En granskning väcker frågor om hur banker behandlar äldre låntagare. Uppgifter visar att personer som passerat 60-årsstrecket kan få svårare att få bolånelöfte, trots god ekonomi och låg belåningsgrad. Kritiker menar att rutinerna riskerar att missgynna äldre kunder och aktualiserar frågan om åldersdiskriminering på kreditmarknaden.
I en granskning som SvD gjort fick en 62-årig man avslag på en ansökan om bolånelöfte hos Skandiabanken, trots att han hade en betydande kontantinsats och redan var bolånekund hos banken. Mannen planerade att köpa en bostad för sju miljoner kronor och finansiera hälften av köpesumman med eget kapital.
Flera andra banker gav grönt ljus för affären, men hos Skandiabanken blev beskedet ett nej. När mannen kontaktade bankens kundtjänst för att få en förklaring fick han ett svar som tydligt kopplade beslutet till hans ålder.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Jag kan se att du har ansökt om ett lånelöfte. Från och med året du fyller 60 år så räknar vårt kreditsystem på 60 procent av din angivna inkomst. Vilket i ditt fall gör att det blir ett underskott i kalkylen”, skrev bankens kundtjänst.
LÄS ÄVEN: Ny rödgrön skatt kommer ge högre bolåneräntor
Formuleringen innebär att den deklarerade inkomsten automatiskt reduceras med 40 procent i den första bedömningen när kunden fyllt 60 år.
Banken: Ålder påverkar inte kreditbeslut
Samtidigt framhåller Skandiabanken att ålder inte ska påverka den slutliga kreditprövningen. Jonatan Ohlin på Skandias presstjänst hävdar på fråga från SvD att man alltid gör en individuell kreditbedömning och aldrig hänsyn till ålder. Men när han konfronteras med kundtjänstens besked medger han att formuleringen ger intrycket att åldern haft betydelse.
– Med den formuleringen som kunden har fått i kontakten med oss, så får man intrycket av att det här har någonting med ålder att göra och det är en formulering som jag verkligen beklagar.
På frågan om det över huvud taget går att tolka svaret på något annat sätt svarar han att det är beklagligt att man formulerat sig på ett sätt som kan ge intryck av att kundens ålder vägs in i kreditvärdigheten. Banken menar att lånelöftet endast är en preliminär bedömning och att kunden senare kan komplettera sina uppgifter i samband med en fullständig bolåneansökan.
– Ja, och det är så väldigt tråkigt. Jag förstår att kunden som fick det beskedet inte är nöjd och jag beklagar hur det är formulerat. Lånelöftet är en initial bedömning och vi ska nu se över hur vi kan göra det tydligt för våra kunder vad som ligger till grund för kreditbedömningen, säger Jonatan Ohlin.
Andra banker använder olika modeller
SvD har även frågat flera av landets största bolåneaktörer om de använder schabloner kopplade till kunders ålder. SBAB uppger att banken använder åldersrelaterade schablonberäkningar i sin digitala ansökningsprocess, men att kunder som vill låna mer kan kontakta banken för en individuell bedömning.
Swedbank uppger däremot att banken saknar generella åldersschabloner, även om hänsyn ibland tas till att ekonomin kan förändras efter pensionering. SEB framhåller att bedömningen baseras på kundens samlade ekonomi och den så kallade kvar-att-leva-på-kalkylen, inte på kundens ålder.
Finansinspektionen: Individuell prövning krävs
Finansinspektionen betonar att kreditgivare är skyldiga att göra individuella bedömningar av varje kunds återbetalningsförmåga.
– Banker ska alltid göra en individuell kreditprövning med hänsyn till kundens specifika ekonomiska situation och inte förlita sig på automatiska schablonberäkningar. I praktiken innebär det att banken behöver göra motsvarande bedömning vid lånelöftet, säger Vidar Lindgren på Finansinspektionens pressavdelning till SvD.
LÄS ÄVEN: Svenska folket har näst flest bolån i EU
Uttalandet aktualiserar frågan om hur långt automatiserade modeller får gå innan de riskerar att behandla kunder olika utifrån faktorer som inte speglar deras verkliga ekonomiska situation.
Ålder en skyddad diskrimineringsgrund
Frågan är särskilt känslig eftersom ålder sedan länge är en skyddad diskrimineringsgrund i svensk lagstiftning. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av ålder på samma sätt som den förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Det innebär inte att ålder aldrig får vägas in i olika beslut, men det ställer krav på att särbehandling ska vara sakligt motiverad och proportionerlig. När automatiska system eller schabloner leder till att äldre personer får sämre möjligheter än andra med motsvarande ekonomi uppstår därför frågor om var gränsen går mellan riskbedömning och otillåten diskriminering.
I takt med att allt fler svenskar arbetar längre upp i åldrarna, har höga inkomster även efter 60 och ofta betydande tillgångar, får ålder som faktor i bankernas kreditbedömningar allt större betydelse. Fallet som SvD lyfter fram indikerar att många kunder upplever att ålder spelar en större roll än vad bankerna offentligt vill medge och eventuellt också förbi vad lagen medger.
