Hösten 2024 träffade en 52-årig man en kvinna i 30-årsåldern via Tinder. Några månader senare greps han på sin arbetsplats, åtalades för våldtäkt och misshandel för att därefter dömas till fyra års fängelse. Hovrätten har nu fastställt domen. Mannens mamma, som Samnytt valt att kalla ”Eva”, menar att sonen dömts i ett mål där teknisk bevisning saknades och där domstolarna valde att tro på kvinnans berättelse trots flera omständigheter som enligt familjen borde ha väckt frågor. Samnytt har gått igenom domarna.

När polisen kom till sonens arbetsplats i början av 2025 trodde Eva först att det måste röra sig om ett missförstånd.

Några månader tidigare hade sonen berättat att han träffat en kvinna via Tinder. Han var nyseparerad efter ett långt äktenskap, hade tre vuxna döttrar och såg fram emot en nystart i livet.

– Han gillade henne väldigt mycket. Men redan från början reagerade jag på att det var så många märkliga historier, säger hon till Samnytt.

LÄS ÄVEN: INTERVJU: Tinder-dejt slutade i 54 månaders fängelse och nästan en miljon i skadestånd – utan bevis

Kvinnan berättade enligt mamman om hus i Polen och på Orust som hon skulle sälja, om stora tillgångar och olika projekt.

– Jag sa till honom flera gånger att något inte stämde. Jag bad honom att vara försiktig. Men han tyckte om henne och fortsatte att träffa henne.

”Han ville hjälpa henne”

Relationen fortsatte under hösten 2024. Enligt mamman berättade kvinnan senare att hon egentligen arbetade som prostituerad och ville lämna den miljön.

– Hon sa att hon behövde hjälp att komma ur det där. Min son är en sådan person som vill hjälpa människor. Han trodde på henne.

Liknande uppgifter återkommer också i domen, där mannens egen berättelse återges. Där uppger han att kvinnan berättat att hon arbetade extra som prostituerad och även sålde narkotika.

LÄS ÄVEN: ”Sverige kommer skämmas för det här” – Mannaminne kräver ny granskningskommission

Mamman beskriver relationen som turbulent.

– Det var mycket alkohol, mycket dramatik och mycket bråk. Men de fortsatte ändå att träffas.

Till slut bestämde sig sonen, som enligt domen tidigare är ostraffad, för att avsluta relationen.

– Jag tror att hans döttrar också började säga att det här inte var bra. Han insåg till slut att han måste göra slut.

”Hatar du mig? – det kommer du att göra”

En episod har etsat sig fast hos mamman. När kvinnan enligt henne lämnade tillbaka en nyckel till sonens bostad ska hon ha ställt en märklig fråga.

LÄS ÄVEN: ”Oaktsam våldtäkt” efter Tinderdejt – hovrätten fastställer 54 månaders fängelse

– Hon frågade honom: ”Hatar du mig?” Han svarade att nej, det gjorde han inte. Då sa hon: ”Det kommer du att göra.”

Först senare fick familjen veta att kvinnan redan hade anmält mannen för våldtäkt och misshandel.

Det fanns ingen teknisk bevisning. Inga filmer, inga inspelningar, inget DNA som visade att något brott hade begåtts. Det var hennes ord mot hans.

Mamman ”Eva”

– När vi fick reda på det blev vi chockade. Vi förstod inte hur det kunde gå ihop med att de fortsatte träffas.

Även i domen framgår att relationen fortsatte efter flera av de händelser som senare kom att ligga till grund för åtalet. Men i januari 2025 kom polisen till mannens arbetsplats.

– Han jobbade som säljare och hade precis börjat se fram emot framtiden igen. Då kom polisen och hämtade honom, berättar mamman för Samnytt och fortsätter:

– Vi trodde att det skulle sluta med att han friades. De hade ju haft en relation under lång tid. Vi tänkte att när han berättade sin sida skulle allt falla på plats.

