Utvisningsärendet Akilov kantades av flertalet misstag

Fel namn och fel verkställighetsland. Dessutom levde Akilov öppet och hade lätt kunnat hittas.

Att terroristen Rakhmat Akilov fått avslag på sin asylansökan och levde i Sverige som ”papperslös” har varit känt. Nu framkommer även att processen med hans utvisningsärende präglats av diverse misstag.

Efter att Akilov fått avslag i december 2016 kallas han till ett möte på Migrationsverket där man ”försöker förmå honom att förstå och acceptera beslutet och återvända självmant”, varpå han avviker.

I februari 2017 lämnas fallet över till polisen där man registrerar ärendet men gör inga särskilda insatser för att hitta honom.

SVT Uppdrag granskning har tagit del av dokument som Migrationsverket lämnade över till polisen i samband med ärendet, och där står inte Rakhmat Akilov utan Rahmatjon Kurbonov, en känd uzbekisk artist vars namn Akilov använt då han först sökte asyl flera år tidigare.

– Jag kan bara konstatera att där har det brustit i handläggningen, men jag ser inte att det påverkar korrektheten i beslutet att utvisa Akilov, säger Magnus Rodin på Migrationsverket.

Patrik Engström på gränspolisen menar att felet inte haft någon betydelse då de ändå inte prioriterat ärendet.

Dessutom hade man i dokumentet skrivit att Akilov skulle utvisas till Iran istället för Uzbekistan.

Det visar sig även att Akilov fortsatte att leva öppet. Arbetsgivaren och hans juridiska ombud visste var han bodde och han fortsatte använda sitt vanliga telefonnummer.

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.