Båda har varit inblandade i terrorstämplade organisationer och lever nu illegalt i Sverige.

I en debattartikel i Dagens Juridik berättar Madeleine Käärik, jurist och tidigare offentligt biträde åt Rakhmat Akilov i asylprocessen, om två av hennes tidigare fall.

Likheterna med Akilov är många.

Båda anklagades i Uzbekistan för inblandning i terrorstämplade organisationer vilket man angav som skäl för att söka asyl i Sverige.

Här har de inte försett myndigheterna med någon form av giltiga id-handlingar. Efter avslag har de blivit utsläppta och lever idag som illegala invandrare.

Under hela processen har deras identiteter varit okända av svenska myndigheter.

Första stora terroristmål i Sverige tas till prövning. Min exklient Rakhmat Akilov står inför rätta för sin gärning. Var och en ställer samma fråga -kommer det att hända igen?

Påfallande ofta under de senaste två åren har det vid terrordåd på olika ställen i världen framgått att dessa har begåtts av människor med ursprung från Uzbekistan.

Formellt befinner sig Kääriks före detta klienter sig nu på verkställighetsstadiet – meningen är att de ska lämna landet.

Ingen av dem har dock ens blivit placerade på Migrationsverkets förvar, vilket är fullt möjligt i båda fallen, exempelvis med hänvisning till okänd identitet.

Båda uppger att de inte vågar återvända till Uzbekistan och vilka de verkligen är förblir okänt.

Efter fyra år sedan sista avslagsbeslut ges de möjlighet att söka asyl på nytt.

Hur många sådana fall finns totalt? Kan nya terrordåd inträffa i Sverige? Ska risken för nya händelser kopplas till denna aspekt av asylprocessen? Kan samma resonemang appliceras på Akilovs fall?