En barnfamilj kom till Sverige för att arbeta. Makarna skiljde sig och kvinnan sökte då asyl undan sin make. Efter att ha fått cancer och åkt på semester till hemlandet får kvinnan och barnet nu asyl i Sverige. Detta då den cancervården i hemlandet antas ha för dålig kvalitet.
En ettbarnsfamilj från Kirgizistan kom till Sverige år 2019 på ett tvåårigt arbetstillstånd. Kvinnan polisanmälde sin man för misshandel och skiljde sig från honom. Sedan sökte hon asyl för att få skydd från maken och hans familj. Migrationsverket sa nej till asyl på den grunden.
Tidigare nekad cancerasyl
Kvinnan ville, förmodligen vid samma tillfälle, även ha asyl med motiveringen att hon fått bröstcancer. Migrationsverket beviljade inte cancerasyl då det inte lämnats in något läkarintyg eller hänvisats till ”landinformation” som talar för att cancervård skulle saknas i hemlandet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Åkte på semester till hemlandet
Det är något oklart utifrån den anonymiserade domen exakt vid vilket datum hon sökte asyl. Hon polisanmälde sin dåvarande make för misshandel i juni 2020 och påstås ha hotats av makens bror i hemlandet juli 2020. Hon passade trots det på att åka till hemlandet på semester från oktober till november 2020.
Förvärrad cancer
Strax efter att ha kommit tillbaka från semestern i hemlandet visade det sig att cancern metastaserat. Läkaren Sara Margolin skrev då ett läkarintyg enligt vilket det är viktigt att ha en ”fortsatt vårdkontinuitet”. Senare skriver Margolin ett intyg enligt vilket det är viktigt att den numera palliativa (i livets slutskede) vården får fortsätta ”utan uppehåll”.
Oklar kvalitet på hemlandets palliativa vård
Migrationsverket ska ha försökt få en läkare att undersöka hur möjligheten till palliativ vård i Kirgizistan ser ut. För att ta sig från Sverige till Kirgizistan på snabbast möjliga vis torde man behöva genomföra en fyratimmars flygresa från Arlanda till Istanbul följd av en femtimmars flygresa till Kirgizistan.
Den av Migrationsverket anlitade läkaren ansåg att kvinnan inte skulle klara av resan hem och vägrade av det skälet att fullgöra det uppdrag han fått av myndigheten att undersöka möjligheterna till palliativ vård i Kirgizistan.
Vad gäller den generella kvaliteten på vården i Kirgizistan skriver domstolen:
Därtill framgår att de sociala skyddsnäten har urholkats sedan självständigheten, och sjukvården har försämrats, särskilt på landsbygden. Det råder brist på läkemedel, vaccin och modern medicinsk utrustning. Vården är inte längre avgiftsfri och många kirgizer har inte råd att
söka sig till sjukhus och kliniker. Mutor är vanliga för att till exempel ta sig förbi en vårdkö.
Kvinnan lyckas även förmå myndigheter i Kirgizistan skriva ett intyg om att sådan palliativ vård hon får i Sverige inte erbjuds av den offentliga vården i hennes hemland. Oklarheten kring kvaliteten på den palliativa vården i hemlandet gör att såväl kvinnan som hennes son får asyl i Sverige.
Även om det inte framgår av domen så är det troligt att även kvinnans exmake kommer få uppehållstillstånd på anknytning till sin son. Domen i migrationsmålet går att
