Endast ca en tredjedel av de avvisnings- och utvisningsbeslut som lämnades över till polisen under första kvartalet i år genomfördes också.

Ett av skälen är enligt Per Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolisen på Nationella operativa avdelningen, NOA, att man saknat personernas bostadsadresser.

Andra faktorer sägs vara ”en del olika omvärldsfaktorer” och prioriteringar inom polisen.

Utvisningarna ökade fyra procent under första kvartalet i år jämfört med samma period 2017. Under samma period ökade antalet avvisnings- och utvisningsuppdrag polisen fått med 24 procent.

– Det har alltid varit en stor andel avvikna. Det har legat på 50, 60 procent. Nu ligger det på 80 procent på vissa grupper, säger Löwenberg till Sveriges radio.

– Det är väldigt mycket och en av orsakerna till det kanske beror på den lagändring som vi fick år 2016 där man inte längre har rätt till boende inom migrationsverkets försorg, efter det att de har fått ett avslag.