Samhällsnytt kan avslöja att en grupp bestående av makthavare, journalister och opinionsbildare ända sedan 2015 arbetat i hemlighet för att påverka debatten och koppla samman SD och hotet från Ryssland – långt innan det blev mainstream. Gruppen har inriktat sig på att angripa yttrandefriheten och var bland de första i Sverige med att lansera begreppet ”fake news” genom riktade kampanjer. Av allt att döma fortsätter gruppen att verka än idag.

Vad förenar den dömde vänsterextremisten Mathias Wåg, den väl positionerade centerpartiske ledarskribenten Patrik Oksanen och undertecknad? Fram till augusti 2016 var vi med i en hemlig grupp som kom att spela en viktig, kanske till och med en avgörande roll i hur den politiska debatten i Sverige utvecklats. Det sägs att debatten mår bra av att föras öppet. Den framgångsrika opinionsbildning som gruppen står bakom behöver granskas – därför är tiden mogen att berätta om gruppen och flera medlemmar i den.

“Virtuell politik”

Allt började i februari 2015 då jag blev inbjuden till gruppen på Facebook, som vid den tidpunkten var den huvudsakliga plattformen för kommunikation. Under hösten 2014 skrev jag flera artiklar som handlade om politisk påverkan, desinformation och propaganda i Rysslands inrikespolitik – det var detta som gjorde att jag fick inbjudan. Ämnet var intressant för mig journalistiskt, därför tackade jag ja direkt.

I början var det ett oskyldigt diskussionsforum – som så många andra intressegrupper på nätet – där folk bytte länkar till artiklar om ämnet, skrev i flummiga trådar om preppning och postade memes då och då. Profilen började dock ändras markant i och med att allt viktigare samhällsfigurer gått med.

“Vi är Sveriges Stasi. Lite fetare”

En person som fick mycket inflytande i gruppen blev Mathias Wåg – den ökände vänsterextremisten som introducerats som ”central figur i den autonoma miljön”. Wåg, som var med i AFA och grundade Researchgruppen, är sedan tidigare dömd för ockupation av Dagens Nyheters redaktion på 90-talet. Senast blev han omskriven i juli 2017 i samband med upploppen i Hamburg där han anklagats för att ha beordrat en misshandel av en amerikansk journalist som bevakade upploppet. På bilden nedan: Wåg ser ut att filma misshandeln med sin mobil (Faksimil Youtube).

År 2013 när Researchgruppens aktivitet med att spåra upp privatpersoner med misshagliga åsikter var på sin topp skrev han stolt på Twitter:

”Vi är Sveriges Stasi”

För sina insatser i Researchgruppen fick Wåg det prestigefyllda priset Guldspaden. I och med hans ankomst hade gruppen börjat utvecklas i en alltmer obehaglig riktning som gick ut på att planera och lansera påverkanskampanjer – istället för att studera dem. Syftet blev att använda hotet från Ryssland som ett slagträ mot politiska motståndare och som en del i det bredare angreppet mot medborgerliga rättigheter. Till slut begränsade jag min roll till bara observation.

Den röda tråden blev att sammankoppla den politiska högern och deras mediekanaler med hotet från Ryssland – långt innan det blev mainstream i debatten.

Avslöjades som informatör åt Säpo – kastades ut från gruppen

Martin Fredriksson, en annan prominent medarbetare på Researchgruppen och medlem i vänsterextrema AFA – också han dömd för misshandel av en politisk motståndare så sent som 2006, var med i gruppen. År 2010 startade han bolaget Piscatus som blev den största databasen över allmänna handlingar i Sverige. Varje morgon skickade svenska myndigheter tusentals handlingar som gällde privata medborgare och deras ansökningar, ärenden, domar, förfrågningar som skannades in och gjordes sökbara på namn och flera andra parametrar. Det var ett ovärderligt verktyg för grävande journalister – men tillgången till databasen gavs endast till journalister med kontrollerad vänsterbakgrund.

Numera driver Fredriksson en än större databas som inkluderar handlingarna från Piscatus och heter Acta Publica. Det nya företaget tar ett bredare grepp och vänder sig även till säkerhetsbranschen med erbjudande om ”bakgrundskontroller”. Det går att sätta bevakning på personer intressanta för klienten för att få en notifiering varje gång en ny myndighetshandling om den aktuella personen förs in i databasen. På det sättet uppnår man en heltäckande övervakning av ”objektet”.

I februari 2016 kastades Fredriksson ut från gruppen efter att det framkommit att han hade varit hemlig informatör åt Säpo. När Samhällsnytt kontaktar honom för kommentar svarar han på Twitter: “Du kan köra upp virtuell politik i röven”.

“Kontra-Intel mot putinism och nazism kan vara en grym trollning”

En annan flitig användare som satte tonen i gruppen var vänsteraktivisten och tjänstemannen vid Enheten för Demokrati och mänskliga rättigheter på statliga SIDA, Marcin de Kaminski. de Kaminski är en av dem som aktivt arbetat för att föra upp idén om en allomfattande rysk desinformation på agendan – med syfte att begränsa yttrandefriheten.

I en privat konversation i slutet av 2015 är han öppen med vad som förväntas av en journalist som bevakar detta ämne: ”kontra-Intel mot putinism och nazism”:

Samtidigt är han inte främmande för att använda gruppen för privata ändamål. När tidningen Fria Tider börjar ringa honom i januari 2016 med frågor om hans många skulder hos Kronofogden vänder han sig till gruppen för att få guidning från medlemmar som arbetar som grävande journalister för att försvåra eller stoppa Fria Tiders granskning. Enligt granskningen hade han flera skulder – trots en årslön på 576 tusen kronor. de Kaminski ansågs dock inte vara någon säkerhetsrisk på grund av skulderna och fortsatte att arbeta på myndigheten fram till januari 2018.

