Europeiska låntagare står inför återbetalningar av biljoner euro på skulder lånade när finansieringskostnaderna var många gånger lägre.

Räntehöjningarna kan ha nått sin topp i Europa, men för konsumenter, företag och regeringar som lånade biljoner euro under en tid präglad av ultralåga lånekostnader väntar tuffa tider.

Även om anpassningen är smärtsam på många ställen, inklusive USA, är det en speciell chock i Europa där räntorna var under noll i åtta år. Många låntagare har skjutit upp refinansieringen i hopp om att räntorna ska falla igen. Men med ekonomier som i stort sett har presterat bättre än väntat ser det alltmer osannolikt ut.

LÄS ÄVEN: Professor: Sverige på väg mot stagflation

Investerare förutspår att de kommande åren kommer att präglas av konkurser och utgiftsnedskärningar eftersom en större del av företagens, hushållens och statens inkomster går till finansiering av skulder.

En skarp indikator på den annalkande förändringen är klyftan mellan vad regeringar och företag globalt för närvarande betalar i räntor och det belopp de skulle betala om de refinansierade på dagens nivåer. Bortsett från några månader kring den globala finanskrisen har mätaren alltid varit under noll.

430 miljarder dollar

För företag, av vilka många lånade kraftigt under pandemin, börjar den stora refinansieringen 2025 och toppar 2026. Högavkastande företag i Europa har över 430 miljarder dollar i skulder förfallna under andra halvan av decenniet, enligt uppgifter som sammanställts av Bloomberg.

Företag kan behöva börja samla in pengar för refinansiering upp till ett år innan skulden förfaller ifall de skulle behöva hitta nya långivare, enligt Jochen Schönfelder, senior partner på Boston Consulting Group i Köln. Han har redan sett företag i Tyskland minska kostnaderna och säger att en del vänder sig till privata skuldfonder om de behöver kontanter snabbt.

Smärtan för konsumenterna kommer främst att märkas av stigande bolånekostnader och i många länder har ränteuppgången ännu inte följt in i månatliga betalningar.

LÄS ÄVEN: Sveriges BNP går ned

Sverige kan fungera som en barometer på den smärta som väntar för andra länder. Nya svenska bolåneinnehavare såg sina lånekostnader som andel av inkomsten fördubblas till tio procent 2022, den högsta nivån på minst ett decennium. Det har fått fastighetspriserna att rasa, vilket har utlöst en rad insolvenser och begäranden om skuldavskrivning bland byggare.