På mindre än 25 år har antalet muslimska församlingar i Sverige ökat från ett fåtal till omkring 300. Samtidigt som kyrkor läggs ned etableras nya muslimska bönelokaler i allt fler kommuner – ibland som nybyggda moskéer med stöd från utlandet, ibland i ombyggda butiks- eller källarlokaler. Men kunskapsläget är begränsat. Det saknas offentlig statistik över hur många moskéer som faktiskt finns, vad som predikas och hur verksamheten finansieras. I ett debattklimat där kritik lätt avfärdas som islamofobi har frågan om islams roll i det svenska samhället blivit både känslig och svår att överblicka.
År 2000 fanns det enligt uppskattningar endast ett fåtal egentliga moskéer i Sverige. Sju nämns ofta som en ungefärlig siffra – permanenta böneplatser byggda för muslimsk tillbedjan, ofta med minaret och kupol. År 2025 är det, enligt Myndigheten för stöd till trossamfund, närmare trehundra, om man med moské menar muslimsk gudstjänstlokal. Det är en ökning med nära 4200 procent på bara 25 år. Men var gränsen går för vad som räknas som en moské är inte alltid glasklar – vilket antyder att det verkliga antalet kan vara högre.
Om man med moské menar muslimsk gudstjänstlokal så kan antalet vara i närheten av 300 st.
– Frederic Brusi, handläggare kunskapsuppdraget, Myndigheten för stöd till trossamfund
Ett exempel på detta är Masjid Aysha, även känd som Ayshamoskén, som drivs av den ideella föreningen Skandinaviska Islamiska Organisationen (SIO) och är belägen på Sankt Eriksgatan i Stockholm. Enligt uppgifter på moskéns webbplats har den varit verksam i cirka 20 år och används regelbundet av tusentals personer från olika delar av världen. Fredagsböner hålls på flera språk, inklusive svenska, engelska, urdu och arabiska.
Det är dock oklart om Masjid Aysha är registrerad som en officiell moské i Sverige, eftersom det saknas en offentlig och uppdaterad förteckning över registrerade moskéer. Organisationen bakom moskén, Skandinaviska Islamiska Organisationen (SIO), är registrerad som en ideell förening.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Skandinaviens och Nordeuropas största mosképrojekt
Samtidigt pågår en lång rad nya moskébyggen runt om i landet. Ett av dem är ett projekt i Helsingborg, som beskrivs som “Skandinaviens största moské”, där insamlingen hittills har inbringat över 68 miljoner kronor.
LÄS ÄVEN: Fotbollsstjärna islamiserar Sverige med “Skandinaviens största moské”
Pengarna har, vad Samnytt erfar, bland annat samlats in genom influencers och kampanjer på sociala medier som Instagram och TikTok, samt via initiativ som “Moskéhjälpen“, men insamlingen sker även internationellt och det finns frågetecken var alla miljoner kommer ifrån.
Helsingborgs moské har publicerat flera videoklipp på sociala medier där de firar att insamlingen har nått viktiga milstolpar. Nedan syns ett av klippen där personer i församlingen hörs skandera “Allahu Akbar” när insamling nått tio miljoner kronor.
I Stockholm är byggandet av Nordeuropas största moské fortsatt aktuell i Skärholmen, vilket även har mött hård kritik. Finansieringen av projektet har delvis kommit från Stockholms stad, men även från utländska aktörer.
LÄS ÄVEN: Stockholm berikas med “Skandinaviens största moské”
I samband med att Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård (S) besökte Tensta förra året för att prata med invånarna meddelade S-toppen att Sverige behöver bygga fler moskéer.
Vi har religionsfrihet i det här landet, vi har otaliga kyrkor och inte alls lika många moskéer, så självklart behöver vi bygga fler moskéer så länge det behövs för att man ska kunna utöva sin religion.
– Karin Wanngård (S), Stockholms stads finansborgarråd
Enligt uppgifter från lokaltidningen Mitt i har föreningen bakom bygget av Skärholmens moské valt att anlita det turkiska byggbolaget EMUG, som är kopplat till den islamistiska rörelsen Milli Görüs. Organisationen har tidigare kritiserats för antidemokratiska värderingar och antisemitism, samt för att verka för att den västerländska samhällsmodellen ska ersättas med en islamisk samhällsordning.
