De grova brottsligheten kryper ned i åldrarna. Det gäller inte minst gängkriminaliteten i de invandrardominerade så kallade utsatta miljonprogramsområdena. Att förhärdade unga brottslingar får betydande straffrabatter och ibland slipper fängelse helt är något som alltfler anser är fel. Tunga remissinstanser, däribland Brottsförebyggande rådet, Åklagarmyndigheten, Justitieombudsmannen, Säkerhetspolisen och Advokatsamfundet vill dock ha kvar rabatterna och säger nej till det lagförslag om slopade sådana som nu ligger på bordet som resultatet av en statlig utredning.

Straffrabatterna gäller inte endast straffmyndiga men i övrigt omyndiga brottslingar mellan 15 och 18 år. Även myndiga grovt kriminella i åldrarna 18-21 år ges rabatter. Det handlar ofta om personer som redan har en lång och tung brottskarriär bakom sig men som om de åker fast kan räkna med att få flera år kortare straff än äldre kriminella. Det ställs också högre krav för att överhuvudtaget kunna döma brottslingar i det åldersspannet till fängelse.

Partier följer efter SD
Sverigedemokraterna har länge kritiserat de straffrabatter som delas ut rutinmässigt enligt svensk rättspraxis. Det gäller bland annat mängdrabatten där en person som begått en lång rad brott ofta döms endast för det grövsta av brotten medan resterande brott blir i princip straffria. Det gäller också den rutinmässiga frigivning av dömda efter två tredjedelar av strafftiden.

Partiet har även kritiserat straffrabatterna för unga brottslingar. Efterhand man insett att det är en kriminalpolitik som har stöd hos breda väljargrupper i samhället – det så kallade allmänna rättsmedvetandet – har även andra partier anslutit sig till tanken att slopa straffrabatterna. En utredning tillsattes därför av justitieminister Morgan Johansson (S) som nu har utmynnat i ett lagförslag. Men förslaget har under remissrundan fått tummen ned av en lång rad tunga instanser.

Tunga remissinstanser säger nej
Argumenten för att avstyrka lagförslaget om slopade straffrabatter är flera. Säkerhetspolisen uppger via sin pressekreterare Gabriel Wernstedt att man anser att en lagändring riskerar leda till att fler ungdomar stöter på våldsbejakande extremism i fängelsemiljöerna och radikaliseras. Det framgår inte av Säpos remissvar varför Kriminalvården inte kan förhindra att fångvårdsanstalterna blir rekryterings- och studieanstalter för militant jihadism.

Åklagarmyndigheten lutar sig i sin kritik av förslaget mot utvalda forskningsrön som säger att bestraffning med fängelse av grovt kriminella 18-20-åringar inte är effektivt. Inställningen kommuniceras av överåklagare Thomas Häggström som samtidigt inte preciserar vad som åsyftas med ”effektivt”.

De som förordar slopade straffrabatter hävdar att längre inlåsningar är effektiva eftersom det innebär att de kriminella hålls borta från samhället längre tid och därmed kan utsätta färre personer för grova brott. Men pekar också på att längre inlåsningstider också innebär mer tid för den dömde att genomgå olika rehabiliteringsprogram och vara bättre rustad för ett hederligt liv efter avtjänat straff.

Advokatsamfundet anför i sitt kritiska remissvar att man ser avsteg från principen om att särbehandla unga myndiga i straffprocessen som ”synnerligen olämpligt”. Varför det är olämpligt framgår inte tydligt.

Några instanser säger ja
Några av de tyngre remissinstanserna ger dock tummen upp för lagförslaget. Bland dem återfinns Sveriges Domareförbund och Kammarrätten i Stockholm som inte har några invändningar.

Det är i nuläget oklart om regeringen tänker lägga fram lagförslaget inför riksdagen eller om man ämnar dra tillbaka det efter remissinstansernas kritik. Justitieminister Morgan Johansson säger i ett preliminärt besked att lagförslaget ska läggas fram i någon form men att det kan komma att begränsas, exakt hur framgår inte.

Straffrabatter debatterades i riksdagen
Frågeställningar som rör olika typer av straffrabatter var även ämnet för en riksdagsdebatt på onsdagen. När det gällde frågan om att slopa den rutinmässiga frigivningen av brottsdömda redan efter att de avtjänat två tredjedelar av strafftiden var motståndet kompakt. Endast Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna förordade det förslaget, något som efter åt kommenterade av SD:s rättspolitiske talesperson Adam Marttinen.