Anklagelser riktas nu mot Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) för att inför riksdagens konstitutionsutskott (KU) ha ljugit och lämnat vilseledande uppgifter under förhören rörande beslutet att ge Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler sparken. Anklagelserna framförs i ett brev från två tidigare topptjänstemän på myndigheten som är ställt till samtliga ledamöter i KU samt till Socialdepartementet som Strandhäll ansvarar för. På tisdagen kom uppgifter om ytterligare ett brev till KU med liknande anklagelser.

Det var förra året som Strandhäll gav order om att Begler med omedelbar verkan skulle sparkas. Skälen var oklara och agerandet ifrågasattes och ledde till att ärendet började granskas av riksdagens Konstitutionsutskott.

Från regeringskansliet skickades även ut uppgifter om att Begler skulle ha slutat frivilligt, uppgifter som hon själv dementerat på frågor från Konstitutionsutskottet. Tvärtom ska hon ha krävt att få vara kvar på Försäkringskassan och dessutom inte ha fått någon motivering om varför hon skulle petas.

Anklagas för att ha ljugit
När Strandhäll vittnade inför KU hävdade hon att åtgärden föranletts av att det vid flera tillfällen riktats allvarlig kritik mot Begler och att det var på dessa uppgifter som ministern agerat. Enligt de två brevskrivande före detta topptjänstemännen på Försäkringskassan – tidigare rättschefen Eva Nordqvist och före detta generaldirektören Adriana Lender – ljög dock Strandhäll inför Konstitutionsutskottet. Alternativt ska Strandhäll ha ljugit under presskonferensen i samband med att Begler sparkades, då helt andra skäl uppgavs.

I en kommentar till media säger Adriana Lender att Strandhäll och de S-ledda regeringen ”hanterat sin myndighet på ett förskräckligt sätt genom att avsätta chefer på det här viset”. Hon menar också att det är oacceptabelt att man ändrar sig om varför man vidtagit en sådan åtgärd och inför KU säger något helt annat än vad man tidigare kommunicerat.

KU:s ordförande Karin Enström säger i en kommentar till media att man tar brevet på allvar och kommer att ta hänsyn till det i den granskning som redan pågår och är inne i ett slutskede. Kristdemokraternas KU-ledamot Tuve Skånberg uppger också att det som sägs i brevet är mycket allvarligt och att KU måste gå till botten med det.

Sedan tidigare har uppgifter kommit om att Strandhäll kommer att prickas för sin hantering av hur Begler sparkades. Hur hårda formuleringar det i slutänden blir beror på vad KU:s ledamöter kan enas om. Strandhälls partivänner i utskottet förväntas vilja mildra kritiken. Det aktuella brevet kan dock komma att verka i motsatt riktning och att granskningen utvidgas för att klarlägga de verkliga skälen till att Begler sparkades.

Blev politiskt obekväm inför valet
En utbredd uppfattning är att Begler sparkades därför att hon gjorde sitt jobb för bra och var alltför framgångsrik i att implementera de direktiv som hon fått från Strandhäll och regeringen om att få ned sjuktalen och förbättra kontrollen mot fusk. När Begler levererade detta gav det upphov till intern kritik i partiet där man befarade att de hårda nyporna skulle stöta bort många väljare då man har en stor del av sin väljarbas bland sjukförsäkrings- och bidragsberoende grupper.

Man menar att Begler fick sparken av politiskt taktiska skäl, för att Socialdemokraterna skulle slippa en obekväm situation inför valet, där partiet dels skulle attrahera svaga grupper men samtidigt tvingas försvara försämringar för samma grupper. Det är också en uppfattning som delas av Tamas Osvath, tidigare internrevisor på Försäkringskassan och författare till det andra brev till KU som nu kommit i dagen.

Osvath berömmer Begler som den bästa generaldirektör han arbetat för under sin närmare 35 år långa karriär som revisor på olika myndigheter. Han beskriver hur Begler metodiskt återställde ordningen på en myndighet som under lång tid varit vanskött. Det fanns, menar Osvath, inga sakliga skäl att göra sig av med Begler – motivet var rent politiskt. Det var dessutom anmärkningsvärt svekfullt av Strandhäll att kasta sin generaldirektör till vargarna för att hon inte kunde stå upp för de direktiv hon och regeringen själv gett Begler.

Osvath och andra bedömare menar att Strandhäll och regeringen genom att på det här sättet sparka Begler utan saklig grund har överträtt en ministers befogenheter samt brutit mot lagen om offentlig anställning.

Många är tysta i rädsla för repressalier
En ytterligare försvårande omständighet för Strandhäll är uppgiften att ytterligare personer hade velat ställa sig bakom brevet och underteckna det, men avstått av rädsla för att drabbas av repressalier. De är idag verksamma på andra platser inom statsförvaltningen och därmed åtkomliga för Strandhäll och regeringen för åtgärder.

– Falluckan kan snabbt öppnas om man är för obekväm, speciellt om den politiska makten på ett eller annat sätt känner sig hotad, säger en källa som uppges ha direkt insyn i hur brevet kom till.

Personen får medhåll av Adriana Lender som säger sig ha full förståelse för att personer som fortfarande arbetar inom Försäkringskassan eller på andra myndigheter inte vågar skylta med sina namn.

Enligt Expressen finns det emellertid ytterligare personer, vid sidan av Lender och Nordqvist som förklarat sig beredda att träda fram med uppgifter om Beglers uppsägning som går på tvärs med den historiebeskrivning Annika Strandhäll och hennes dåvarande statssekreterare lag fram för KU.

Kan eskalera till misstroendevotum
Bedömare menar att den händelseutveckling ärendet nu tagit kan innebära att Strandhäll inte bara prickas av Konstitutionsutskottet, utan att också ett misstroendevotum väcks mot henne i riksdagen. Ett sådan skulle kunna stödjas av samtliga partier utom S och MP.

Strandhäll har hittills vägrat kommentera anklagelserna.