vid årsskiftet höjdes återvandringsbidraget kraftigt efter en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Syftet var att göra det mer attraktivt för personer med skyddsrelaterade uppehållstillstånd att lämna Sverige och återetablera sig i sina ursprungsländer.

De nya nivåerna innebär att en vuxen kan få upp till 350 000 kronor, medan barn kan beviljas 25 000 kronor. För barnfamiljer kan det sammanlagda stödet uppgå till maximalt 600 000 kronor. I länder som Somalia kan det motsvara uppemot 40 årslöner och göra hemvändaren ekonomiskt oberoende för resten av livet.

Efter höjningen har antalet ansökningar ökat men inte till en nivå som påverkar demografin i Sverige mer än på den allra yttersta marginalen. Under perioden januari–maj har 118 personer fått sina ansökningar godkända. Samtidigt väntar 188 ärenden fortfarande på beslut, medan 251 ansökningar har avslagits. Det rapporterar bland annat DN.

Miljonbelopp har betalats ut

Migrationsverket har mellan januari och maj betalat ut närmare 5,7 miljoner kronor i återvandringsbidrag. Utbetalningarna sker inte vid ett enda tillfälle utan delas upp i flera steg.

En första del betalas ut efter att ansökan har godkänts. Därefter följer ytterligare utbetalningar när personen har flyttat till sitt hemland och efter en längre tids bosättning där.

LÄS ÄVEN: Klart: Så blir återvandringsbidragen

Myndigheten har ännu inte genomfört någon samlad analys av årets resultat. En mer omfattande redovisning av hur reformen har fungerat väntas lämnas till regeringen efter sommaren.

Ketchupeffekt under våren

Statistiken visar att ett stort antal ansökningar kom in direkt efter årsskiftet, framför allt under januari och februari. Den genomsnittliga handläggningstiden ligger på omkring tre månader, vilket innebär att många av besluten har fattats först under våren.

De flesta som ansökt om bidraget har medborgarskap i Syrien, Irak, Kongo-Kinshasa eller Afghanistan.

Flera villkor måste vara uppfyllda

För att kunna få återvandringsbidrag krävs att den sökande uppfyller ett antal villkor. Bland annat måste personen delta i ett möte med Migrationsverket. Dessutom kontrolleras att det inte finns skulder hos Kronofogden eller CSN och att den sökande inte har svenskt medborgarskap.

Enligt Migrationsverket är processen ofta mer omfattande när en ansökan ska beviljas än när den ska avslås, eftersom fler kontroller behöver genomföras innan ett positivt beslut kan fattas.

Kommunal obstruktion

En bidragande orsak till att det går trögt är att ett stort antal kommuner – de flesta med rödgrönt styre – beslutat obstruera mot regeringens politik om frivillig återvandring. Regeringen har svarat med att dessa kommuner kan komma att mista statliga stöd.

LÄS ÄVEN: Förslaget: Inga statsbidrag till kommuner som vägrar samarbeta om återvandring

Trots de höga ersättningsnivåerna återstår därför att se om reformen på sikt kommer att leda till någon större ökning av antalet personer som väljer att lämna Sverige för att återvända till sina ursprungsländer.