➤ Analys Måndagen den 23:e juli steg Elin Ersson ombord ett plan på Landvetter flygplats med destination Istanbul med enda syfte att utföra en aktion. Hennes mål var att vägra sätta sig ner om inte en afghansk man lämnade planet med henne. Hon fick sin vilja igenom.

Elin Ersson är en 21 årig ung kvinna som är medlem i aktivistgruppen ”Sittstrejken”. Sittstrejken strider mot utvisningar av afghaner i Sverige.

Den man som Elin Ersson försökte rädda var emellertid ingen oskyldig person. Han är 52 år gammal och har avtjänat ett fängelsetraff i Sverige för misshandel. Det mesta kring mannen är sekretessbelagt och polisen lämnar inte ut några uppgifter.

Elin Ersson trodde dock att hon skulle hindra utvisningen av en till person, Ismail Khawari, 26 år gammal, men han var inte på planet.

Luftfartslagen
Enligt 13 kap 4 § 10 punkten luftfartslagen (2010:500) gäller följande angående straffansvar för den aktuella handlingen:

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet;

10. som passagerare inte åtlyder vad befälhavaren bestämmer om ordningen ombord.

Enligt författningskommentar till lagrummet (prop. 2009/10:95 sida 375) gäller följande:

Här föreskrivs straffansvar för passagerare som under en flygning inte åtlyder vad befälhavaren bestämmer om ordningen ombord.

Denna gärning är i dag belagd med böter, men här föreslås en straffskärpning genom att även fängelse i högst sex månader ska kunna komma i fråga. Bestämmelsen tar primärt sikte på s.k. oregerliga passagerare som trots tillsägning inte avbryter ett olämpligt beteende […]. Det kan också vara fråga om att en passagerare inte vidtar en föreskriven åtgärd som att sätta sig ned och spänna fast säkerhetsbältet […]. Även sådana underlåtelser kan sprida allvarlig oro bland medpassagerare och personal.

För att ta oss tillbaka till början så ställs det upp ett alternativ i lagrummet, dvs. till böter eller fängelse kan en person dömas i enlighet med kraven i lagrummet.

I författningskommentaren anges att det genom denna proposition även föreslås att man ska kunna få fängelsestraff upp till 6 månader. Ett annat krav är att Elin Ersson ska ha haft uppsåt eller varit oaktsam.

Att hon har haft uppsåt står dock klart. Hon har haft uppsåt att inte lyda kabinpersonal gällande omständighet som rör ordningen ombord. Enbart den anledningen räcker för att lagrummet ska tillämpas.

Böter
Det finns tre olika bötesformer; dagsböter, penningböter och normerade böter. Ska Elin Ersson dömas till dagsböter bestäms detta till ett antal av minst 30 och högst 150 dagsböter (25 kap 2 § brottsbalken).

Varje dagsbot bestäms vidare efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt.

Sverige är inte särskilt berömda för att ha höga bötesstraff (eller skadestånd). Om det finns särskilda skäl får dagsbotens belopp vidare jämkas. Det kan tänkas att Elin Erssons advokat kommer att yrka på hennes goda vilja att göra en god gärning.

Fängelsestraff
Om Elin Ersson skulle få ett fängelsestraff kommer domstolen förmodligen aldrig att utdöma detta eftersom hon, misstänker jag, förmodligen inte tidigare har varit straffad och arten av brott är inte av grovt slag i förhållande till ”brottskatalogen”. Däremot hade hon förmodligen i sådant fall fått villkorlig dom.

Villkorlig dom får förenas med dagsböter (27 kap 1 § brottsbalken). Villkorlig dom får också, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar.

Samhällstjänst döms ofta ut istället för ett fängelsestraff. Eftersom straffskalan är låg (max 6 månader) hade samhällstjänst i Elin Erssons fall förmodligen dömts ut i det lägre intervallet.

Mänskliga rättigheter
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg sa följande i ett Twitter uttalande den 25:e juli:

I en rättsstat ska staten respektera mänskliga rättigheter. I en rättsstat råder yttrandefrihet. I en rättsstat vågar människor reagera mot ”demokratiskt” fattade beslut. En demokratisk rättsstat ställer nämligen krav på kvalitén i lagstiftningen och på en god rättstillämpning.

De mänskliga rättigheterna, som utgörs av ett antal internationella konventioner, är givetvis tilllämpliga i Sverige. I artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna anges följande:

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

I denna yttrandefrihet ingår givetvis inte att bryta svenska lagbud genom fysiska aktioner i att begränsa andra människors rörelsefrihet (då planet inte kunde lyfta pga hennes aktion). Det är inte det som är syftet med yttrandefriheten som stadgas i de mänskliga rättigheterna. Enligt artikel 13 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter anges vidare följande:

En utlänning som lagligen befinner sig inom en konventionsstats territorium får avlägsnas därifrån endast efter ett beslut som fattats i laga ordning.

Beslutet om den 52 årige afghanen hade fattats i ”laga ordning”. Elin Ersson hade därför inget att sätta sig emot vare sig enligt svensk lag eller enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Slutsats:
Anne Ramberg talar i nattmössan och bör gå om juristlinjen eller snarare hålla sig borta därifrån eftersom hennes juridiska bedömningar inte är bra för den svenska
rättsuppfattningen eller en normalt begåvad jurist överhuvudtaget.

Konventionerna om mänskliga rättigheter har regler som är tillämpliga i situationen, men knappast av den karaktär om handlar om att medborgare har rätt till att bryta mot svensk lag.

Svensk lag gäller enligt den svenska devisen i Sverige ”alla medborgare”, dvs. alla medborgare är lika inför lagen. Ingen medborgare kan begränsa andra människors
rörelsefrihet genom vare sig passagerarobstruktion eller brytandet av annat lagbud för att man vill få sin vilja igenom för ett politiskt syfte och svensk lag ändras genom riksdagsbeslut.

John Knutsson
Jur. kand./LL.M. Lawyer, Juristfirma Proximus/Law firm Proximus
Webbsida: www.juristfirmaproximus.se