En genomsnittlig manlig mottagare av assistansersättning får 179 000 kronor per månad. Även anhöriga till människor som får uppehållstillstånd för att arbeta eller studera har rätt till assistansersättning. Att tjäna pengar genom att flytta handikappade till Sverige brukar kallas ”brukarimport”. Vår granskning visar att relativt få utlänningar uppbär assistansersättning. Detta indikerar att fenomenet inte är så vanligt som det ofta framställs i media.

Betala 13 000 och få 179 000

Sverige tillåter arbetskraftsinvandring från länder som inte tillhör EU/EES. Ett krav är att en arbetsgivare erbjuder en månadslön om minst 13 000 kronor per månad före skatt. En arbetstagare som tjänat minst 13 000 kr per månad, fyra av de senaste sju åren, har rätt till permanent uppehållstillstånd.

Från dag ett har den som erbjudits en lön om minst 13 000 kronor rätt att ta hit sin familj i form av partner och barn. Om något av barnen är handikappat så har familjen rätt till assistansersättning på samma villkor som gäller för barn som är svenska medborgare.

Försäkringskassans årliga rapport ”Socialförsäkringen i siffror 2020” uppger på sidan 47 att det genomsnittliga antalet assistanstimmar för män med assistansersättning var 131 timmar per vecka under december 2019. För kvinnor var motsvarande antal 126 timmar per vecka. Barn beviljas som regel färre timmar assistans.

Grundbeloppet för assistansersättning ligger på 315 kr per timme. Det går att få förhöjd ersättning på upp till 352,80 kr per timme. En genomsnittlig manlig mottagare av assistansersättning med grundbelopp får alltså 41 265 kr per vecka i assistansersättning. Detta motsvarar 179 306 kr per månad. En utlänning med en nära anhörig som är handikappad har alltså starka ekonomiska incitament att söka sig till Sverige. Assistansersättningen räcker mer än väl för att arbetskraftsinvandraren ska kunna betala sin egen lön.

Assistent åt sitt eget barn

Samnytt har tidigare skrivit om ett fall där två arbetskraftsinvandrare från Mongoliet arbetade som assistenter åt sitt eget barn. De togs hit av den ökända assistansföretagaren Veronica Hedenmark och fick en lön om 25 000 kronor var per månad. När det kom fram att de jobbade som assistenter åt sitt eget barn fick de sitt uppehållstillstånd indraget.

Det är annars vanligt att anhöriga jobbar som personliga assistenter. På sidan 39 i rapporten ”Anhöriga till personer med statlig assistansersättning” belyses fenomenet närmare. Bland svenskfödda kvinnor med handikappade barn arbetar 30 procent mer än 40 timmar per vecka som assistenter. Bland kvinnor med utomnordisk härkomst är motsvarande siffra 60 procent.

Anhöriga till studerande har rätt till assistansersättning

Även personer utanför EU som fått uppehållstillstånd för att studera i Sverige har rätt att ta hit anhöriga. Det räcker med att vara ”försäkrad i Sverige” och vara tillräckligt handikappad för att få assistansersättning. För utlänningar med handikappade barn finns det alltså starka ekonomiska incitament att bege sig till Sverige för att studera.

Så många utlänningar erhåller assistansersättning

Samhällsnytt har kontrollerat nationaliteten på samtliga utländska medborgare som uppbär assistansersättning i Sverige. Somliga av dessa är födda i Sverige av utländska föräldrar och det kan då inte sägas handla om ”brukarimport”. Invandrare med assistansersättning som hunnit få svenskt medborgarskap syns inte heller i statistiken. Så här ser listan på länder med flest medborgare som uppbär assistansersättning ut:

Övriga länder har färre än fem medborgare som uppbär assistansersättning i Sverige. Ladda ner Försäkringskassans excelfil här.