I veckan släppte Sveriges stadsmissioner Fattigdomsrapporten 2025 som beskriver hur fattigdomsutvecklingen ser ut i Sverige. Slutsatsen menar man är att fattigdomen ökar med allt högre trösklar till ekonomiskt bistånd, ett stöd som inte längre ger en skälig levnadsnivå.

Omkring 700 000 svenska hushåll lever i dag i vad som betecknas som materiell och social fattigdom. Det är ökning med nästan 100 procent sedan 2021. Enligt Jonas Rydberg, generalsekreterare Sveriges stadsmissioner, är det en siffra som sticker ut i Europa – visserligen från låga nivåer men med en hög hastighet.

Den snabba ökningen sägs främst bero på lågkonjunkturen och prisökningen på mat. Rydberg pekar också på att det ska ha blivit allt svårare att få sina rättigheter tillgodosedda, som ekonomiska bidrag.

– Det har blivit allt svårare och det yttersta skyddsnätet håller på att luckras upp i Sverige, säger Rydberg till TV4.

LÄS ÄVEN: Regeringen ska sänka socialbidraget för stora familjer

Bidragsreformen som regeringen och Sverigedemokraterna nyligen lade fram, som främst syftar till att bryta invandrarfamiljers bidragsberoende, uppskattar han inte.

– De här förslagen kommer att göra folk ännu mer fattiga om man inte direkt lyckas få in alla i jobb, vilket vi inte tror. Det är svårt och arbetsmarknaden i Sverige är inte tillgänglig.

Vill stoppa reformen

I en debattartikel skriver Jonas Rydberg att människor inte får den hjälp de har rätt till i sin tur urholkar tilliten till samhället, ökar otryggheten och försvagar samhällsgemenskapen.

Han hävdar också att Sveriges stadsmissioners erfarenhet är att människor med försörjningsstöd vill arbeta och att det är utbildningsnivå, språkkunskaper och diskriminering på arbetsmarknaden som utgör de verkliga hindren.

Han anser att förslagen rimmar illa med den svenska grundlagen som värnar om alla människors lika värde, rättigheter och rätt till skydd samt solidaritet och ansvar för dem som har det svårt.

Staten misslyckas i dag med att skydda människor i utsatthet från fattigdom. Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom. I stället förväntas civilsamhället täcka upp. Det är otillräckligt och ohållbart.

Nu vill man se att förslagen om kvalificering till välfärden, aktivitetskrav på heltid och bidragstak inte införs och att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning för att kartlägga hur den växande fattigdomen i Sverige ser ut i dag.

LÄS ÄVEN: Matmissionen expanderar när matfattigdomen växer