EU beviljade under torsdagen ytterligare knappt 6 miljarder euro, motsvarande omkring 65 miljarder svenska kronor, i stöd till Ukraina. Det skriver EU-kommissionen på sin hemsida.
Beloppet utgörs dels av 4,1 miljarder euro i ett så kallat makro-finansiellt stödlån (MFA); dels 1,8 miljarder i ett stödpaket där en stor andel utgörs av bidrag.
I och med denna utbetalning överstiger EU:s stöd till Ukraina nu 2000 miljarder kronor sedan den ryska invasionen i februari 2022. Därutöver kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer; inte minst USA.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Zelenskyj vädjar
Dagen innan EU-kommissionen godkänner det senaste stödpaketet till det krigshärjade landet, intervjuas Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av den amerikanska affärstidningen Bloomberg.
I intervjun säger han att Ukraina behöver mer pengar snarast, och att han förväntar sig att den europeiska unionen ställer upp.
– Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, säger han.
LÄS ÄVEN: Ukrainas justitieminister sparkas efter korruptionsanklagelserna
Dagen därpå godkänner EU-kommissionen ytterligare ett stödpaket.
Men de 65 miljarder kronor som Ukraina nu får ta del av räcker inte särskilt långt. Inte ens tillsammans med de tusentals miljarder som landet tidigare tagit del av.
I Bloomberg-intervjun säger Zelenskyj att han snart dessutom hoppas få ta del av de ryska tillgångar som frysts av EU. Ett lån på motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs, där pengarna tas från de frusna tillgångarna.
Frysta ryska tillgångar
De ryska medel som EU:s makthavare sneglar på finns inte minst hos värdepapperscentralen Euroclear. Men det belgiska företaget, liksom landets regering, sätter sig på tvären.
– Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till den belgiska tidningen HLN.
LÄS ÄVEN: Kreml: Sveriges makthavare stöder terrorister i Ukraina
De Wever har hittills blockerat alla överenskommelser om att använda de ryska medlen, då han befarar att det i framtiden kommer bli de belgiska skattebetalarna som tvingas ersätta Ryssland. Han vill vara helt säker på att det finns solid juridisk grund för att beslagta medlen.
– Moskva har redan gjort klart att vi kommer känna av konsekvenserna för all framtid, säger han syftandes på vad som kommer hända om de ryska värdepappren beslagtas.
– Det är en väldigt lång tid. Så att säkerställa att vi har en legal grund innan vi gör något är inte en lyx.
”Ingen tvingar dem att dö för några ruiner”
Samtidigt som Zelenskyj hoppas på mer pengar från EU, så medger han att kriget mot Ryssland går dåligt. Han är öppen för att helt ge upp den hårt ansatta staden Pokrovsk i östra Ukraina.
LÄS ÄVEN: Ryska ”Mad Max”-trupper intar Pokrovsk – förnekas av Zelenskyj
– Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, säger Zelenskyj till Bloomberg, men överlåter åt sina befäl att avgöra hur kriget ska föras.
Den ukrainske presidentens analys av situationen är att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och därefter är berett att avsluta kriget.
Och att erövra Pokrovsk har därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin, för att visa sin amerikanske motpart Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget. Att enda möjligheten är att gå med på de ryska kraven. Krav som Zelenskyj inte vill acceptera.
– Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det, säger Volodymyr Zelenskyj.
– Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor.
LÄS ÄVEN: Ukrainas ÖB: Ni måste vara ärliga om situationen vid fronten
