Poliser bar orange armbindlar under våldskampanj – JO-anmäls för att underminera förtroendet hos våldsutsatta män

När Polisen i Medelpad under kampanjveckan En vecka fri från våld bar orange armbindlar för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor väckte det starka reaktioner. Mansfrid Sverige har nu anmält agerandet till JO och menar att polisen medvetet tar ställning i en könskonflikt. Enligt organisationen riskerar symboliken att skada förtroendet hos våldsutsatta män, som redan har svårt att få gehör hos myndigheterna – och att bryta mot den neutralitet som polisuniformen enligt både lag och praxis ska representera.

Under vecka 47 arrangeras den nationella kampanjen En vecka fri från våld, en återkommande temavecka där kommuner, regioner och myndigheter lyfter frågor om våld i nära relationer. I samband med årets kampanj valde Polisen i Medelpad att låta tjänstgörande poliser bära orange armbindlar på sina uniformer. Färgen syftar på Orange Day, FN:s internationella dag för att uppmärksamma våld mot kvinnor och flickor.

LÄS ÄVEN: Myndighet: Kvinnors våld mot män är ”mäns våld mot kvinnor”

På sin Facebook-sida skrev polisområdet i Medelpad att man under veckan ”fokuserar än mer på mäns och killars våld” och att armbindeln ska ”visa problematiken med mäns och killars våld”. Inlägget illustrerades med en bild på en uniformerad polis med armbindeln synlig.

Agerandet har nu anmälts till Justitieombudsmannen av Mansfrid Sverige, som menar att polisen genom sitt deltagande tar ställning i en konflikt där kön ofta står mot kön, och där män redan möter betydande hinder i mötet med myndigheter. Enligt organisationen riskerar symbolen att påverka både förtroendet och objektiviteten i akuta situationer.

Forskningen om våld i nära relation visar att det vanligaste scenariot inte är ensidigt mäns våld mot kvinnor, utan ömsesidigt våld där båda parter deltar.

Mansfrid lyfter också att flera studier om partnervåld indikerar att män oftare utsätts för grovt fysiskt våld i parrelationer än vad som syns i anmälningsstatistiken, och att kvinnors våld mot män är betydligt mer omfattande än den offentliga bilden ger sken av.

Frågan om polisens neutralitet har funnits länge, och den har varit särskilt tydlig i diskussionen om polisens deltagande i Pride. Under många år deltog poliser i uniform i Pride-parader, trots att Pride som organisation driver en tydligt politisk agenda och själv beskriver sig som en rättighetsrörelse med politiska mål.

Organisationen hänvisar till både internationella metaanalyser och svenska enkätundersökningar där män rapporterar att de utsatts för slag, tillhyggen och attacker som lett till skador i högre grad än vad som kommer till myndigheternas kännedom. Den låga anmälningsfrekvensen – där män ofta avstår av skam eller rädsla för att inte bli trodda – gör att den officiella statistiken blir missvisande, menar Mansfrid.

LÄS ÄVEN: Män som avråds från att anmäla våld – och ett rättssystem som inte vill lyssna

Det är ett återkommande tema i de reportage och intervjuer om kvinnors våld mot män som tidigare publicerats i Samnytt. Många män vittnar om att de inte vågar anmäla, just eftersom de upplever att polisen redan i utgångsläge ser dem som den sannolika förövaren. Mot denna bakgrund blir en könskodad symbol på uniformen inte bara en markering – utan ett direkt hinder för att kunna uppfatta polisen som neutral.

När uniformen används för ideologiska budskap

Frågan om polisens neutralitet har funnits länge, och den har varit särskilt tydlig i diskussionen om polisens deltagande i Pride. Under många år deltog poliser i uniform i Pride-parader, trots att Pride som organisation driver en tydligt politisk agenda och själv beskriver sig som en rättighetsrörelse med politiska mål.

Polismyndigheten har motiverat deltagandet som ett sätt att bygga förtroende hos en utsatt grupp, men det har samtidigt inneburit att uniformen kopplats till en ideologisk manifestation. Det skapade interna konflikter, eftersom andra politiska uttryck – religiösa symboler, kommersiella budskap eller privata kampanjer – inte tilläts på uniformen.

Samtidigt visar flera studier om våld i relationer att både fysiskt och psykiskt våld från kvinnor mot män kraftigt underrapporteras, och att män i betydligt större utsträckning avstår från att anmäla av rädsla för att inte bli trodda.

I samband med denna debatt uttalade rikspolischef Petra Lundh att det inte är lämpligt att bära uniform i sammanhang där man manifesterar personliga åsikter av politisk eller religiös natur. Uttalandet, som framkom i ett brev refererat av bland andra Arbetsvärlden, SVT och Aftonbladet, var ett försök att klargöra en princip som länge varit otydlig: uniformen ska vara neutral och inte användas som bärare av ideologiska budskap.

LÄS ÄVEN: Feministiskt filter: Hur våld mot män sopas bort ur regeringens utbildningsmaterial

Det är just denna princip som Mansfrid menar att Polisen i Medelpad nu har åsidosatt. Om polisen kräver neutralitet i samband med politiska demonstrationer, men samtidigt väljer att bära en armbindel kopplad till en kampanj som uttryckligen riktar fokus mot ett köns utsatthet, uppstår en inkonsekvens som blir svår att förklara för de män som redan från början tvekar inför att kontakta polisen.

En tystnad som riskerar att växa sig ännu större

Den större frågan sträcker sig bortom en enskild armbindel eller en enskild vecka. Under lång tid har svensk myndighetskommunikation rört sig mot kampanjer där män i första hand framställs som förövare och kvinnor som offer.

När symboler och färger placeras på uniformen är det inte längre en intern polisiär angelägenhet, utan ett budskap som kommuniceras till hela samhället, inklusive dem vars berättelser redan har svårt att bli hörda.

Samtidigt visar flera studier om våld i relationer att både fysiskt och psykiskt våld från kvinnor mot män kraftigt underrapporteras, och att män i betydligt större utsträckning avstår från att anmäla av rädsla för att inte bli trodda.

När polisen nu markerar sig med en symbol som endast lyfter fram kvinnors utsatthet, riskerar det att förstärka en redan existerande tystnad.
Uniformens betydelse i en rättsstat kan inte överskattas. Den ska representera lag, objektivitet och neutralitet – inte en på förhand bestämd berättelse om vem som är offer och vem som är förövare.

LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott

När symboler och färger placeras på uniformen är det inte längre en intern polisiär angelägenhet, utan ett budskap som kommuniceras till hela samhället, inklusive dem vars berättelser redan har svårt att bli hörda.

Det som nu återstår att se är om polisen förmår hålla fast vid principen om neutralitet, eller om myndigheten även fortsättningsvis kommer att göra undantag för vissa politiska uttryck men inte för andra. I en tid då allt fler män vittnar om bristande förtroende är den frågan inte marginell – utan avgörande för hur många som i framtiden vågar söka hjälp.