Expert på näthat

Nästa gång han kom upp till ytan var i maj 2017 i samband med #blockgate på Svenska Institutet då vänsteraktivisten Vian Tahir i sin roll som kurator för @Sweden-kontot på Twitter massblockerade ett stort antal konton, inklusive politiker, opinionsbildare och journalister. Detta jämfördes med ett register upprättat efter politiska åsikter eftersom alla blockerade konton klumpades ihop som rasister och näthatare – trots att många av dem aldrig kommunicerat med @Sweden.

Skandalen blev ett ärende för JO, men mitt i detta skickar en högt uppsatt tjänsteman på SIDA ett mejl till Svenska Institutet där han försöker sätta tryck på ledningen för att behålla Vian Tahrir och försvara blockeringen. Han använder skickligt abstrakta tankefigurer som fått mycket plats i debatten på senare tid – såsom näthat och hot. En del av mejlet kan kännas igen i SI:s försvar för blockeringen – som gick ut på att det var nödvändigt för att säkerställa Tahrirs yttrandefrihet. Att den säkerställdes genom att begränsa yttrandefriheten för tusentals användare blev hårt kritiserat på sociala medier.

Samhällsnytt kan idag avslöja att författaren till mejlet var ingen annan än Marcin de Kaminski. Vi har kontaktat honom för en kommentar, men de Kaminski vill inte svara på våra frågor.

Mejlet kan laddas ned och läsas i sin helhet på följande länk: SI – Särskilt mejl 10 maj 2017 06.21

Opinionsbildare i fårakläder

Det vore dock fel att påstå att gruppen bestod endast av vänsterextremister. Flera ledande personer som ingår i det så kallade säkerhetsetablissemanget ingick också i den. En av dem var chefen för Rysslandsprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, Martin Kragh. Kragh är en viktig opinionsbildare som förment arbetar som forskare, vilket ger honom den tyngd som behövs för att regelbundet kunna gästa nyhetsprogram på SVT.

Efter att ha gått med i gruppen ville han träffa mig personligen. Mötet blev av i början av 2016 och lämnade en konstig eftersmak. Han var måttligt intresserad av vänsterns kontakter med Ryssland – vilket var ett av mina bevakningsområden. Samtidigt försökte han flera gånger under mötet styra det till SD:s kontakter med Putin:

Hans verksamhet kulminerade i januari 2017 då han – lagom till den årliga konferensen Folk och Försvar i Sälen – publicerat en forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Strategic Studies med rubriken Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case.

Artikeln framställdes som en forskningsartikel och gick ut på att i princip stämpla all samhällskritik som Rysslandspropaganda. Den möttes med hejarop av en stor del av etablissemanget. Inom forskarkretsar blev den dock hårt kritiserad för bristande metod och innehåll. Hela stycken i artikeln innehållande grova anklagelser mot privata personer fick avpubliceras av det brittiska förlaget. Under påföljande utredning om oredlighet i forskning som startats av Uppsala universitet har det påpekats att Kragh agerande innebar ”ett brott mot god forskningspraxis”. Trots allt detta behöll Kragh sin tjänst och fortsätter att verka som en viktig opinionsbildare.

När Samhällsnytt når honom på telefon med frågan om i vilket syfte han var med i gruppen svarar han:

-Jag har blivit inbjuden. Men jag är på möte nu så skicka dina frågor på mejl.

“Skadligt innehåll” ska bort

En annan namnkunnig medlem var den centerpartiske ledarskribenten Patrik Oksanen, som använt gruppen bland annat för att testa sina numera mycket populära idéer innan de publicerats någonstans. En av dessa idéer var införandet av censur genom ”certifiering av redaktioner”.  Under senare tid har Oksanen i sin självpåtagna roll som etablissemangets beskyddare radikaliserats och uppmanar i princip öppet genom sina plattformar till att stänga ner alternativmedier. Så sent som i torsdags deltog han som enda utomstående journalist i regeringens möte med Youtube, Google och Twitter. Ämnet för mötet var ”Olagligt och skadligt innehåll online” och hur man bäst tar bort det.

När Samhällsnytt når honom för en kommentar svarar Oksanen på vår fråga om gruppen efter en paus att han “hör dåligt”:

-Vi får väl höras senare, lägger han till med eftertryck och lägger på luren.

Jag blev utesluten från gruppen i slutet av augusti 2016 utan någon tydlig anledning – kort innan Aftonbladet publicerade sin artikel om mig med falska anklagelser:

 Snart efter att artikeln kommit ut mobiliserades gruppens medlemmar för att få maximalt spinn på Aftonbladets kampanj.

Förutom ovannämnda personer ingick journalister från public service, politiska och medieaktivister i gruppen som spelade en mer nedtonad roll i sammanhanget – av den anledningen väljer Samhällsnytt att inte namnge dem. Gruppens idéer och planer har dock fått ett stort genomslag i samhället och håller på att driva Sverige i en riktning med begränsad yttrandefrihet, stora inskränkningar i mänskliga rättigheter och en allmän säkerhetisering av den politiska debatten. Att döma av medlemmars aktivitet, korsreferenser och riktade kampanjer fortsätter gruppen att existera än idag i en form eller annan. Detta är något allmänheten har rätt att känna till.