Utvecklingen av antalet moskéer i Sverige har gått snabbt, men den är relativt lite uppmärksammad i det offentliga samtalet. Samtidigt som kyrkobesök minskar och frikyrkor läggs ned, etableras nya muslimska bönelokaler i allt fler kommuner – ibland i tidigare kyrkor, ibland i industri- eller butikslokaler, och ibland som nybyggda moskéer med stöd från utländska finansiärer.
LÄS ÄVEN: Snart är färre än hälften medlemmar i Svenska kyrkan
Kunskapsläget är begränsat. Det finns ingen samlad och aktuell offentlig kartläggning över hur många moskéer som finns, var de ligger, vilken verksamhet som bedrivs eller hur de finansieras. Initiativ till ökad insyn möter ibland skepsis och avfärdas nästan alltid som islamofobiskt.
Begreppet ”islamofobi” fick spridning genom Runnymede Trusts rapport 1997 och har idéhistoriska rötter i Edward Saids Orientalism (1978). Något även Johan Lundberg, författare, kulturskribent och docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, har skrivit om i boken Ljusets fiender. Termen används i dag ofta för att avfärda kritik mot islam eller islamism. Ur ett kritiskt perspektiv har det blivit ett retoriskt verktyg som suddar ut gränsen mellan idéer och människor – och som ofta används för att tysta debatt.
Men redan 2012 visade SVT:s Uppdrag granskning problematiska delar inne i moskéerna och Sveriges Radio gjorde reportage. Även Samnytt har tidigare skrivit om församlingars kopplingar till islamism och hur IS globala ledare sägs ha predikat i Bellevuemoskén när han bodde i Sverige.
Miljardregn över moskéerna
Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, delar årligen ut mångmiljonbelopp i statsbidrag till muslimska organisationer. Enligt myndighetens statistik är Islamiska samarbetsrådet (ISR), Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS), Sveriges Muslimska Förbund (SMF) och Svenska Islamiska Samfundet (SIS) några av de huvudmottagande förbunden.
Dessa pengar går i sin tur vidare till lokala församlingar runt om i landet. Men detta är inte den enda finansieringskällan. I flera fall har svenska moskébyggen delvis eller helt finansierats med pengar från Saudiarabien, Iran, Qatar eller Turkiet. Bara när det gäller Saudiarabien talas det om miljardbelopp. Det finns även uppgifter i media om att var fjärde svensk moské är finansierad av det sunnimuslimska och wahhabitiska kungadömet.
LÄS ÄVEN: Jamals insamling gav miljoner till moskébygge – ska bygga många fler moskéer
Kritiker menar att dessa regimer inte i första hand stödjer religionsfrihet – utan också använder moskéerna som en förlängd arm för geopolitisk och religiös påverkan. Även SÄPO och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har varnat för infiltration.
I en undersökning från Myndigheten för stöd till trossamfund, utförd av Johan von Essen och Sara Vilgeus Loy, med avsikt att kartlägga samfundens utländska finansiering, står att läsa: ”Utländsk finansiering av trossamfund aktualiserar en konfliktfylld diskussion, där de som deltar ofta har profilerade och cementerade uppfattningar. Farhågor om hot mot det svenska samhället ställs mot anklagelser om religionsförföljelse och rasism.”
Viktigt meddelande
Innan du scrollar vidare och läser vår journalistik gratis har vi ett viktigt meddelande
Samnytt har på grund av minskade intäkter tvingats skära ned på verksamheten och står även inför flera rättsprocesser mot vänsteraktivister. Samnytt har inget statligt stöd och ytterst begränsade reklamintäkter. Vi är helt beroende av våra läsares stöd. Om du vill att vi ska fortsätta existera som tidning ber vi om din hjälp.
Ägna en minut åt att bli prenumerant! Klicka HÄR för att välja prenumerationsnivå eller swisha valfritt belopp: 123 083 3350, så hjälper du till i kampen mot etablissemanget.
Vi läser vidare att: ”Förstudien samtidigt visar att det material som granskats i dokumentstudien inte är tillräckligt omfattande eller tillförlitligt för att ge en god och nyanserad kunskap om hur utländsk finansiering faktiskt påverkar trossamfunden i det svenska samhället.”
