Sverige går in i nästa veckas Nato-toppmöte i Ankara med tre tydliga prioriteringar – fortsatt och långsiktigt stöd till Ukraina, kraftigt ökade försvarsinvesteringar och en stärkt europeisk försvarsindustri. Det framgick när statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på fredagen höll pressbriefing inför mötet i Turkiet.
När Natos stats- och regeringschefer samlas i Ankara den 7–8 juli sker det mot bakgrund av ett fortsatt ryskt anfallskrig mot Ukraina, osäkerhet kring utvecklingen i Mellanöstern och ett växande fokus på Europas egen försvarsförmåga.
Statsminister Ulf Kristersson beskrev omvärldsläget som turbulent och pekade ut Ukrainakriget som den dominerande säkerhetspolitiska frågan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Europeisk säkerhet stavas just nu Ukraina, slog han fast.
Han framhöll att stödet till Ukraina kommer att vara Sveriges viktigaste budskap under toppmötet och betonade att det inte finns någon väg runt fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till landet.
– Så länge den ryska aggressionen pågår så är det i grund och botten två saker som måste göras. Det ena är mer stöd till Ukraina och det andra är mer press på Ryssland.
Press för ökat stöd till Ukraina
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard underströk att Ukraina inte bara försvarar sitt eget territorium utan också bidrar till Europas och Natos säkerhet.
LÄS ÄVEN: Är Nato en försvarsallians efter regimskiften i Libyen och Irak? Så svarar Rutte
I Ankara kommer hon att delta i möten inom Nato–Ukraina-rådet tillsammans med bland andra Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha och EU utrikeschef Kaja Kallas.
– Genom sitt motstånd mot Rysslands krig så bidrar Ukraina inte bara till sin egen, utan också till vår säkerhet, sade hon.
Malmer Stenergard riktade samtidigt en tydlig uppmaning till övriga allierade att ta ett större ansvar för stödet till Ukraina.
– Det kan inte vara så år efter år att de nordiska och baltiska länderna som representerar bara drygt trettio miljoner invånare står för en tredjedel av Natos militära stöd till Ukraina.
Enligt utrikesministern är målsättningen att medlemsländerna vid toppmötet ska utlova sammanlagt 70 miljarder euro, det vill säga nära 800 miljarder kronor, i fortsatt stöd till Ukraina. Regeringen anser att detta bör ses som en lägstanivå snarare än ett slutmål.
Att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar vid toppmötets första dag ses av regeringen som en viktig markering av alliansens fortsatta stöd. Samtidigt väntas Natoledarna diskutera hur stödet kan göras mer långsiktigt och mindre beroende av enskilda länders politiska svängningar.
Fem procent till försvaret
En av de största frågorna på toppmötet blir uppföljningen av det försvarsmål som Nato enades om förra året – att medlemsländerna senast 2035 ska avsätta fem procent av BNP till försvarsrelaterade satsningar, varav 3,5 procent till kärnmilitära utgifter.
Kristersson betonade att Sverige avser att gå snabbare fram än så.
– Vår ambition är ju att nå målet om fem procent redan 2030.
LÄS ÄVEN: Se när AP-journalisten grillar Pentagon om Nato
Han pekade på att de svenska försvarsanslagen mer än fördubblats mellan 2021 och 2025 och beskrev den pågående upprustningen som den största sedan kalla kriget.
På frågor om medlemsländer som fortfarande ligger långt under målen betonade statsministern att Nato sannolikt kommer att använda ökad transparens snarare än formella sanktioner.
– Det kommer bli väldigt tydligt vilka länder som bidrar mycket och vilka länder som ligger efter.
Även utrikesministern noterade att flera länder på kort tid höjt sina försvarsutgifter kraftigt.
– Om vi tycker att Europa är värt att försvara, att vi inte investerar i försvaret av Europa – det är ju helt orimligt.
Frågan om Europas ansvarstagande väntas bli central i Ankara, inte minst mot bakgrund av den återkommande amerikanska kritiken mot europeiska Nato-länders underdimensionerade försvarsutgifter som USA under lång tid tvingats kompensera för.
Svensk försvarsindustri i fokus
Ett särskilt försvarsindustriforum arrangeras i anslutning till toppmötet. Där möts politiska ledare och företrädare för försvarsindustrin för att diskutera hur Nato snabbare ska kunna bygga upp sin produktionskapacitet.
Kristersson framhöll Sveriges starka position på området.
– När Nato nu bygger upp sitt försvar så byggs det i ökande grad av svenska händer.
Statsministern lyfte fram den svenska försvarsindustrins internationella framgångar och konstaterade att exporten ökat med omkring 70 procent under mandatperioden. Han nämnde bland annat försäljningen av Gripen E-flygplan till Ukraina, A26-ubåtar till Polen och pågående förhandlingar om radarspaningssystemet GlobalEye till Kanada.
– Försvarsindustri ses inte längre som någonting ohållbart … utan som en nödvändig resurs för att kunna försvara demokratier i vår del av världen.
LÄS ÄVEN: Tysklands varning: Storkrig i Europa före 2029 när Ryssland rustar vid Natos gräns
Enligt Nato väntas just försvarsindustrins förmåga att omsätta ökade försvarsbudgetar i faktisk militär kapacitet bli en av de mest avgörande frågorna för alliansens framtida styrka.
Demokratifrågor inför mötet i Turkiet
Under presskonferensen fick regeringen också frågor om det försämrade demokratiska klimatet i Turkiet och rapporter om gripanden, demonstrationsförbud och begränsningar för journalister inför toppmötet.
Kristersson betonade att Sveriges hållning är tydlig.
– Nato tål både öppenhet och kritik och beröm, precis som EU och andra samarbetsformer.
Han fortsatte:
– Maximal öppenhet, maximal frihet att granska och följa mötet. Precis som det skulle vara om mötet hade hållits i Sverige.
Maria Malmer Stenergard uppgav att regeringen redan diskuterat detta med turkiska företrädare inför toppmötet.
– Den frågan har vi redan tagit upp med Turkiet.
När Natoledarna samlas i Ankara nästa vecka väntar därmed ett möte som i hög grad kommer att präglas av kriget i Ukraina, Europas militära upprustning och frågan om hur alliansen ska omsätta ökade försvarsambitioner i konkret förmåga.
LÄS ÄVEN: Efter 1 000 miljarder till Ukraina: Tidöregeringen oroas att länder slutar skänka pengar och vapen
Se hela pressbriefingen nedan.