Så blev det inte. I mars förra året dömdes mannen av Uddevalla tingsrätt för två våldtäkter och en misshandel till fyra års fängelse. Domen fastställdes förra sommaren av Hovrätten för Västra Sverige.

Ingen teknisk bevisning

Mannen har hela tiden förnekat brott. Han har medgett att samlagen ägt rum men hävdat att de varit frivilliga. Mamman menar att det är detta som gör domen så svår att acceptera.

– Det fanns ingen teknisk bevisning. Inga filmer, inga inspelningar, inget DNA som visade att något brott hade begåtts. Det var hennes ord mot hans.

Någon teknisk bevisning som direkt styrker våldtäktsanklagelserna redovisas inte heller i domarna. Mannen har hela tiden medgett att de sexuella kontakterna ägt rum, men hävdat att de varit frivilliga.

Den centrala tvistefrågan har därför varit hur samlagen gått till och om kvinnan deltagit frivilligt eller inte. I både tingsrätten och hovrätten kom skuldfrågan i huvudsak att avgöras genom domstolarnas bedömning av parternas berättelser, tillsammans med viss stödbevisning i form av journalanteckningar, telefonsamtal och vittnesuppgifter från personer som kvinnan berättat för efter händelserna.

Hovrätten skriver att kvinnans berättelse varit sammanhängande, detaljerad och logisk samt framstått som självupplevd i centrala delar. Därför valde domstolen att lägga hennes uppgifter till grund för bedömningen.

LÄS ÄVEN: Polis: I Sverige är du skyldig tills du bevisat att du är oskyldig

Förutom fängelsestraffet dömdes mannen att betala drygt 323 000 kronor i skadestånd till kvinnan. Beloppet består av kränkningsersättning och ersättning för sveda och värk och fastställdes av hovrätten när domen stod fast.

Frågan om skadeståndsnivåerna i sexualbrottsmål har under senare år blivit föremål för debatt. Kritiker menar att staten skapat ett system där mycket stora ersättningar kan utgå även i mål där skuldfrågan i huvudsak avgörs genom domstolarnas trovärdighetsbedömningar snarare än genom teknisk bevisning.

Samnytt har tidigare uppmärksammat hur skadeståndsnivåerna i sexualbrottsmål stigit kraftigt under de senaste decennierna. I kombination med att många mål saknar teknisk bevisning har utvecklingen fått vissa jurister och rättssäkerhetsdebattörer att efterlysa en bredare diskussion om vilka ekonomiska incitament som kan uppstå när mycket stora ersättningsbelopp står på spel.

Uppgifter om ”kund” och lögner

Under rättsprocessen framförde mannen flera invändningar mot kvinnans trovärdighet. I domskälen återges hans uppgifter om att kvinnan berättat att hon arbetade som prostituerad och att hon haft kontakt med olika kunder.

I samband med en av de händelser som senare kom att prövas i domstol uppgav mannen att kvinnan tidigare samma kväll varit hos en person som han beskrev som en ”kund”.

Han säger att det kommer in ungefär två killar om dagen som är dömda för sådana här brott. De flesta är svenska killar. Det är samma historia om och om igen – ord mot ord och långa fängelsestraff.

Mamman ”Eva”

Domstolarna tog del av uppgifterna men ansåg inte att de förändrade bedömningen av skuldfrågan.

Av domskälen framgår också att kvinnan själv medgett att hon lämnat felaktiga uppgifter om flera delar av sitt privatliv. Trots detta ansåg både tingsrätten och hovrätten att hennes berättelse om de påstådda övergreppen var tillräckligt trovärdig för att läggas till grund för en fällande dom.

För mamman blev det svårt att förstå.

– Om någon har ljugit om så mycket annat, varför ställer man inte fler frågor? säger hon.

LÄS ÄVEN: Domstolen tror – och din framtid är förlorad

Familjen tog hjälp av en släkting som tidigare arbetat som åklagare.