Men till Samnytt svarar Frederic Brusi:
Myndigheten för stöd till trossamfund har dock utrett frågan om utländsk finansiering av trossamfund, och funnit att det inte föreligger några uppenbara indikatorer på att trossamfund i Sverige i någon större utsträckning finansieras utomlands ifrån.
– Frederic Brusi, handläggare kunskapsuppdraget, Myndigheten för stöd till trossamfund
Radikalisering, islamistisk separatism och begränsad insyn
I Frankrike och Storbritannien har flera fall dokumenterats där utländskt finansierade moskéer visat sig predika salafistisk eller islamistisk ideologi. I vissa fall har dessa moskéer varit grogrund för radikalisering.
I Storbritannien har det muslimska samfundet vuxit snabbt, och enligt MuslimsInBritain.org fanns det år 2025 över 2 170 moskéer och bönelokaler i landet. Flera har granskats av brittiska myndigheter.
LÄS ÄVEN: Frankrike förbjuder imamer från andra länder
Exempelvis varnades Islamic Centre of England 2020 av Charity Commission efter att man hållit en ljusvaka till minne av Qasem Soleimani – en iransk general ansvarig för terrorverksamhet genom revolutionsgardets Quds-styrka. Centret stängdes tillfälligt 2023 efter att ha gett plattform åt hatpredikanter, men öppnade senare efter vissa reformer.
I Frankrike har Emmanuel Macron lanserat en strategi mot vad han kallat “islamistisk separatism” och stängt flera moskéer som visat sig vara forum för intolerans, antisemitism och kvinnofientliga budskap. Han har sagt att det franska sekulära samhället utmanas av islamistiska ideologier och att staten måste försvara republikens värderingar.
Även i Sverige har det förekommit larm. Göteborgs moské, som finansierats av Saudiarabien, har kritiserats för att publicera material med kvinnofientliga budskap. Imam Ali-moskén i Stockholm, med kopplingar till Iran, har anklagats för att bjuda in talare som hyllar martyrskap och dödsoffer för islam. Trots detta tycks ingen vilja genomföra en fullständig och systematisk kartläggning av ekonomiskt stöd och vad som pågår innanför moskéernas väggar.
LÄS ÄVEN: Forskare: Islam oförenligt med demokrati och mänskliga rättigheter
En av de tydligaste svårigheterna är att varje försök till granskning ofta leder till anklagelser om främlingsfientlighet. Det har skapat ett klimat där frågor om religion, finansiering och samhällspåverkan blivit känsliga att ställa – även när de är fullt legitima. Det märks inte minst i Myndigheten för stöd till trossamfunds egen återhållsamma undersökning.
LÄS ÄVEN: Åkessons besked: Vi behöver riva moskéer
Sveriges religiösa landskap har förändrats snabbt under de senaste två decennierna. För att förstå denna förändring, med allt fler moskéer i landet, krävs både mer kunskap och insyn. Samnytt kommer att fortsätta granska hur denna utveckling påverkar det svenska samhället.
Vi ber dig som läsare – stötta Samnytt
Samnytt har inget statligt stöd och ytterst begränsade reklamintäkter. Vi är helt beroende av våra läsares stöd för att producera innehåll. Tyvärr är det många som tar Samnytts existens för given, kanske därför att man inte orkar engagera sig eller att det mesta av innehållet kan läsas gratis.
Men i tider som dessa – när vänsteretablissemanget systematiskt attackerar oss med kostsamma och tidskrävande lawfare-rättegångar i hopp om att på så sätt krossa vår ekonomi och begränsa eller helt tysta vår för dem obekväma journalistik – då är det extra viktigt att du som Samnytt-läsare engagerar dig.
Stötta Samnytts överlevnad med en prenumeration eller donation. Vi är tacksamma för all hjälp vi kan få från er läsare som uppskattar vårt arbete med tidningen.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350
• Eller bli prenumerant HÄR och få samtidigt tillgång till våra bästa artiklar
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det HÄR
LÄS ÄVEN: Nordiska museet: “Id Al-Fitr” och “Ramadan” är svenska högtider
