Färre vill protestera – fler vill bidra. Rapporten Ungdomsfokus 2025 visar att unga svenskar lämnar den uppgivna klimatalarmismen och identitetspolitiken bakom sig. I stället växer en ny generation fram som vill göra konkret skillnad för samhället – här och nu – genom sina yrkesval och sin samhällsinsats. Framför allt är det brottsligheten och otryggheten man vill göra något åt.

Den nya rapporten ”Ungdomsfokus 2025”, framtagen av ”Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap” i samarbete med ”Rasmussen Analys”, visar på en tydlig värderingsförändring bland unga svenskar mellan 15 och 29 år. Studien bygger på svar från 1 280 personer, varav 1 018 unga, och är den tionde i ordningen sedan starten 2015.

Färre vill sittstrejka, fler resa sig och göra något

Efter år av klimatstrejker, alarmistiska framtidsbilder och moraliserande retorik väljer allt fler unga att fokusera på det de själva kan påverka. Klimatfrågan har rasat dramatiskt i betydelse – från att ha engagerat hälften av unga kvinnor 2019 (51 %) till endast 15 % i år. Samma nedgång syns bland unga män, från 34 % till 13 %.

I stället dominerar frågor som sjukvård (30 %), skola (28 %) och brottslighet/trygghet (25 %) ungas samhällsintresse. Den konkreta verklighetens problem här och nu har ersatt abstrakta hotbilder i framtiden.

– Årets resultat tydliggör sambandet mellan information, delaktighet och framtidstro, och påminner oss om att även i tider av krig och kriser kan engagemanget bli en motvikt till uppgivenhet, säger Sofia Rasmussen, VD och omvärldsanalytiker på Rasmussen Analys.

Drömyrken: Från aktivism till ansvar

Listan över ungas drömyrken vittnar om samma förskjutning. Polis, läkare, lärare och djurskötare – alla yrken som förknippas med samhällsnytta och ansvar – ligger i topp tillsammans med entreprenör/egenföretagare. Unga vill inte längre sitta stilla i protest, utan stå upp och bidra.

LÄS ÄVEN: Färre ungdomar kallar sig miljövän

– I årets rapport ser vi en generation som känner oro för vissa samhällsfrågor och vill agera för samhällets bästa här och nu. Man kan tolka det som att krisen blivit en katalysator för ansvarstagande och pliktkänsla hos unga, säger Rasmussen.

Mindre genus och identitet – mer framtidstro

Engagemanget för jämställdhet, som på senare tid kommit att bli synonymt med vänsterlutande genus- och identitetspolitik, har mer än halverats sedan 2017, och många unga upplever att Sverige redan är ett i grunden jämställt samhälle. Därför lägger man hellre sin energi på områden där behovet är större – trygghet, sjukvård och utbildning. Få ser längre könskvotering och genuspolitik som vägen framåt.

Trots oro i omvärlden ser allt fler unga ljust på framtiden. Andelen som tror att deras generation får det bättre än föräldragenerationen har stigit från 40 % till 45 % sedan 2023. Bland dem som är engagerade i samhällsfrågor är optimismen ännu större – 61 % känner framtidstro, jämfört med bara 34 % bland passiva. Samma mönster återkommer hos dem som följer den säkerhetspolitiska utvecklingen.

Vill varken bli curlade eller kontrollerade

Unga visar också att de har en tydlig bild av vad gott ledarskap innebär. Tre av fyra kan tänka sig att bli chefer någon gång i livet, men hela 9 av 10 menar att framtidens ledarskap måste se annorlunda ut. Empati, tydlighet och tillit rankas högst – långt före hierarki och kontroll.

– Unga vill inte bli curlade, men inte heller kontrollerade. De söker ledare som bygger relationer på tillit och respekt. Det är en utmaning för arbetsgivare, men också en möjlighet att skapa hållbara organisationer, säger Ida Hennerdal, verksamhetsledare för Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap.

LÄS ÄVEN: Nationalkonservativt parti störst bland tyska ungdomar

När unga väljer arbetsgivare värderar de hög lön (39 %), trivsel och kollegialitet (34 %) samt balans mellan arbete och fritid (24 %) högre än karriärdrivna faktorer som att ”prestera på topp” (11 %) eller ta stort ansvar (8 %). Flexibel arbetstid har nu tagit sig in på topp fem över viktigaste arbetsvillkor.

Fakta: Ungdomsfokus 2025

Rapporten bygger på en riksomfattande enkät med 1 280 respondenter, varav 1 018 unga mellan 15–29 år. Undersökningen genomfördes 13–20 maj 2025 av Rasmussen Analys i samarbete med Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Studien har genomförts årligen sedan 2015 och syftar till att kartlägga ungas värderingar, framtidstro och syn på arbetsliv och samhällsfrågor.