USA:s president Donald Trump inför tullar på 50 procent på en rad kanadensiska varor. Åtgärden är en kraftig upptrappning av handelskonflikten mellan två av världens mest ekonomiskt sammanlänkade grannländer.

De nya tullarna ska börja gälla om 30 dagar och berör kanadensiska varor till ett värde av närmare 20 miljarder dollar, motsvarande omkring 190 miljarder kronor. Bland produkterna finns elektrisk utrustning, maskiner, möbler, kläder, alkohol, mejerivaror och sportutrustning, rapporterar Reuters.

Tullnivån på 50 procent är en av de högsta som Trumpadministrationen har infört mot något enskilt land. Samtidigt beräknas endast omkring fem procent av Kanadas sammanlagda export till USA påverkas, vilket motsvarar cirka 0,6 procent av USA:s totala import.

Anklagar Kanada för diskriminering

Trumpadministrationen motiverar beslutet med att Kanada diskriminerar amerikanska produkter, bland annat bilar, alkohol och mejerivaror. Flera kanadensiska provinser har stoppat eller begränsat försäljningen av amerikansk alkohol, medan Kanada även har infört motåtgärder mot amerikanska bilar.

De kanadensiska åtgärderna har dock till stor del införts som svar på tidigare amerikanska tullar. Vita huset framhåller att Kanada, tillsammans med Kina, hör till de länder som valt att svara med egna tullar i stället för att förhandla på amerikanska villkor.

Trump har nyligen även hotat Kanada med handelspolitiska åtgärder på grund av röken från omfattande kanadensiska skogsbränder som drivit in över norra USA. Enligt administrationen är de nya tullarna dock inte kopplade till brandröken.

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att landet fortsatt tror på ”fri och rättvis handel”, men att regeringen är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att skydda kanadensiska arbetare, bönder, företag och familjer.

Ontarios regeringschef Doug Ford gick längre och krävde omedelbara motåtgärder.

– Om dessa tullar genomförs bör Kanada svara tull för tull, dollar för dollar, skrev Ford på X, enligt AP.

Återupplivar lag från 1930

För att införa tullarna använder Trump en närmare hundra år gammal bestämmelse: paragraf 338 i den amerikanska tullagen från 1930. Bestämmelsen ger presidenten rätt att införa tullar på upp till 50 procent mot länder som anses diskriminera amerikanska varor eller företag.

Bestämmelsen har aldrig tidigare använts på det sätt som Trump nu avser. Den har främst fungerat som ett hot och förhandlingsverktyg i handelstvister sedan den infördes under den protektionistiska period som följde på börskraschen 1929.

Redan under 2025 rapporterade Reuters att Trumpadministrationen övervägde att återuppliva paragrafen. Juridiska experter varnade då för att en sådan användning skulle kunna undergräva det internationella handelssystem som byggts upp efter andra världskriget.

Den nya juridiska vägen har blivit viktig för Trump sedan USA:s högsta domstol i februari slog fast att presidenten inte kunde använda landets ekonomiska undantagslagstiftning, IEEPA, för att införa omfattande tullar mot i princip hela världen.

Efter domstolsbeslutet tvingades Trumpadministrationen söka stöd i andra lagar. AP har beskrivit paragraf 338 som ett av de mest långtgående alternativa verktygen, eftersom bestämmelsen inte kräver någon längre statlig utredning innan tullarna införs.

Frihandelsavtal ger inget skydd

Till skillnad från flera tidigare amerikanska tullar mot Kanada ska det inte göras något generellt undantag för varor som omfattas av det nordamerikanska frihandelsavtalet USMCA.

USMCA är handelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko som ersatte det tidigare Nafta-avtalet under Trumps första mandatperiod. Det har inneburit att en stor del av handeln mellan de tre länderna kunnat ske utan tullar.

Avtalet befinner sig nu i en period av omförhandling och översyn. USA har valt att inte automatiskt förlänga det, vilket har inlett en process som i förlängningen kan leda till att avtalet upphör 2036 om länderna inte når en ny överenskommelse, enligt Reuters.

Vissa strategiskt viktiga kanadensiska varor undantas dock från de nya tullarna. Det gäller bland annat energiprodukter, kritiska mineraler, fisk samt produkter som redan omfattas av särskilda branschtullar, exempelvis bilar och metaller.

Kan ge Trump nytt verktyg

Även om den direkta ekonomiska omfattningen är begränsad kan beslutet få stor principiell betydelse. Om amerikanska domstolar godkänner användningen av paragraf 338 kan Trump få ett nytt kraftfullt verktyg i framtida handelsförhandlingar.

Trump har gjort tullar till ett av sina främsta ekonomiska och utrikespolitiska påtryckningsmedel. USA har redan infört eller hotat med högre tullar mot bland annat Kina, Mexiko, Brasilien och EU.

Risken är samtidigt att Kanada svarar med motsvarande tullar, vilket skulle kunna inleda en ny spiral av tullar och mottullar. Eftersom handeln mellan USA och Kanada omfattar allt från energi och fordon till livsmedel och industrikomponenter kan konflikten även påverka internationella leveranskedjor och europeiska företag.

För svenska konsumenter och företag är utvecklingen därför relevant trots att konflikten utspelar sig på andra sidan Atlanten. Ett större nordamerikanskt handelskrig kan påverka råvarupriser, valutakurser, industriproduktion och efterfrågan på europeiska exportvaror.