Ryssland har den senaste veckan drabbats av svidande militära bakslag sedan Ukraina inlett en större motoffensiv öster om staden Charkiv i östra Ukraina.

Enligt såväl ukrainska medier som USA:s försvarsdepartement har ryssarna förlorat kontrollen över tusentals kvadratkilometer land, från Charkiv fram till Oskilfloden. Västerländska källor uppger att den ryska reträtten varit kaotisk, där vissa förband dragit sig tillbaka till andra sidan floden medan andra soldater flytt över gränsen till Ryssland.

– Jag tror att om det var några som blev överraskade, enbart utifrån de rapporter vi har sett om den ryska militärens agerande, så var det nog ryssarna, säger Pentagontalesmannen Pat Ryder i ett uttalande.

Erkänns av Kreml

Att den ukrainska storoffensiven, som inleddes förra veckan, lyckats, och att Ryssland tvingats retirera är något som erkänns från officiellt ryskt håll.

Samtidigt hävdar Ryssland att ukrainarna tillfogats kännbara förluster under sin offensiv för att återta Charkivprovinsen. Det talas om hundratals dödade eller skadade ukrainska soldater, och dussintals utslagna stridsfordon.

Ukrainska nyhetsbyråer och medier, å andra sidan, är inte heller de sena med att visa upp bilder på utslagna ryska stridsfordon och dödade ryska soldater.

Under tisdagen pratade den ryske presidenten Vladimir Putin i telefon med såväl Frankrikes president Emmanuel Makron som med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

Under samtalen anklagade Putin inte minst Ukraina för att bryta mot folkrätten genom att medvetet beskjuta städer i Donbass med artilleri och inte ge internationella Röda korset tillträde till ryssar som tagits som krigsfångar.

Symbolisk stad erövrad

Som ett led i storoffensiven återerövrades under helgen Izjum, en stad som innan kriget hade omkring 45 000 invånare. Staden hade varit under rysk kontroll sedan slutet av mars i år när den efter hårda strider intogs av ryska trupper.

Under onsdagen besöktes Izjum av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som passade på att hälsa på soldater och gratulera dem till de militära framgångarna.

För Ryssland är Izjum en stad med visst symboliskt värde. Här rasade under 40-talet hårda strider mellan sovjetiska och nazityska styrkor under Stora fosterländska kriget, som den del av andra världskriget som handlar om kriget mellan Nazityskland och Sovjetunionen är känt som i Ryssland.

Staden erövrades av tyskarna sommaren 1942, men återerövrades av Sovjetunionen i februari 1943. Flera tyska försök att återta den slogs tillbaka, innan den nazityska offensiven österut slutligen kollapsade.

I Ryssland dras gärna paralleller mellan kriget mot Nazityskland och det krig som nu utkämpas i Ukraina, där många ukrainska förband och Ukraina överlag anammat SS-symboler och nazistinspirerad retorik.

Lärare uppmanas lämna Ukraina

Oskilfloden, som kommit att bli den nya frontlinjen, ligger som minst bara tiotalet kilometer från gränsen till Folkrepubliken Lugansk, där ryska separatister i östra Ukraina utropat en självständig stat. Det är till den utbrytarrepubliken många civila ryssar och ryskspråkiga nu uppges fly.

Från officiellt ukrainskt håll uppmanas ”förrädare och kollaboratörer” lämna landet. ”Till sitt kära Ryssland”, råder president Zelenskyjs rådgivare Oleksij Arestovytj.

LÄS ÄVEN: Ukraina: Vi förlorar uppemot tusen soldater – varje dag

En sådan grupp som den ukrainska ilskan vänds emot är lärare som fortsatt arbeta under den ryska ockupationen och då utfärdat examensbevis till studenter med officiella ryska stämplar på.

”Vi vill påminna om att lärare som utfärdat sådana ’diplom’ har två möjligheter: Fly till Ryssland eller hamna i fängelse”, lyder beskedet från en ukrainsk nyhets- och propagandabyrå.

Vid det här laget vet alla i Ukraina att den som anklagats för att vara en ”förrädare eller kollaboratör” gör bäst i att lämna landet.

Mer vapen från väst

Kort efter att den ukrainska offensiven inletts lovade USA att skicka mer vapen till Ukraina. Hittills har USA skickat vapen för motsvarande drygt 260 miljarder kronor i sitt senaste proxykrig mot Ryssland.Inte minst handlar det om raketartillerisystemet Himars, luftvärnsroboten Stinger, pansarvärnsroboten Javelin och patrullroboten Switchblade.

Övriga Nato-länder och USA-allierade, däribland Sverige, har tillsammans skickat ytterligare vapen till Ukraina för över 100 miljarder kronor. Den strida strömmen av vapen från västvärlden har varit helt avgörande för de ukrainska framgångarna på slagfältet.

– Vi menar att detta understryker vårt orubbliga stöd för Ukraina när landet fortsätter försvara sin självständighet mot rysk aggression, säger Sasha Baker, militär rådgivare på Pentagon, i ett uttalande där skulden för kriget läggs på Ryssland.

– Vi tror att när detta är över kommer Rysslands försök inte ha lyckats, säger Sasha Baker.