Vägen till helvetet kantas av goda avsikter

148 Shares

➤ KRÖNIKA  Vår planet plågas av människors osämja. Folk mot folk, grannar mot grannar. Kvinnor mot män. Religion mot religion. Ism mot ism. I universums perspektiv är vår planet som ett sandkorn. Men närsynt låter vi bagateller orsaka krig och plåga. Politiken sliter isär människor och lockar fram det sämsta inom oss. Vi bråkar om relativa futiliteter på vår gemensamma resa i universum. Vem är vi och vem är dom? Vem har rätt och vem har fel? Vem är ond och vem är god?

Man mördar för en förolämpning. Man blir bannlyst för ett felaktigt förfluget ord. Godheten används för att dölja ondskan. Vi klappar varandra på käften när vi kunde vända andra kinden till. Vi baktalar och hånar hellre än vi försöker förstå. Vi spottar på och förbannar den som tycker annorlunda. Hämnden är vår största tillfredsställelse. Vi våldför oss på naturen och avsäger oss ansvaret. Till skillnad mot myror och bin är vi oförmögna att leva i sämja och bygga ett gott samhälle för allas bästa.

Rymdsond mot oändligheten
Den 19 januari 2006 sköts rymdsonden ”New Horizon” iväg ut i rymden. Den färdas med ca 20 kilometer i sekunden. På sin oändliga färd från vår lilla planet hade den passerat Mars några månader senare. Sedan förbi Jupiter 2007. Så Saturnus 2008. Vidare förbi Uranus 2011 och Neptunus 2014. Därefter vidare några år i sin svindlande fart mot Pluto. Dit nådde den nu i januari 2019. Den fortsätter nu mot Ultima Thule – den mest avlägsna dvärgplaneten.

Trots ljusets hastighet når oss rymdsondens bilder från de avlägsna planeterna med några dagars fördröjning. Avstånden är ofattbara. Nu har den alltså varit på väg i 13 år och fortsätter mot oändligheten. Den som den mänskliga hjärnan inte är förmögen att föreställa sig. För oss måste allt ha ett slut.

Bara ett sandkorn i universum
Vår jord är alltså som ett sandkorn i universum. Men människosläktet är kanske unikt i världsalltet. Men vi väljer att försöka utplåna varandra här på vårt lilla gruskorn. Med kärnvapen, terror, naturskövling, nedskräpning av haven, utrotning av djur, narkotika, etnisk rensning och makthunger. Vi satsar oändliga medel på vapen och krigsberedskap. Men i jämförelse småpengar i kriget mot sjukdomar och bakterier. Mot hunger och törst. Mot svält och fattigdom. Mot överbefolkning och slaveri.

Vi uppfattar oss som intelligenta varelser. Men i religionens namn mördas oskyldiga på det mest bestialiska sätt av män som står lägre än djuren. Okunnigt och utan egen tanke kan de hävda att det är deras Guds vilja. Ett sådant gigantiskt bedrägeri!

Dövar våra samveten i stället för att hjälpa
I svenska media låtsas man som ingenting. 65 miljoner människor är jagade på flykt. Vi fredar vårt samvete genom att ta emot en liten rännil av migranter som inte ens är flyktingar. Dem överbeskyddar vi nedlåtande som vore de efterblivna barn. Så kan vi storvulet kalla oss den humanitära stormakten. Istället för att hjälpa där nöden är störst och obeskrivlig.

Vårt bekväma självbedrägeri är skamlöst och ett hån mot den solidaritet vi berömmer oss av. Allt motiveras av den gemensamma värdegrunden – som inte längre är vare sig gemensam eller entydig i världens mest sekulariserade land. Så kan våra politiker försvara sin oförmåga att se de större sammanhangen och ursäkta att den egna befolkningen lämnas åt det oblida öde som de dessutom själva tvingas betala för.

