Åklagare nonchalerade uppmaning till mord på vita – men “blatte”-tweet motsvarade fängelse

Nyligen dömdes en skånsk kvinna i Lunds tingsrätt för hets mot folkgrupp och grovt förtal efter ord som “jävla blatteunge” och “hucklekärringar” i en kommentar under nyheten om en mörkhyad majblommeförsäljare som slagit försäljningsrekord. Samma åklagare som här bedömde att det begåtts missaktning mot mörkhyade personer och muslimska kvinnor – såg däremot inte någon hets mot folkgrupp rörande en polisanmälan där en mörkhyad YouTube-profil tidigare uppmanade till mord på vita i en video på Instagram. Åklagaren lade ned utredningen med hänvisning till YouTube-profilens egen förklaring om att han “inget allvarligt menat” med orden om att skjuta vita. Samnytt har intervjuat åklagaren på nytt för att höra hur han ser på sina beslut.

Kvinnans inlägg om “jävla blatteunge” och “hucklekärringar” skrevs på X i april förra året med anledning av att en mörkhyad 12-årig pojke sålt ett större antal majblommor, vilket uppmärksammats stort i media. Den skånska kvinnan kommenterade nyheten om majblommeförsäljaren så här:

LÄS MER: Kallade majblommeförsäljare för “jävla blatteunge” – döms

“Och varför en jävla blatteunge.. skulle vara en vit och svensk på bild.. jävligt trött på all reklam också med bara negrar och hucklekärringar..”, skriver hon på det sociala mediet X.

Under rättegången nekade kvinnan till att själv ha skrivit inlägget och sagt att hon blivit kapad. Det var dock något som Lunds tingsrätt i sin dom konstaterade att det inte finns några belägg för.

Senior åklagare Mathias Larsson vid Södra Skånes åklagarkammare drev linjen att kvinnans brott uppgår till fängelsenivå men på grund av omständigheter kring kvinnans privatliv ansåg han att skyddstillsyn var en tillräcklig påföljd.

– Man går på min linje rakt igenom och det är i enlighet med vad jag har påstått. Det är ett uttryck av missaktning av mörkhyade personer och muslimska kvinnor, kommenterade åklagare Mathias Larsson till SVT.

Den 4 november dömdes kvinnan för både för hets mot folkgrupp och grovt förtal trots att hon inte namngett majblommeförsäljaren – detta eftersom pojken syntes på bild i inlägget. Vid sidan om skyddstillsyn dömdes kvinnan även att betala ett skadestånd på 30 000 kronor plus ränta.

Uppmanade till mord på vita

Senior åklagare Mathias Larsson är samma person vi uppmärksammade i en intervju här på Samnytt år 2020 efter artiklar om en Youtube-profil som uppmanade till mord på vita. Dessa inlägg med hets och hat mot vita i Sverige resulterade i att en Samnytt-läsare polisanmälde profilen.

LÄS ÄVEN: Rapartist från Lund uppmanar till mord på vita: ”Skjut dem”

Det var året innan, 2019, som Samnytt tog del av ett slutet Instagramkonto med hundratals följare där det publicerades video- och bildmaterial med hat mot vita. Enligt kontoinnehavaren var kontot enbart för svarta. “No whites allowed”, stod det bland annat att läsa i publicerade inlägg till följarna.

Bakom kontot stod en man med invandrarbakgrund från Nigeria som utgav sig för att både vara rapartist och videokreatör på YouTube. Hans namn är Jesse Conable men utåt använde han sig av artistnamnet “JCBUZ”. Idag har han bytt artistnamn till “Big Drippa” efter Samnytts artikelserie om honom under åren 2019-2020.

Vid sidan om Instagramkontot som Samnytt tog del av 2019 med rashat mot vita, hade kreatören sammanlagt omkring 280 000 prenumeranter på sina två YouTube-konton där han lade ut sin egen rapmusik och reagerade på andras hiphop-låtar.

De hatiska inläggen om vita människor publicerades däremot enbart på i det slutna kontot på Instagram med några hundra följare. I en video pratade kreatören om att mörkhyade ska ta över vita som slavar, ta vita “bitches” och bli den starkaste gruppen i Sverige. Vidare fanns en uppmaning att skjuta vita som “snackar skit”.

Läs vad han sa och se även videon nedan:

Mina bröder och systrar, mina svarta bröder och systrar jag har ett viktigt meddelande till er. Jag vill bara säga till er alla mina svarta bröder och systrar där ute – ni är speciella och ingen är som er. Fortsätt kriga.

Vi svarta ska ta över – vi ska bli nummer ett – en vacker dag vi ska bli nummer ett – vi ska ta över de här vita. Så som de här vita tog oss som slavar vi ska ta de här som slavar och behandla de ännu värre.

Men just nu vi bara kämpar igenom, vi ska vara smartare, vi ska vara snabbare, vi ska vara bäst på allt. Vi ska deras bitches och vi ska ta deras pengar. Vi ska bli helt ärligt bli den bästa rasen någonsin. Det här är bara början, det börjar litet men tro mig vi kommer växa och bli större. Vi kommer vara den starkaste gruppen i Sverige – ingen kommer våga jiddra med oss. Bara vänta, en vacker dag.

De vita försöker jiddra med oss – då du vet vad som kommer komma fram [pistoltecken med fingrarna]. Vi ska visa de hur vi gör. Vi är krigare förstår du? Vi är afrikansk warrior – de är inte på våran nivå. Det här är bara början, black power, black power. Om någon vit kille eller vit tjej försöker snacka skit om dig – skjut dem! Om de snackar skit om din familj – skjut dem!

Se videon:

Polisen: “Konstnärlig frihet”

I samband med att polisen hade börjat hantera en anmälan från Samnytt-läsaren kontaktade vi förundersökningsledare Paul Nilsson vid polisregion Syd för att höra varför polisen haft så svårt att rubricera det misstänkta brottet av Youtube-profilen.

Inledningsvis fanns det ingen brottsrubricering alls trots en upprättad polisanmälan. Detta var nämligen något som läsaren uppgivit för oss i en intervju. Sedan valde polisen att klassa Youtube-profilens uppmaning om att skjuta vita som ett misstänkt “ofredande”.

– Normalt sett… så kan man säga… ehh… att den vita liksom inte är någon minoritet. Så hade det varit en minoritetsgrupp som hade utsatts för hets mot folkgrupp så hade det varit lättare att skriva det. Men en majoritet då är det sällan man kan bli utsatt för hets mot folkgrupp, berättade polisen Paul Nilsson för Samnytt och fortsatte:

– Lagstiftningen är sådan. Praxis i lagstiftningen är att det inte blir hets mot folkgrupp av en majoritet som är folkgruppen. Det vänder sig oftast för att man ska skydda minoriteter. Så jag kan förstå att de har haft problem att rubricera. Hade det varit tvärtom att artisten hetsat mot någon minoritetsgrupp i samhället så hade det blivit hets mot folkgrupp eller liknande.

Samnytt fick även veta av polisen Paul Nilsson att man kan säga att hets mot folkgrupp-lagen enbart fungerar i en viss riktning.

– Ja det kan man. Den är till för att skydda minoriteter. Ett ofredande kan det säkert vara. Ett ofredande mot grupp.

Vidare framförde Paul Nilsson att det är svårt att se något annat än ett ofredande i fallet där YouTube-profilen uppmanade sina följare att skjuta vita som snackar skit. Detta eftersom att YouTube-profilen också har “den konstnärliga friheten” på sin sida, något Nilsson menade måste vägas in.

– Man kommer också in i den konstnärliga friheten, utan att ha tittat närmare på detta så skulle jag bli rätt så förvånad om man kommer fram till en fällande dom i ett konstnärligt framträdande. Det är en väldigt stor frihet man har där, berättade Paul Nilsson och hänvisade till utredningar mot artister som i låttexter uppmanat till att skjuta poliser.