– Han läste materialet och sa att han själv hade lagt ned ett sådant här ärende. Det gjorde oss ännu mer övertygade om att det här skulle sluta annorlunda.

LÄS ÄVEN: Ville läxa upp mannen och anklagade för våldtäkt – nu döms kvinnan

Efter tingsrättsdomen anlitades en ny försvarare inför hovrätten.

Men inte heller där nådde försvaret framgång. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i allt väsentligt.

Enligt mamman har sonen också fått en ny bild av hur vanliga den här typen av mål är. När de talas vid berättar han att det regelbundet kommer in nya intagna med liknande bakgrund.

Han säger regelbundet, hur vanligt är det, menar han?

– Han säger att det kommer in ungefär två killar om dagen som är dömda för sådana här brott. De flesta är svenska killar. Det är samma historia om och om igen – ord mot ord och långa fängelsestraff.

Jag trodde först att vi var ensamma. Sedan upptäckte jag att det finns många andra mammor som berättar nästan exakt samma historia. Någonting måste förändras. Det får inte gå att döma människor till flera års fängelse på det här sättet. Inte när så mycket hänger på vem domstolen väljer att tro på.

Mamman ”Eva”

De som suttit med honom tidigare har redan hunnit bli frigivna och ersatts av nya, säger hon.

LÄS ÄVEN: Påstod att hon drogs in på en toalett och våldtogs – nu döms den 16-åriga tjejen själv

Uppgifterna bygger på den dömde mannens egna erfarenheter från anstalten och har inte kunnat verifieras av Samnytt. Vi har dock skrivit om liknande fall tidigare.

För mamman har berättelserna ändå förstärkt bilden av att sonens fall inte är unikt, utan en del av ett större problem som hon menar att rättsväsendet måste våga diskutera.

”Han har förlorat precis allt”

I dag avtjänar mannen sitt straff på anstalt i Mellansverige. Mamman beskriver konsekvenserna som förödande.

Hur mår din son idag?

– Han har förlorat jobbet. Han har förlorat gården. Kronofogden har varit där. Han har förlorat precis allt.

Samtidigt försöker hon hålla modet uppe.

– Han försöker göra något vettigt av tiden. Han jobbar, spelar gitarr, går på yoga och sjunger i kör. Men det förändrar inte vad som har hänt.

Hon berättar att hon under det senaste året kommit i kontakt med flera andra familjer som befinner sig i liknande situationer.

– Jag trodde först att vi var ensamma. Sedan upptäckte jag att det finns många andra mammor som berättar nästan exakt samma historia.

För egen del hoppas hon att sonens fall en dag ska granskas på nytt.

– Någonting måste förändras. Det får inte gå att döma människor till flera års fängelse på det här sättet. Inte när så mycket hänger på vem domstolen väljer att tro på.

LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott

Om artikeln

Samnytt tar i detta fall inte ställning till om den dömde mannen är skyldig eller oskyldig. Den frågan har prövats av två domstolsinstanser som båda kommit fram till att åtalet är styrkt.

Det som gör fallet journalistiskt intressant är i stället en annan fråga – hur rättssäkerheten påverkas när avgörandet i mycket stor utsträckning vilar på domstolarnas bedömning av vem som framstår som mest trovärdig.

När teknisk bevisning saknas och skuldfrågan ytterst avgörs genom subjektiva trovärdighetsbedömningar uppstår oundvikligen en gråzon där olika domare kan komma till olika slutsatser utifrån samma material.

Oavsett vad man anser om den här domen är det en diskussion som förtjänar att föras – inte minst när konsekvenserna handlar om att en människa förlorar sin frihet, sin försörjning, sitt hem, sitt anseende och flera år av sitt liv.

Då måste också domstolarnas bevisvärderingar tåla en öppen och kompromisslös granskning.

Vägrar svara om Magdalena Anderssons ”invasion”-fusklapp