För några dagar sen meddelade Migrationsdomstolen i Malmö i ett fall rörande en irakier som inte kunnat styrka sin identitet, att man inte kan tillämpa regeringens så kallade gymnasielag. Nu kommer ett liknande domslut från Migrationsdomstolen i Stockholm.

Efter en lagprövning fann domstolen i Malmö att beredningen av förslaget avseende sänkt beviskrav för identitet varit så bristfällig att lagen inte får tillämpas.

Även i Stockholm går man nu på samma linje i ett fall gällande en afghansk man som kom till Sverige 2015 och inte bedöms ha gjort sin identitet sannolik. Hans asylskäl har inte ansetts vara tillräckliga för att utgöra ett skyddsbehov. Så kallade synnerligen ömmande omständigheter har heller inte ansetts föreligga.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration
LÄS MER: Majoriteten av amnestiafghanerna kan utvisas efter Migrationsdomstolens beslut

Domstolen har funnit att bestämmelsen i 16 f § tredje stycket om sänkt beviskrav för identitet står i strid med för Sverige bindande överordnade förpliktelser och ska därför inte tillämpas. Istället gäller det normala beviskravet som innebär att identiteten ska vara klarlagd.

Migrationsdomstolen anser i domen att EU-rättsliga bestämmelser, Schengenregelverket inkluderat konventionen och den så kallade gränskodexen, binder Sverige till att bland annat inte ge uppehållstillstånd till personer som inte har styrkt sin identitet.

LÄS MER: Amnestidomen överklagas till Migrationsöverdomstolen

– Det bör även framhållas att utan klarlagd identitet kan Migrationsdomstolen inte heller låta göra en kontroll av om utlänningen finns registrerad på en spärrlista i Schengens informationssystem innan uppehållstillstånd beviljas. En underlåtenhet i detta hänseende är i sin tur ett åsidosättande av Sveriges förpliktelser inom Schengenarbetet och utgör för en domstol ett så grovt handläggningsfel att domen kan undanröjas av överinstans. En sökning utan klarlagd identitet blir inte effektiv och då konventionsstridig i sig, säger chefsrådmannen Kirsi Laakso Utvik i ett pressmeddelande.

Sverige har fyra migrationsdomstolar. Hittills har alltså två av dessa avvisat regeringens lag.

LÄS MER: Migrationsverket fortsätter tillämpa amnestilagen – trots domstolens bedömning

I Malmöfallet kommer domen att överklagas och gå vidare till Migrationsöverdomstolen – domen där blir sedan prejudicerande.

En av instanserna regeringen valde att ignorera var Lagrådet som kom med sin kanske mest brutala sågning någonsin då man konstaterade att “gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.