LÄS ÄVEN: Polisen ovillig att utreda uppmaningar att skjuta vita svenskar – hänvisar till “konstnärlig frihet”

Åklagaren: Inget allvarligt menat

Senior åklagare Mathias Larsson, som lett hets mot folkgrupp-utredningen rörande majblommeförsäljaren där dom nyligen meddelades, var också den åklagare som hanterade polisanmälan mot YouTube-profilen JCBUZ/Big Drippa tillsammans med Paul Nilsson vid polisregion Syd. De ändrade senare brottsrubriceringen från ofredande till uppvigling men något så kallat hets mot folkgrupp var däremot inte aktuellt i utredningen.

Trots videoklipp och skärmdumpar med hatet mot vita och att YouTube-profilen själv medgav i polisförhör att han sagt sakerna fanns ett inget intresse från rättsväsendet med senior åklagare Mathias Larsson i spetsen att ta anmälan vidare.

LÄS ÄVEN: Utredning mot rapartist som uppmanade till mord på vita lades ned: “Inget allvarligt menat”

– Det handlar om att personen som var misstänkt har hörts och delgivits misstanke och lämnat en förklaring till det hela. Han har vidgått att han gjort den här inspelningen i och för sig. Men sedan handlar det om vilka avsikter han uppgav att han hade bakom detta och hur det skulle uppfattas. Utifrån det gjorde jag bedömningen sammantaget att jag inte kan bevisa att det finns ett sådant uppsåt som krävs för att det skulle vara fråga om hets mot folkgrupp, förklarade Mathias Larsson för Samnytt år 2020.

Samnytt bad att då att få höra mer om förklaringen som YouTube-profilen uppgett i polisförhör, vilket ledde till att utredningen lades ned. Enligt åklagaren ville YouTube-profilen med sina hatiska inlägg mot vita väcka debatt “hur det kan vara mörkhyad i ett samhälle med vita”.

– Det handlade, utifrån hur han menade, om att vara mörkhyad och den rasism man då kan utsättas för. Han vill illustrera det, visa hur det kan vara mörkhyad i ett samhälle med vita och genom att vända på det. Avsikten var inte att kränka eller hota vita, även om när man tittar på det så kan man få en bestämd uppfattning att det är så. Rätt eller fel, jag kan inte göra en värdering där. Men det är klart att det är olämpligt det han har gjort här, sa Mathias Larsson till Samnytt 2020.

Vidare frågade vi senior åklagaren vad som inte gick att bevisa och varför det inte gick att driva utredningen vidare. Enligt Mathias Larsson kunde YouTube-profilen rättfärdiga rashatet och uppmaningen till att skjuta vita eftersom att det inte ska uppfattas som allvarligt menat eller att någon kommer att utsättas för våld.

– Det har att göra med de uppgifter han lämnade. Han hade en lång utläggning om syftet och tanken med detta. Jag ska då kunna bevisa att det finns ett uppsåt att hota vita personer som grupp. Det handlar också om att jag måste sätta mig in i hans uppsåt och syfte. Även om man kan diskutera och ha uppfattningar om lämpligheten i detta så är det ändå hans uppsåt och syfte när han gör detta i den stunden som ska vara att hota vita också i sådant fall på allvar. Att det här ska uppfattas som allvarligt menat och att det verkligen ska leda till att vita utsätts för våld. Det är den bedömningen jag gjorde helt enkelt. Det räcker inte.

Åklagaren om båda utredningarna

Nyligen talade Samnytt med senior åklagare Mathias Larsson på nytt för att uppmärksamma honom på polisanmälan mot YouTube-profilen 2020. Vi ville höra hur han har resonerat i sin nya bedömning av hets mot folkgrupp i fallet med kvinnans “blatte”-inlägg om majblommeförsäljaren här under hösten samtidigt som YouTube-profilens rashat och uppmaning till mord inte alls var något att utreda vidare.

Jag kom att tänka på beslutet du tog 2020 att inte ens inleda en utredning trots att det fanns video. Du tittade på videon men utifrån hans försvar så gick du på linjen att han ville väcka debatt och det var något du godtog och lade ned allt.

