År 2025 bjöd på flera uppmärksammade vetenskapliga upptäckter som kastar nytt ljus över både jordens och människans historia. Från gigantiska dinosauriespår i England till nya rön om när människan lärde sig bemästra eld – samt sällsynta prover från månen – har forskare gjort fynd som väckt internationell uppmärksamhet.
I ett stenbrott i Oxfordshire har forskare identifierat omkring 200 fossiliserade dinosauriefotspår, daterade till cirka 166 miljoner år sedan. Spåren bildades när dinosaurier vandrade över en grund lagun under juraperioden.
Enligt forskarna rör det sig om två olika dinosaurietyper: en långhalsad växtätare som tros ha varit en Cetiosaurus samt den tvåbenta rovdinosaurien Megalosaurus. Vissa av spårlinjerna sträcker sig upp till 150 meter, och ytterligare spår kan finnas kvar i ännu outgrävda delar av stenbrottet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Elden förändrade människans utveckling tidigare
Vid en arkeologisk utgrävning i Barnham i Suffolk har forskare funnit vad som beskrivs som det hittills äldsta kända beviset för kontrollerad, människoskapad eld. Fyndet dateras till cirka 400 000 år sedan.
Upptäckten flyttar tillbaka tidpunkten för när människor lärde sig framställa eld med över 350 000 år jämfört med tidigare antaganden. Elden anses ha varit avgörande för mänsklig utveckling genom att möjliggöra matlagning, värme, skydd och i förlängningen ökad hjärnkapacitet.
Människan mer monogam än många andra arter
En jämförande studie av parbildning i djurvärlden visar att omkring 66 procent av människor lever i monogama relationer. Det placerar människan högre än både schimpanser och gorillor, men långt under den kaliforniska hjortmusen – som enligt forskarna är helt monogam och bildar livslånga band.
Resultaten visar att även om människan inte är den mest monogama arten, är långvariga parrelationer relativt vanliga i jämförelse med många andra däggdjur.
Sällsynt planetuppställning på natthimlen
Under några kvällar i februari kunde sju planeter observeras samtidigt på himlen: Mars, Jupiter, Uranus, Venus, Neptunus, Merkurius och Saturnus. Fyra av dem var synliga med blotta ögat, medan de övriga krävde teleskop.
Astronomer uppger att en lika tydlig och gynnsam planetuppställning inte väntas inträffa igen förrän år 2040.
Månprover till Storbritannien för första gången på 50 år
För första gången på nästan ett halvt sekel har prover av månstoft anlänt till Storbritannien, på lån från Kina. Proverna förvaras nu i en säker anläggning i Milton Keynes och studeras av professor Mahesh Anand, den enda brittiska forskare som fått tillgång till materialet.
Månstoftet beskrivs som mer värdefullt än guld ur vetenskaplig synvinkel och kan bidra till ny kunskap om månens bildande och utveckling.
Schimpanser använder växter som medicin
I Uganda har forskare dokumenterat hur vilda schimpanser behandlar sår och skador med hjälp av växter. Observationerna gjordes av forskare från University of Oxford i samarbete med lokala forskare.
I vissa fall har schimpanser även applicerat växtmaterial på andra individers skador. Fynden stärker tidigare forskning som tyder på att våra närmaste släktingar har avancerad kunskap om naturläkemedel.
