Ökad arbetskraftsinvandring med bibehållet lågt lönegolv – det kravet riktar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv till regeringen. Man positionerar sig därmed nära den rödgröna oppositionen där man också motsatt sig regeringens försök att komma till rätta med att det i Sverige i spåren av en omfattande invandring av lågutbildade har skapats ett etnifierat låglöneproletariat.

Den blågula Tidöregeringen har kraftigt höjt lönegolvet för arbetskraftsinvandrare och vill höja det ytterligare. Detta för att begränsa inflödet till kvalificerad arbetskraft, undvika att de stora lågutbildade invandrargrupper som redan finns i landet ytterligare cementeras i destruktivt och för skattebetalarna kostsamt utanförskap och motverka det omfattande fusket inom arbetskraftsinvandringen som huvudsakligen sker i låglönesektorn.

Regeringen har fått mothugg från vänsterhåll i ambitionen att komma till rätta med dessa invandringsrelaterade arbetsmarknadsproblem. Och nu får man – vilket inte är så vanligt – stöd i sin hållning av Svenskt Näringsliv. Även den ledande paraplyorganisationen för landets arbetsgivare motsätter sig såväl den redan genomförda som den aviserade höjningen av lönegolvet för arbetskraftsinvandrare.

Varnar för lägre BNP och skatteintäkter

Svenskt Näringsliv hävdar i en kommande rapport kallad ”Lägre välstånd vid ett höjt lönekrav – effekten av minskad arbetskraftsinvandring” som DN fått ta del av i förväg att Sverige årligen skulle tappa mångmiljardbelopp i såväl BNP som skatteintäkter med regeringens ambition att medianlönen för arbetskraftsinvandrare ska vara densamma som för arbetsmarknaden i övrigt. Tidigare har även en annan stor arbetsgivarorganisation, SKR, i en rapport krävt att arbetskraftsinvandringen ökar.

LÄS ÄVEN: Svenskt Näringsliv kräver sänkta skatter för utlänningar

I motsats till Tidöregeringen och många andra bedömare, ser Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson. ingen motsättning i att fortsätta importera lågutbildad arbetskraft och att få de stora lågutbildade invandrargrupper som redan finns i landet i arbete i stället för bidragsförsörjning. Hennes förhoppning är att båda sakerna ska kunna ske samtidigt.

Johansson menar också att bådadera behövs, utifrån hypotesen att Sverige behöver fler arbetade timmar för att säkra välfärden i framtiden. Hon går därmed på tvärs med den utbredda uppfattningen att fler och fler jobb i accelererande takt kommer att rationaliseras bort och ersättas med robotar, datorer och AI så att behovet av arbetade timmar kraftigt minskar.

Tror inte demografiska omvälvningen kan hejdas

Det tror man inte på Svenskt Näringsliv och motsätter sig, förutom höjt lönegolv också den lagstadgade arbetstidsförkortning till sex timmar per dag – som många menar att det länge varit dags för. Karin Johansson kallar det för ”Arbetslinjen 2.0”.

Fler invandrare med låga löner framgångsrecept för Sverige menar Karin Johansson. Bild Kate Gabor, Svnekst Näringsliv.

På den stora arbetsgivarorganisationen tror man att den invandringsrelaterade demografiska förändringen – som av somliga liknats vid ett ”folkutbyte” – kommer att fortsätta i oförminskad takt. Att vända utvecklingen, så som Sverigedemokraterna och i varierande utsträckning också de andra partierna i Tidösamarbetet anser önskvärt, tror man på Svenskt Näringsliv inte är möjligt.

Man ser, utifrån sin förutspåelse att den demografiska omvälvningen inte går att hejda, det som skadligt att som en del av en sådan futil ambition försöka begränsa arbetskraftsinvandringen till Sverige och, enligt framtidsprognoserna i sin kommande rapport, riskera lägre BNP och skatteintäkter

– Demografin väntar inte på politiska kompromisser, slår Johansson fast i en kommentar till DN.

Ska lösa problemet med åldrande befolkning

Hon lyfter också fram det återkommande migrationsliberala argumentet att ökad invandring krävs för att motverka Sveriges åldrande befolkning där allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler i icke arbetsför ålder. Facit för en sådan politik, som länge redan förts i Sverige, är emellertid nedslående.

I stället för att lätta bördan för den arbetande befolkningen har den lagts sten på genom att en mycket stor andel av migranterna hamnat i långvarigt eller permanent bidragsberoende i stället för arbete. Arbetande migranter kommer i stor utsträckning också med anhöriga i icke arbetsför ålder. De blir dessutom, om de får leva, gamla själva och ska försörjas av andra.

LÄS ÄVEN: Nej SKR, invandringen måste inte öka ytterligare för att klara välfärden

Olika sätt att räkna har gett olika siffror för hur mycket invandringen kostar – allt från några tiotals till flera hundratals miljarder kronor varje år. Att den svenska invandringspolitiken inte har resulterat något samhällsekonomiskt plus råder det dock närmast konsensus om.

Tror bara utlänningar kan plantera svensk skog

Svenskt Näringsliv vill också ge sin kommande rapport en klimatorienterat grön profil. Johansson exemplifierar med skogsplantering, som hon menar att varken svenskar eller invandrare som redan befinner sig i Sverige klarar av. För detta behöver ny utländsk arbetskraft rekryteras, och det är också fel att ge dessa bättre betalt än idag.

– Kompetensen i de gröna näringarna underskattas. Det är inte vem som helst som på ett effektivt sätt kan plantera skog. När staten höjer lönekraven så signalerar det till företagen att expansion i Sverige inte är möjlig, hävdar hon.

Ser invandring som del av lösningen – inte problemet

Generellt ser man på Svenskt Näringsliv de hittillsvarande liberala reglerna för arbetskraftsinvandring inte som en del av problemet utan som en del av lösningen. Därför behöver den invandringen öka ytterligare.

– Om vi menar allvar med att Sverige ska konkurrera globalt och klara den demografiska utvecklingen, måste vi också våga säga att arbetskraftsinvandring är en del av lösningen, slå Johansson fast.

Generellt på den andra sidan, som förespråkar en åtstramad invandring, lyfter man utöver den samhällsekonomiska kostnad som blivit följden också fram de kulturella aspekterna. En hög andel av de som kommer till Sverige har med sig värderingar som frontalkrockar med de svenska/västerländska på en lång rad områden, såsom jämställdhet mellan könen, synen på sexuella minoriteter, gränser för yttrandefriheten och religionens plats i samhället och politiken.

Ekonomi