Foto: AleWi.

Tunnelbanestationer i Stockholmsförorter döms ut som no go-zoner

Delningar

Fyra stationer i Stockholms tunnelbana har försetts med rödmärkning av SL:s Trygghetscentral. Det innebär att biljettkontrollanter och ordningsvakter inte får arbeta på stationerna utan understöd av polis. Landstingsråd Kristoffer Tamsons säger i ett uttalande till SvD att ”no go-zoner” är det adekvata begreppet för dessa platser.

De fyra stationerna där SL:s Trygghetscentral bedömer att det är för farligt för till och med ordningsvakter att vistas är de i de invandrardominerade så kallade utsatta områdena Rinkeby, Tensta, Rissne och Hjulsta. Beslutet att rödmarkera dessa och kräva poliseskort för att vistas där kommer efter incidenter med hot och stenkastning från gäng.

Får inte arbeta utan polisbeskydd
Stationerna utvärderas kontinuerligt av SL:s Trygghetscentral och klassas dynamiskt säkerhetsmässigt med färgerna grönt, gult och rött som står för normalt, förhöjt respektive sällsynt säkerhetsläge. Röd färg innebär att biljettkontrollanter och ordningsvakter inte får arbeta på stationerna utan polisskydd på grund av en alltför allvarlig hotbild.

Av de fyra nämnda stationerna har Rinkeby och Tensta en konstant rödmarkering medan Rissne och Hjulsta ligger på gränsen säkerhetsmässigt och emellanåt nedgraderas till gult, dvs endast förhöjt säkerhetsläge.

Trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M), vars parti i regeringsställning varit instrumentellt i att skapa den uppkomna situationen,  säger till SvD att de här rödmarkeringarna är en symbol för ”ett samhälle där utvecklingen går åt fel håll”. Han anser att det är dags att återinföra patrullerande tunnelbanepoliser med New York som förebild.

Bör kallas no go-zoner
Begreppet ”no go-zoner” för de invandrardominerade problemområden där det svenska rättssamhället tappat mark till kriminella, antisociala och religiöst extremistiska grupperingar är politiskt kontroversiellt i Sverige. Tamsons använder dock uttrycket och förklarar sig vara ”trött på politiker som hävdar att det inte finns några no go-zoner, trots att de aldrig satt sin fot i dessa områden.

Tamsons berättar för SvD att han varit på studiebesök i Södertälje där man länge brottats med samma typ av invandringsrelaterad problematik i kollektivtrafiken. Där uppges man nu efter tre år av massiva polisinsatser ha börjat få bukt med de antisociala gängen som ägnar sig åt att kasta sten på bussar och misshandla busschaufförer och resenärer.

Hot om våld, stenkastning och sönderslagna tjänstebilar
SvD har även talat med ordningsvakter som har de rödmarkerade t-banestationerna som arbetsplats. De vittnar om att det inte går att arbeta normalt här och den personliga säkerheten är satt ur spel. Det handlar bland annat om hot om våld, stenkastning och sönderslagna tjänstebilar.

En ordningsvakt säger att varje dag på jobbet börjar med en mental förberedelse inför den utsatta arbetsvardag man kommer att möta. Han uppger också att situationen kontinuerligt har förvärrats utmed den blå linjen där de rödmarkerade stationerna finns.

Även andra yrkesgrupper utsatta
Polisen uppger att det också finns andra yrkesgrupper som behöver polisiärt skydd när de arbetar i de här områdena. En sådan är parkeringsvakterna, en annan är stadsdelsnämndernas tjänstemän.

En orsak till det förvärrade läget är enligt polisen att tunnelbanestationerna i Järva har blivit centraler för de kriminella gängens knarkhandel. Bara under innevarande års första fem månader har polisen 700 rapporterade narkotikabrott relaterade till dessa miljöer.

Polisen vill inte återinföra t-banepoliser – resursfråga
Christoffer Bohman, som är biträdande lokalområdespolischef i Rinkeby, avvisar dock kravet på att återinföra patrullerande tunnelbanepoliser av det slag som fanns tidigare när problemen i t-banan var betydligt mindre.

Bohman menar att det i de här områdena idag råder ett allmänt rättsligt förfall inför kriminaliteten där allmänheten och näringsidkarna har resignerat. Det är inte ett problem som särskilda patrullerande t-banepoliser kan lösa anser han:

– Extremt många parter i samhället måste dra sitt strå till stacken för att åstadkomma en varaktig förändring. Den låga anmälningsbenägenheten hos allmänheten är en sak att förbättra. Vi har bara haft två anmälda snatterier i Husby Centrum i år. Det kan nog ske två i timmen.

Bohman uppger också att återinförande av t-banepoliser är en resursfråga för en underbemannad polismyndighet:

– Vi måste hela tiden prioritera.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.