sudan-fight

Nima Saeed Abid (WHO) och representanter för Sudans befrielsearmé, som haft en central roll i konflikten i Sudan. Foto: FN/WHO

Utrikes

WHO: Milis tog över biolab i Sudan – risk att smitta sprids

Publicerad 4/25/2023
Annons

Det finns risk för att smittor som kolera och mässling sprids sedan beväpnade män tagit kontrollen över ett biolaboratorium i Sudans huvudstad Khartoum. Det varnar Världshälsoorganisationen WHO för, rapporterar Reuters.

Det är WHO:s representant i Sudan, Nima Saeed Abid, som slår larm om att hälsofarligt material riskerar att spridas i Sudans huvudstad. Detta sedan beväpnade män tagit över huvudstadens nationella hälsolaboratorium, där mässling, kolera och andra farliga patogener hanteras.

Laboratorietekniker tillåts inte tillträde till anläggningen, säger WHO-representanten, men berättar inte vilken sida det är som tagit över den.

Nytt inbördeskrig?

Den senaste vågen av oroligheter och våld i Sudan bryter ut 15 april i år. Landet har i åratal styrts av militärjuntor, och det är en gruppering inom militären som kallas Snabba stödstyrkorna som utmanar om makten och på en dryg vecka tar kontroll över delar av landet.

Flera länder evakuerar till följd av våldet sina medborgare i dramatiska räddningsaktioner. Under gårdagen meddelar Försvarsmakten att de, tillsammans med Frankrike, kommer hjälpa till att evakuera svenska medborgare.

Tysk evakuering från Sudan. Foto: Bundeswehr

Etnisk konflikt

Sedan Sudans självständighet från Storbritannien 1956 pågår en komplicerad och långdragen etnisk och religiös konflikt i landet. Den handlar om islam mot kristna och andra religioner, om bofasta mot nomader men i synnerhet om mörkhyade ursprungsafrikaner mot dem som ser sig som araber.

I decennier känner sig landets afrikaner diskriminerade och utsatta för apartheid av landets arabiska ledning. 2002 eskalerar konflikten till inbördeskrig. I synnerhet i Darfur – en provins i västra delen av landet där andelen araber är lägre än i övriga Sudan.

Olika grupper bildas, särskilt Sudans revolutionära front och Sudanesiska befrielsearmén, vilka tar till vapen mot den arabiska militärjuntan i Khartoum. De väpnade miliserna får i sin tur stöd från bland annat grannländerna Tchad och Libyen, som då ännu styrs av Muammar al-Gaddafi.

Folkmord

Svaret från militärjuntan blir hårt. Inom Sudans militär finns en fristående arabisk militär grupp, den så kallade Janjaweed, vilket kan översättas som ”Ridande demonerna”. Janjaweed får fritt spelrum av regeringen i Khartoum att krossa upproret i Darfur.

I början av 2003 inleder i Janjaweed och andra juntatrogna styrkor ett brutalt och urskiljningslöst dödande och massövergrepp mot dem i Darfurprovinsen som inte är araber. Enligt vissa bedömningar mördas uppemot 400 000 människor.

Folkmordet i Darfur uppmärksammas inte minst för hur massvåldtäkter systematiskt används som vapen, där Janjaweedförbanden drar från by till by, dödar alla pojkar och män och våldtar kvinnorna och flickorna.

Guldrush

Men det är fler faktorer än etniska och religiösa motsättningar som göder konflikten i Sudan. I Sydsudan, som blir självständigt från Sudan 2011 efter ett blodigt inbördeskrig, finns betydande oljefyndigheter. Och i Darfur finns på motsvarande sätt guld.

Det är ur Janjaweed som Snabba stödstyrkorna växer fram, och den paramilitära styrkans general Mohamed Hamdan Dagalo passar under konflikten i Darfur på att ta kontroll över guldutvinningen. Inom några år blir han på så sätt en av Sudans rikaste, och har betraktats som Sudans mäktigaste man.

Det är Dagalo som med sin milis nu utmanar militärjuntans ledare Abdel Fattah al-Burhan om makten. Konflikten har jäst under ytan i åratal, medan olika juntaledare avlöst varandra. Med början i februari i år eskalerar dock situationen snabbt.

Rysk koppling

Konflikten i Sudan kopplas även till den större globala konflikten mellan Västvärlden å ena sidan, och Ryssland och dess allierade å den andra.

Det är inte minst Ryssland som vapnen till konflikten i Sudan kommer ifrån. Rysslands president Vladimir Putin har länge strävat efter goda förbindelser med. Han har anklagats för att sälja vapen till alla inblandade parter, så länge de haft guld att betala med.

Betalning i euro och dollar är ointressant, då västvärlden för ett allt mer totalt ekonomiskt krig mot Ryssland. Däremot är guld, bokstavligt talat och i dubbel bemärkelse, hårdvaluta.

Juntaledaren Abdel Fattah al-Burhan med Putin 2019. Foto: Kreml
Utmanaren Mohamed Hamdan Dagalo i Ryssland 2022. Foto: Kreml
Mattias Albinsson
Annons
Senaste nytt
Populärt just nu
690Ryska civila evakueras undan ukrainska attacker i Belgorod
Annons