Många av de kriminella utlänningar som döms till utvisning efter avtjänat straff blir kvar i Sverige på grund av att besluten inte kan verkställas. Många av dem släpps utan övervakning ut i det svenska samhället. Bland de flera tiotals personer som i år undgår att utvisas finns vid sidan av grova brottslingar även islamister som har bedömts utgöra terrorhot mot rikets säkerhet.

Orsakerna till att utvisningar inte kan verkställas är flera. Ofta handlar det om humanitär hänsyn gentemot den utvisningsdömde, om det pågår oroligheter i dennes hemland eller det föreligger andra risker för personen om denne återvänder hem.

Det är heller inte ovanligt att de utvisningsdömdas ursprungsländer inte vill ta tillbaka sina kriminella medborgare. I andra fall vägrar den utvisningsdömde att samarbeta eller har en oklar identitet och nationalitet.

Släpps trots att de ska utvisas
Varje år sedan lång tid tillbaka är det mellan 20-30 utvisningsdömda brottslingar som inte kan utvisas. Dessa hålls i vissa fall i förvar men det råder stor brist på förvarsplatser, skriver SR.

De som släpps ut i frihet är inte bara vanliga brottslingar utan också våldsbejakande islamister som bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det råder sedan flera år tillbaka en förhöjd terrorhotnivå i Sverige.

Ett exempel på en sådan person är en man som drivit skattefinansierade muslimska friskolor i Sverige som plattform för att sprida sitt radikala islamistiska budskap bland invandrargrupper. Mannen togs i förvar av Säpo men släpps nu fri eftersom han av humanitära skäl inte kan utvisas till hemlandet.

Siffran över utvisningsdömda som blir kvar ökar
I Säpos förvar finns även fem andra islamister som bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Även dessa kan komma att släppas fria.

Den ackumulerade siffran för utvisningsdömda kriminella som släpps ut och blir kvar i det svenska samhället ökar för varje år. Uppgift saknas om hur många det totalt rör sig om och hur många av dessa som efter att de släppts ut återfaller i brott.

Patrik Engström, som är chef vid gränspolisen säger i en kommentar till statsradion att det ur flera aspekter är en problematisk utveckling att kriminella som inte ska vara kvar i Sverige inte kan utvisas.

– Det är naturligtvis ett stort problem, dels därför att beslutet om utvisningar inför brott handlar om att en person inte ska kunna fortsätta begå brottslighet i Sverige men också när man inte kan genomföra ett utvisningsbeslut trots att det står i en dom så riskerar man att urholka rättsväsandets trovärdighet.

Liten andel utvisas
En stadigt ökande andel av den grova brottsligheten i Sverige begås av personer som inte är svenska medborgare. Det återspeglar sig dels i sammansättningen bland fångarna på svenska fängelser där nu mer än en tredjedel är utlänningar och dels i antalet utvisningsbeslut i domstolarna.

Svenska domstolar tillämpar utvisningsinstrumentet mycket sparsamt i förhållande till de fall där den lagliga möjligheten finns.

För migranter som är folkbokförda i Sverige förenas fängelsedomen med utvisningsbeslut enligt statistik från Brå i endast 3 procent av de tillämpliga domstolsmålen. För utlänningar som saknar adress i Sverige är motsvarande siffra högre, men det är ändå bara en av fyra av sådana brottslingar som döms till utvisning.

Siffrorna varierar också beroende på brottstyp. Andelen är högre för verkligt grova brott som mord och lägre för exempelvis misshandel av normalgraden, där domstolarna nästan aldrig dömer till utvisning.

Verkställighetshinder
Trots den låga andelen är det ändå i snitt flera kriminella utlänningar varje dag, eller runt 600 om året, som döms till utvisning. Men många av dessa blir alltså ändå kvar i landet och kan när de släpps ut ur fängelset vistas fritt och oövervakat i det öppna samhället.

Den svenska regeringen uppger att man arbetar med att göra det möjligt att tvångsutvisa fler personer. De åtgärder som vidtas handlar dock om en begränsad del av verkställighetshindren – de fall där mottagarlandet vägrar ta tillbaka personen. Enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson försöker man nu få till stånd avtal med fler länder om detta.

Vill inte ha skärpningar
Johansson har samtidigt, bland annat på fråga från tidigare SD-riksdagsledamoten Kent Ekeroth, klargjort att han inte vill se några ändringar när det gäller de många verkställighetshinder som finns där den kriminelle uppgett sig riskera dödsstraff eller tortyr men också annan “kränkande behandling” i hemlandet. Johansson vill inte heller ändra lagen beträffande utvisning till länder där det råder väpnad konflikt.

Omfattande problem finns också med att verkställa icke brottsrelaterade ut- och avvisningar för utlänningar som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd.