Tyskland stoppar gasledningen Nord Stream 2 som svar på den ryske presidentens erkännande av utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk. Åtminstone tills vidare. Det meddelar landets förbundskansler Olaf Scholz, rapporterar Welt.
Nord Stream 2 började byggas 2018, stod klar i november förra året och har kostat omkring hundra miljarder kronor att bygga. Men nu vill tyskarna alltså inte längre använda den nybyggda gasledningen.
Anledningen är att Rysslands president Vladimir Putin igår erkände de båda utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Samtidigt gick ryska trupper in i regionen i vad som från Rysslands sida beskrivs som en fredsbevarande insats.
LÄS ÄVEN: Ryssland skickar militär till Ukraina
Opolitisk certifiering blev politisk
Nord Stream 2 är helägd av det ryska olje- och gasbolaget Gazprom. Ända sedan gasledningen stod klar har Gazprom väntat på att de tyska myndigheterna ska godkänna ledningen i en ”certifieringsprocess”.
Från ryskt håll har Tyskland anklagats för att försöka ”politisera” gasledningen. Förbundskansler Olaf Scholz tillbakavisade så sent som i december de anklagelserna, och hävdade då att frågan om certifieringen av Nord Stream 2 avgörs av en tysk myndighet ”på ett helt och hållet opolitiskt sätt”.
Nu låter det emellertid annorlunda från den socialdemokratiske förbundskanslern när han ingriper, och tills vidare pausar certifieringen.
– Och utan den certifieringen kan inte Nord Stream 2 tas i bruk, konstaterar Olaf Scholz.
Kringgår länder i Östeuropa
Till skillnad från andra ryska olje- och gasledningar, går Nord Stream-ledningarna via Östersjön direkt från Ryssland till Tyskland. Därmed är inte Ryssland beroende av gasledningar genom länder som Ukraina, Polen, Tjeckien och Slovakien för att exportera naturgas till Tyskland och övriga Västeuropa.
Vintern 2008-2009 hamnade Gazprom i en rättslig tvist med det ukrainska gasbolaget Naftogaz. Det ryska bolaget stängde av gasen efter att ha anklagat ukrainarna för att stjäla gas från ledningarna, vilket fick allvarliga konsekvenser för flera europeiska länder.
De båda gasbolagen hade valt att anlita Sverige för att lösa eventuella rättsliga tvister. Gazprom vände sig via ett dotterbolag till skiljedomstolen vid Stockholms handelskammare, stämde Naftogaz – och vann. Naftogaz tvingades betala tillbaka 12,1 miljarder kubikmeter naturgas till det ryska gasbolaget. Domen slogs senare fast av Svea hovrätt.
Efter gaskonflikten den vintern tog arbetet med Nord Stream 1 fart. Gasledningen började byggas i början av 2010, och var klar hösten 2011. Ledningen följdes senare upp av Nord Stream 2.
Rysslandskritiker har påpekat att Nord Stream 2, om den skulle tas i bruk, skulle kunna öka Rysslands möjligheter att utöva påtryckningar på Östeuropa. Anledningen är att det då blir lättare att stänga av gasen till de länderna, men fortsätta exportera gas till länder som Tyskland och Frankrike.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.