Politikerna största hotet mot demokratin
Dem de är valda av för att med vishet leda och sörja för, förleder de istället med lögn, bedrägeri, själviskhet, cynism och ren dumhet. Just nu kanske värre än någonsin tidigare. Vi har fel politiker för vår tid. I sin uppblåsta självöverskattning vill de uppfostra oss istället för att leda oss. Politikerföraktet göds och växer i takt med politikerskandaler, otrygghet och växande social misär. Istället för att ena folket slår de sönder den gemenskap som tidigare utgjorde grunden för nationens utveckling och välstånd. Det är det största hotet mot demokratin. Överbetalda politiker som saknar förmågan att lyssna. Som tror sig ha makt att göra om verkligheten istället för att hantera den.

Någon procent av jordens befolkning äger huvuddelen av jordens tillgångar. Dessa omåttligt rika vill ha mer och använder sina enorma resurser för att söka bli en enväldig världsregering via EU, FN, Världsbanken etc. För detta behöver de skrämma folken till lydnad och dölja sina giriga ambitioner.

Skrämmer till lydnad med kvasivetenskapliga myter
De försökte med att sprida hotet om en snar ny istid. De provade att skrämmas med försurning och skogsdöd. Säldöden påstods vara förebud om allt livs utsläckning. De propagerar för fred men underblåser intensivt krig och folkvandring för att skapa billig arbetskraft. Nu har de utsett koldioxiden – förutsättningen för allt liv – till mänsklighetens största fiende! Så obeskrivligt dumt och ovetenskapligt. Som religionen utnyttjat vår kunskapsbrist och rädsla för det okända använder de sina kvasivetenskapliga myter för att skrämma till lydnad.

Målet om det fossilfria samhället överskuggar nu allt annat. Med hjälp en fanatisk miljörörelse värvar de likt domedagssekter människor till blind tro på denna nya religion. Enorma resurser används för att ge oss dåligt samvete för hur vi äter, reser, klär oss, odlar, köper, röstar och tänker. Utsläppsrätter säljs som medeltidens avlatsbrev. Media skrämmer oss lydigt med hot om att planeten kommer att bli ett översvämmat hett helvete inom kort. Såsom religionerna i århundrade skrämt oss till lydnad med domedagen och djävulens rike och bränt och förföljt den som tvivlade.

Subventionerade elcyklar mot tusentals kolkraftverk
Men vi låter oss åter skrämmas som viljelösa flockdjur. Vi är kanske jordens mest lättförförda folk med de minst självtänkande politikerna. Här satsar de på subventionerade elcyklar – samtidigt som kineserna bygger tusentals nya kolkraftverk. Sverige står för någon promille av utsläppen av växthusgaser. Men vi ska gå före och visa kineserna och världen den rätta vägen, predikar de svenska miljömissionärerna. Hybris kallas det hånleende i resten av världen.

Jorden har funnits i många miljarder år. Gör vi om denna svindlande tid till 24 timmar, så har människan funnits i knappt två sekunder! Oddsen för att just vi i vår generations miljondels sekund av evigheten skulle få bevittna planetens undergång går inte ens att beräkna. Lika lite som antalet sandkorn på jorden eller antalet stjärnor på himlen.

Miljöpredikanterna lurar oss
Lik förbannat lyckas de nya översteprästerna och deras frälsta miljöpredikanter lura oss att med ofantliga kostnader bekämpa koldioxiden istället för skövlingen av regnskog, förgiftning av haven, utrotning av djurarter, bristen på vatten, terrorn, etnisk förföljelse, fattigdomen, krigen, sjukdomarna och allt annat elände som faktiskt orsakas av mänskligt beteende och kan bekämpas med gemensamma ansträngningar.

Istället luras vi tro att människan i nämnvärd grad kan påverka jordens klimat. Något som solen sedan miljarder år reglerat och bestämt över och kommer att så göra i oändlig tid. I varje fall i åtskilliga miljarder år till. Det lär krävas artificiell intelligens som överträffar människans för att vi till slut ska fås att inse vår litenhet i universums outgrundliga oändlighet.

148 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.