Tiotusentals studenter demonstrerade mot korruption, höga utbildningskostnader och regeringen i Albanien. Protesterna har urartat i omfattande våldsamheter där regeringsbyggnader och banker satts i brand och poliser attackerats med stenar. Samtidigt växer missnöjet med premiärminister Edi Rama, som anklagas för att tolerera korruption inom landets politiska elit. Oroligheterna väcker också frågor om den politiska utvecklingen i landet, som kandiderar till medlemskap i EU.

Det blev våldsamt när tiotusentals demonstranter på onsdagen samlades på gatorna i Albaniens huvudstad Tirana för att protestera mot regeringen och situationen vid landets universitet. Vad som började som en protest mot stigande utbildningskostnader, bristande ekonomiskt stöd till studenter och dåliga framtidsutsikter utvecklades till omfattande kravaller.

Demonstranter kastade stenar mot polisen, välte sopcontainrar och slog sönder butiksfasader. Utbildningsministeriets byggnad sattes i brand, liksom två banker, däribland ett kontor tillhörande Raiffeisen Bank. Polisen svarade med vattenkanoner och tårgas för att skingra folkmassorna. Enligt myndigheterna skadades minst 23 poliser och sex andra personer. Sammanlagt 35 personer greps i samband med våldsamheterna.

Korruptionen göder missnöjet

Bakom protesterna ligger ett växande missnöje med premiärminister Edi Rama och hans regering. Rama, som leder det socialistiska partiet med rötter i den tidigare kommunistdiktaturen, vann i maj förra året en fjärde mandatperiod men har sedan dess mött tilltagande kritik mot misstänkt korruption och oegentligheter bland högt uppsatta politiker och tjänstemän.

Korruptionen är ett sedan länge etablerat samhällsproblem i Albanien, vars politiska institutioner fortfarande präglas av arvet efter årtionden av kommunistisk diktatur som lydstat under Sovjet och den svåra övergången till demokrati och marknadsekonomi efter regimens fall 1991 i spåren av Sovjetunionens sönderfall.

Trots återkommande reformer och insatser mot korruptionen kvarstår betydande problem med politiskt inflytande över offentliga institutioner och misstankar om otillbörliga ekonomiska förbindelser mellan makthavare och näringsliv. Missnöjet riktar sig emellertid inte enbart mot regeringen. Många demonstranter betraktar inte heller landets etablerade oppositionspolitiker som trovärdiga alternativ.

Under sommaren har flera fredliga protester genomförts mot regeringen. En av de utlösande faktorerna var planerna på en exklusiv turistanläggning längs Albaniens sydkust, ett projekt med kopplingar till Jared Kushner, svärson till USA:s president Donald Trump. Projektet har blivit föremål för rättsliga tvister och väckt kritik kring exploatering av värdefulla naturområden och relationerna mellan politisk och ekonomisk makt.

Öppet stöd för våld som politisk metod

Onsdagens protester utgör den hittills våldsammaste upptrappningen av missnöjet med Rama. Att delar av demonstranterna inte längre betraktar fredliga protester som tillräckliga framgick av uttalanden från deltagare som öppet förespråkade en mer konfrontativ kamp mot regeringen.

– Det här är en revolution. Vi är trötta på fredliga protester. Vi kommer inte att sluta förrän Rama avgår, sade studenten Lora, som inte ville uppge sitt efternamn, samtidigt som hon kastade stenar mot polisen.

Andra demonstranter skanderade slagord med krav på regeringens avgång och anklagade polisen för att stå på de kriminellas sida. Att missnöjet med korruption och maktmissbruk har saklig grund innebär emellertid inte att våld mot poliser, mordbränder och förstörelse av egendom kan rättfärdigas som politiska påtryckningsmedel.

Studentorganisationerna bakom protesterna har framhållit att deras krav i första hand gäller bättre förhållanden vid universiteten, lägre utbildningskostnader, förbättrat ekonomiskt stöd och större möjligheter att få arbete efter avslutade studier. Enligt albanska medier har protesterna även spridit sig till universitetsstäderna Elbasan och Shkodër.

Regeringen fördömer våldet

Albaniens president Bajram Begaj har fördömt våldsamheterna och uppmanat till lugn.

– Konstitutionen och lagen måste utgöra gränserna för alla, utan undantag, framhöll presidenten.

Även vice premiärminister Albana Koçiu reagerade kraftigt mot förstörelsen och uppmanade fredliga demonstranter att ta avstånd från dem som använder våld. I ett inlägg på Facebook betonade hon att demonstrationsfriheten är en grundläggande demokratisk rättighet men att den inte får användas som förevändning för att förstöra staden eller angripa andra människor.

Polisen har samtidigt varnat för att personer som angriper poliser, anlägger bränder eller förstör egendom kommer att ställas till individuellt ansvar enligt gällande lagstiftning.

EU reagerar – Albanien vill bli medlem

Oroligheterna kommer vid en känslig tidpunkt för Albanien, som har status som kandidatland till EU och bedriver medlemskapsförhandlingar med unionen. Kampen mot korruption, rättsväsendets oberoende och respekten för demokratiska institutioner hör till de centrala frågor som Albanien måste hantera för att kunna bli medlem.

De senaste våldsamheterna illustrerar två parallella problem – dels det bristande förtroendet för landets politiska institutioner, dels risken för att politiska motsättningar övergår i våld och laglöshet.

EU:s delegation i Tirana har uttryckt oro över den våldsamma utvecklingen men samtidigt uppmärksammat anklagelser om att polisen använt övervåld mot demonstranter och journalister. Delegationen har efterlyst en skyndsam utredning av dessa uppgifter och uppmanat samtliga parter att bidra till att minska spänningarna.

För Albanien innebär situationen ytterligare en prövning på vägen mot EU-medlemskap. Att bekämpa korruption och stärka demokratin är avgörande för landets framtid, men det förutsätter också att politiska konflikter hanteras inom rättsstatens ramar.