Den frånvarande integrationen på arbetsmarknaden har länge varit ett av de stora problemen med den utomvästliga asylrelaterade invandringen till Sverige. Medan många i den gruppen bidragförsörjs i decennier efter att de anlänt hit ser det väsentligt annorlunda ut för de nyanlända ukrainska flyktingarna. Där har över hälften redan kommit i arbete. Det visar en undersökning som FN:s migrations­organisation (IOM) på uppdrag av Regeringskansliet har genomfört.

På rekordkort tid i Sverige tar sig de ukrainska flyktingarna i Sverige in på arbetsmarknaden. Redan har mer än hälften av de som flytt krigets Ukraina kommit i egen försörjning.

Det förvånar nationalekonomer då facit för asylrelaterad invandring från andra delar av världen är betydligt mer nedslående. Stora grupper går arbetslösa i decennier och kostar de svenska skattebetalarna enorma summor i bidragsförsörjning samtidigt som inga skattepengar kommer in till de offentligfinansierade verksamheterna.

Över hälften redan i arbete

FN:s migrations­organisation (IOM) har på uppdrag av Regeringskansliet intervjuat närmare 5 000 ukrainska flyktingar om deras situation i Sverige, bland annat hur det har gått att hitta ett jobb. Med facit för hur det brukar se ut för andra migrantgrupper har förväntningarna inte varit jättehögt ställda men har glädjande nog överträffats med råge.

Redan har 56 procent av de ukrainska flyktingarna i arbetsför ålder gått från bidrag till egen försörjning. Det är en avsevärt högre andel än vad man sett hos andra migrantgrupper där man i flera fall inte kommer upp till den siffran ens efter flera decenniers vistelse i Sverige.

– 56 procent efter ett år är väldigt mycket. Det brukar ta längre tid än så. Det har börjat väldigt bra för den här gruppen. När tiden går kommer de förmodligen att integreras väl på den svenska arbetsmarknaden, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för näringslivs­forskning, i en kommentar till Tidningen Näringslivet efter att ha tagit del av de positiva siffrorna.

Kompetensregn på riktigt

En delförklaring är att de ukrainska flyktingarna generellt har en avsevärt högre utbildningsnivå jämfört med de stora migrantgrupperna från Tredje världen som vi i Sverige vant oss vid att ta emot. I motsats till dessa kan man utan att fara med osanning tala om ett “kompetensregn” när det gäller de ukrainska flyktingarna – hela 63 procent har med sig en högskoleutbildning i bagaget.

Något som sticker ut är också att en stor majoritet av de ukrainska flyktingarna är kvinnor. När Ukraina invaderades var det för många självklart att männen skulle stanna kvar och försvara landet och att sätta kvinnor och barn i säkerhet. Det går på tvärs med hur det ser ut för de utomvästliga migrantgrupperna där det vanliga är att männen lämnar sina hustrur och barn i sticket och själva sätter sig i säkerhet i Sverige.

Kvinnor med barn är för utomvästliga asylrelaterade migrantgrupper de som har absolut lägst sysselsättningsgrad. Många har efter decennier i Sverige aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden och deklarerar ofta också att man inte har för avsikt att göra det eftersom man aldrig arbetat i hemlandet. För de ukrainska flyktingarna ser det annorlunda ut – många är just kvinnor med barn men har ändå snabbt kommit i arbete.

Kulturell faktor

Det finns också en kulturell faktor som bidrar till att integrationen i samhället och på arbetsmarknaden generellt går bättre för migranter från mer närliggande länder än för de som kommer från tredje världen.

– Det har vi sett historiskt när det gällde flyktingar från Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968 och Bosnien under tidigt 90-tal, förklarar Hammarstedt.

Avlivar myter

Språket brukar sägas vara nyckeln till att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Från politiskt vänsterhåll har också hävdats att permanenta uppehållstillstånd i motsats till tillfälliga skulle vara en viktig faktor.

Ukrainarna har visat att det kan gå ändå om man lägger manken till. Trots att den här gruppen endast har tillfälliga uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv och saknar rätt till Svenska för invandrare (SFI) lyckas man avsevärt bättre och på betydligt kortare tid att gå från att ligga samhället till last till att bidra till samhället jämfört med andra migrantgrupper som fått tillgång till hela batteriet av integrationsfrämjande åtgärder.

Undersökningen visar dock att ukrainarna sannolikt skulle lyckas ännu bättre om de som andra migranter också fick mer hjälp med att lära sig svenska. Det är också det största önskemålet från gruppen i den genomförda undersökningen. Regeringen och Sverigedemokraterna har hörsammat önskemålet och i vårändringsbudgeten för 2023 avsätter man 100 miljoner extra till att låta SFI-undervisningen omfatta även ukrainska flyktingar.

Tar de jobb de kan få

Genomgående för den ukrainska gruppen är också att man är beredd att ta det jobb man får, även om det inte är lika kvalificerat som det man hade i hemlandet. Många med högskoleutbildning räds inte att hugga i med exempelvis städjobb för att försörja sig själva och avlasta de svenska skattebetalarna som redan innan bar en stor försörjningsbörda för andra migrantgrupper.

Sedan den ryska invasionen har cirka 55 000 ukrainska flyktingar kommit till Sverige. Nära 20 000 av dessa har dock redan återvänt.