– Ja, eller det är så lagen ser ut. Jag minns det vagt så jag kan inte uttala mig så mycket om det nu så långt efter. Absolut, jag vet vilket ärende du syftar på. Jag tycker att det är vanskligt och liksom det går inte… jag tycker att det är svårt att jämföra två ärenden så men jag förstår din poäng.

LÄS ÄVEN: Utredning mot rapartist som uppmanade till mord på vita lades ned: “Inget allvarligt menat”

Senior åklagare Mathias Larsson gick sedan vidare i sitt svar med att berätta att fallen måste bedömas i sitt sammanhang när det är tal om någon hets mot folkgrupp.

– Det är ju så här precis som du var inne på. De här ärendena kan vara väldigt olika och varje situation ser ut på sitt sätt och måste bedömas utifrån det material man har i respektive ärende. Det är ju så när vi får in anmälan gällande hets mot folkgrupp och förtal och det handlar om saker som skrivs eller sägs så är det så att det måste bedömas i sitt sammanhang. Det är liksom A och O här i vilket sammanhang som det förekommer. Det är helt avgörande.

– I det här fallet (kvinnan som twittrade om “jävla blatteunge” reds. anm.) så fanns det inget sammanhang. Det fanns ingen kontext. Den här kvinnan förnekade att hon skrivit detta. Det förekom inte heller något sammanhang som jag bedömde det och det bedömde ju tingsrätten samma sak att det skulle vara försvarligt att uttrycka sig på det sättet.

Om vi tittar tillbaka på fallet 2020 så sa YouTube-profilen bland annat: “om någon vit kille eller vit tjej försöker snacka skit om dig – skjut dem”. I samma inlägg upprepade han även uttrycket “Black power” (svart makt reds. anm.). Ett videoinlägg som lagts ut till hans följarskara och ett tydligt sammanhang där han ville nå ut med budskapet.

– Samtidigt är det en person ville förklara sitt inlägg och det han sa. Då var ju inte själva knäckfrågan vem som hade skrivit detta. Det var ju han och det lät ju som att han har en förklaring till det. Då blir ju bedömningen en annan. Då blir det mycket utifrån vad finns det för sammanhang och vad finns det för uppsåt.

– En sak är att en person skulle kunna uppfatta det på ett visst sätt men samtidigt vad finns det för avsikter och meningar med det som skrivs och sägs. Det är väldigt viktiga frågor.

Jag förstår att fallen skiljer sig sett till deras inställning men utifrån ett journalistiskt perspektiv blir det intressant att fråga dig hur du som åklagare resonerar. Om kvinnan då hade haft samma försvarslinje som YouTube-profilen och kommit med en sådan förklaring att det handlade om att väcka debatt – då godtar rättsväsendet det och lägger ned utredningen?

– Nej, inte alls. Inte alls. Bedömningen blir en annan. Knäckfrågan blir en annan. Det blir en annan sak att bedöma. Frågeställningen blir en annan. Jag tänker rent bevismässigt och det man närmare måste utreda. Det blir ju inte vem som spridit det och rent tekniskt och så. Då blir istället frågan mer vad är det för sammanhang, vad är det för kontext, vad är det för forum, har det varit försvarligt, har det varit en saklig vederhäftig debatt som man ingått i.

Fallet med YouTube-profilen för fyra år sedan, har du funderat över ditt beslut sett till det konkreta material som låg på bordet och att man kanske borde ha utrett det närmare?

– Nej, det var ett ärende jag tittade på och tog ett beslut. Jag har inte haft anledning att fundera över det mer så att säga.

Sedan Samnytts artiklar publicerades om YouTube-profilen 2019-2020 har Sveriges Radio lyft fram honom på sin plattform. I en artikel lyfts mannen fram som en god kraft i samhället som “ser kopplingen mellan brott och raptexter”.

Vidare driver han idag ett nytt YouTube-konto under sitt artistnamn “Big Drippa”. Kontot har 85 000 prenumeranter och innehåller främst material relaterat till rapscenen i Sverige.

LÄS ÄVEN: Uppmanade till mord på vita – lyfts fram av statsradion som förebild