Överklagandenämnden för etikprövning, som vill åtala de forskare som av en slump upptäckte att de flesta av våldtäkterna i Sverige begås av invandrare, leds av en domare som tidigare stoppat utvisningar av invandrade våldtäktsmän. Samnytts genomgång visar att det var justitierådet Ann-Christine Lindeblad som skrev under beslutet att överlämna ärendet till Åklagarmyndigheten.
Ann-Christine Lindeblad, 67, är ett av justitieråden i Högsta domstolen i Sverige. Samtidigt är hon ordförande för Överklagandenämnden för etikprövning, som är en egen myndighet under utbildningsdepartementet.
I egenskap av nämndens ordförande skrev hon i juni i år under ett beslut om att överlämna ett ärende mot en grupp forskare, som anklagas för oetisk forskning, till Åklagarmyndigheten. Detta efter att forskarna, ledda av ansedda professorn Kristina Sundquist, av en slump upptäckt att en majoritet av alla våldtäkter i Sverige mellan år 2000 och 2015 begicks av invandrare.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Den ansvarige åklagaren avskrev till en början ärendet, utan att inleda någon förundersökning. Men efter att Överklagandenämnden för etikprövning begärt omprövning valde en överåklagare att för två veckor sedan riva upp det tidigare beslutet och inleda en förundersökning.
Debattören Katerina Janouch var först med att uppmärksamma Lindeblads ordföranderoll.
LÄS ÄVEN: Professor råkade upptäcka att de flesta våldtäkter begås av invandrare – riskerar åtal
LÄS MER: NY RAPPORT: Invandrare begår flest våldtäkter – nu räds forskarna bakom rapporten repressalier
Stoppade utvisning av våldtäktsman
I egenskap av justitieråd fällde Ann-Christine Lindeblad våren 2019 den avgörande rösten när Högsta domstolen i ett uppmärksammat mål stoppade utvisningen av en 32-årig somalisk våldtäktsman.
Den somaliske mannen hade dessförinnan dömts till fängelse och tio års utvisning av såväl Linköpings tingsrätt som Göta hovrätt för att ha våldtagit en sovande kvinna. Högsta domstolen rev upp utvisningsbeslutet med motiveringen att somaliern vistats i Sverige i mer än fyra år, och att det därför krävdes ”synnerliga skäl” för att utvisa honom. Att ha våldtagit en sovande kvinna ansåg HD inte vara skäl nog för utvisning.
Den somaliske våldtäktsmannen har efter HD:s dom för drygt två år sedan stannat i Sverige och dömts för ytterligare brottslighet. Han har flera gånger dömts för narkotikabrott och även stoppats av polis sedan han kört bil utan körkort. Vid ett tillfälle körde han på en kvinna så hon bröt benet. Han skyllde i polisförhör på att han inte är van vid att köra bil när det snöar och är is på vägen.
Oenig Högsta domstol
De fem justitieråd som dömde i våldtäktsmålet 2019 var oeniga. Justitierådet Ann-Christine Lindeblad röstade tillsammans med två andra justitieråd emot att den somaliske våldtäktsmannen skulle utvisas. De två övriga justitieråden ville däremot utvisa honom eftersom de ansåg att en våldtäkt är ”synnerliga skäl” för utvisning.
”I det nu aktuella fallet finns därtill inslag som i viss mån förstärker integritetskränkningen; framför allt att målsäganden sov när HM inledde våldtäkten och att han var en för henne helt okänd person som hon inte visste fanns i lägenheten”, skrev de bland annat i en så kallad skiljaktig mening där ”HM” syftar till gärningsmannens intitialer.
De två skiljaktiga justitieråden påpekade också att den somaliske mannen inte hade någon familj i Sverige, hade sin fru hemma i Somalia, saknade flyktingstatus och var dömd för upprepad brottslighet. Även det skäl som talade för att utvisa honom, enligt domarna.
HD-domen ett prejudikat
Justitierådet Malin Bonthron var referent i målet då den somaliske mannen fick beskedet att han får stanna i Sverige. Hon var det ena av de två justitieråd som röstade för utvisning. Hon berättar för Samnytt att andra domstolar sedan dess måste följa HD:s dom, och stoppa utvisningar av dömda gärningsmän i liknande situationer.
– Det är ju ett prejudikat, så tanken är såklart att andra ska följa det vi har sagt, säger hon.
– Det spelar ingen roll att det fanns en skiljaktig mening, utan nu finns det där prejudikatet.
Hon har själv inte följt upp hur många gånger domstolar åberopat HD-prejudikatet från 2019.
– Någon sådan uppföljande verksamhet sysslar inte vi med. Det är klart att man ibland kan se att andra domstolar åberopat våra avgöranden, men det kan jag inte påminna mig om att jag har gjort i just detta avgörande, säger Malin Bonthron.
Turkisk seriepedofil fick stanna
Men det har däremot Samnytt tagit reda på. Vår genomgång visar att HD:s prejudikat från 2019 de senaste två åren åberopats ett 50-tal gånger av tingsrätter och hovrätter i Sverige när de avgjort huruvida en brottsdömd invandrare ska utvisas eller ej.
Så sent som i juni i år stoppades utvisningen av en 47-årig turkisk pedofil, som utnyttjat ett flertal barn sexuellt. Det finns inte ”sådana synnerliga skäl som krävs för utvisning”, skrev domstolen och hänvisade till HD-prejudikatet från 2019.
Sammanlagt gav sig den turkiske pedofilen enligt åtalet på nio flickor som han hittade via internet. Den yngsta bara nio år gammal. Pedofilen har tidigare dömts för fler sexbrott i Sverige. Bland annat har han våldtagit en 15-årig utvecklingsstörd flicka.
Tack vare HD-domen från 2019 får pedofilen stanna i Sverige, trots att domstolen konstaterar att det finns risk att han kommer ge sig på fler barn.
Lagändring krävs
Justitierådet Malin Bonthron säger till Samnytt att det på grund av den prejudicerande domen från 2019 krävs att riksdagen ändrar lagen för att man ska kunna utvisa de våldtäktsmän, pedofiler och andra grova brottslingar som numera får stanna i Sverige.
– Om man gör en lagändring så får den genomslag direkt i tingsrätt. Så om lagen har ändrats så behövs det inte ett nytt prejudikat från HD för att ändra praxis, berättar hon.
Hon upplyser om att regeringen under våren tillsatte en utredning som just nu är ute på remiss, och som syftar till att slopa kravet på ”synnerliga skäl” för att utvisa brottsdömda invandrare som bott i Sverige i mer än fyra år. Det är oklart hur de föreslagna ändringarna kommer påverka framtida rättspraxis när det gäller kriminella invandrare.
– Att det är ny lagstiftning är generellt sett en sådan sak som gör att det kan finns behov av prejudikat. Men det beror även på om det finns behov av att belysa lagändringen eller inte, säger Malin Bonthron.
– Vissa lagändringar kan vara tekniskt detaljerade så att det framgår direkt i lagen exakt hur saker ska vara.
Samnytt har sökt Ann-Christine Lindeblad.
LÄS ÄVEN: Professor råkade upptäcka att de flesta våldtäkter begås av invandrare – riskerar åtal
LÄS MER: NY RAPPORT: Invandrare begår flest våldtäkter – nu räds forskarna bakom rapporten repressalier
