Enligt en undersökning som statliga Utbildningsradion gjort har tolv procent av Sveriges chefer vid ett flertal tillfällen valt bort unga arbetssökande på grund av deras dåliga skrivförmåga. Samtidigt anser nästan hälften av landets högskole- och universitetslärare att unga är alltför dåliga på att uttrycka sig i skrift.
Av de 1 000 chefer som tillfrågats i UR:s undersökning anger en ännu högre andel, 35 procent, att de vid något enstaka tillfälle valt bort en ung arbetssökande på grund av dennes skrivförmåga trots att de i övrigt uppfyller kraven.
Cheferna vittnar samtidigt om att den dåliga skrivförmågan bland annat leder till ekonomiska bakslag men även direkt farliga konsekvenser som att felaktiga läkemedel skrivs ut till följd av stavfel och grammatiska fel som görs av ung personal.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Polismyndigheten: Nya poliser har problem att uttrycka sig i skrift
Även på polisen märker man av den försämrade skrivförmågan. Där har man löst problemet genom att ta bort de tidigare obligatoriska svenskproven och förlitar sig på att svenskan från gymnasiet ska räcka.
– Nu märker vi att det kanske inte riktigt är så, säger Per Esbjörnsson, polis och lärare på polishögskolan i Växjö.
Började med generation 2000
Bland drygt 500 tillfrågade lärare på universitet och högskolor uppger nära hälften att deras studenter skriver för dåligt.
Enligt Tomas Yangbyn, digital chef på företaget Transcom, hade unga fram till 90-talisterna en god skriftkunskap generellt. Desto sämre blev det för den senare generationen som är född efter år 2000.
Både hos svenska och utländska elever
Enligt Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola, finns de bristande skrivkunskaperna hos både bland de som har svenska som modersmål och de som inte har det.
Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare i svenska och historia, tror att digitaliseringen av skolan kan vara en bidragande orsak.
– Jag tycker att vi sviker väldigt många ungdomar. Om vi kunde lära våra ungdomar och barn att läsa och skriva förr borde vi kunna göra det i dag. Vi har ju facit, vi vet hur man gjorde när svensk skola var bra, säger hon.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.