Antalet hitresta tiggare ökar trots samarbetsavtal med ursprungsländerna

1.1K Shares

För tre år sedan tecknade Sverige avtal med Rumänien och Bulgarien om hur problemet med att tusentals personer från dessa länders romska minoritetsgrupp missbrukar EU:s fria rörlighet för att tigga på gatorna i svenska städer och i vissa fall begå brott. Färska siffror från Sveriges nationella samordnare för så kallade utsatta EU-medborgare visar att avtalen inte haft effekt – de hitresta romerna är till och med fler idag.

Ingen vet exakt hur många hitresta tiggare som är verksamma i Sverige men för tre år sedan uppskattades det röra sig om cirka 4700 personer, de allra flesta från Rumänien, en mindre andel från Bulgarien och så gott som uteslutande tillhörande dessa länders romska folkgrupp. Idag bedömer man att siffran ökat något, till 4800 personer.

För tre år sedan ansåg beslutsfattarna i Sverige att det hitresta tiggeriet eskalerat till oacceptabla nivåer och tillsatte en utredare och en nationell samordnare för att i samverkan med myndigheterna i ursprungsländerna försöka vända utvecklingen. Det tecknades avtal med Rumänien och Bulgarien om hur problemet skulle tacklas, avtal som nu tre år senare visar sig ha varit verkningslösa.

Alltför attraktivt komma till Sverige och tigga
En av de tunga orsakerna till detta menar samordnare Claes Ling-Vannerus är att det är alltför attraktivt att komma till Sverige och tigga. Många krafter, ideella såväl som offentliga, har här förvärrat situationen genom att arbeta åt motsatt håll. Det har skapats tilldragningsfaktorer i form av härbärgen, soppkök, klädutskänkning, ekonomiska bidrag, skola och förskola för de hitrestas barn, gratis sjukvård och annat med syfte att göra tillvaron som tiggare i Sverige mer bekväm.

Eftersom det rör sig om en ”utsatt grupp” har rättsväsendet sett genom fingrarna med de lagar och regler som gäller för övriga, vilket bidragit ytterligare till att göra Sverige attraktivt att tigga i. Det som åsidosätts är sådant som tillstånd för penninginsamling, att betala skatt på förvärvade inkomster, ordningsregler för var man får sova, campa och slå upp läger samt EU-direktivet om hur länge man utan ordnade förhållanden får vistas i ett annat EU-land än det man är medborgare i.

Svart arbetsmarknad för hitresta växer
En svart arbetsmarknad har dessutom uppstått där de hitresta utför enklare jobb för långt under avtalsenliga löner åt mindre nogräknade arbetsgivare. Den delen av den hitresta problematiken har ökat mer än tiggeriet enligt den aktuella utvärderingen ”Lägesbild 2018” jämfört med den tre år gamla utredningen ”Framtid sökes”.

Från Rumänien och Bulgarien har kommit upprepade klagomål på att inga avtal om hur dessa människor ska få hjälp på hemmaplan är verksamma så länge Sverige inte ser till att de också finns på hemmaplan och inte på gatorna i svenska städer. Inte heller de över 300 miljarder kronor som EU avsatt i ett så kallat strukturfondsprogram för att hjälpa Rumänien komma till rätta med den romska problematiken är verksamma pengar så länge de som ska hjälpas inte befinner sig i landet.

– Min slutsats är att det är väldigt attraktivt att komma till Sverige med det liv vi lever här och med den fria rörligheten är det svårt att stoppa, sammanfattar Claes Ling-Vannerus i en kommentar till SVT situationen och orsakerna till att utvecklingen inte gått att vända.

Regeringen duckar om nationellt förbud
Inrikesminister Mikael Damberg kommenterar de dystra siffrorna med att det hitresta tiggeriet är en svår fråga.

– Det är inte enkla frågor och inte lätt att komma till rätta med.

Något nationellt tiggeriförbud vill Damberg dock inte utlova trots att alla åtgärder som vidtagits hittills visat sig verkningslösa och trots att en majoritet av det svenska folket vill ha ett förbud.

– Regeringen har inte något sådant förslag.

1.1K Shares
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.