I Södertälje är svenskar sedan en tid tillbaka en etnisk minoritet och i många områden runt stadskärnan bor nästan inga svenskar alls längre. Det har skapat en lång rad problem eller “utmaningar” som det heter på politikerspråk, varav en är att kunskaperna i svenska språket är alarmerande låga. Migranternas motivation att ta sig till SFI-lektionerna är inte den starkaste. Därför har den S-styrda staden beslutat att i stället låta SFI komma till migranterna.
Det demografiska utbytet har gått snabbt i staden som fram till för några decennier sedan var mest känt för sina kringlor och bil- och läkemedelstillverkning men idag är mer bekant för sin organiserade gängkriminalitet och för att vara en av de städer som gått i frontlinjen för det många kallar ett folkutbyte – närmare 6 av 10 som bor i staden har utländska bakgrund.
Den snabba omvälvningen har medfört att behovet att kunna prata svenska kraftigt har minskat hos yngre och medelålders invånare medan en relativt stor andel av stadens äldre befolkning fortfarande har svensk bakgrund. Detta har skapat allvarliga kommunikationsproblem inom äldreomsorg och hemtjänst där de anställda idag domineras av personer födda i utlandet.
Eftersom det inte finns något generellt krav på att man ska lära sig svenska när man kommer till Sverige och svenska i många områden numera är ett minoritetsspråk är motivationen att gå på SFI inte alltid den starkaste. För att få arbeta inom vård och omsorg finns visserligen krav på en lägstanivå av språkförståelse men realiteter i form av personalbrist gör att dessa krav ofta tummas på.
Södertälje testar ny SFI-metod
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I socialdemokratiskt styrda Södertälje gör man nu i ett pilotprojekt en variant på talesättet om Muhammed och berget. Om migranterna inte vill komma till SFI får SFI i stället komma till migranterna. Turnerande SFI-lärare ska i syfte att höja svenskanivån inom äldreomsorgen i staden åka runt och söka upp migranter som arbetar i äldreomsorg och hemtjänst för att lära dem att bättre förstå och tala svenska.
– Precis som i många andra kommuner så har vi många som jobbar inom äldreomsorgen som inte har tillägnat sig svenskan, säger Pia Sjöstrand (S), äldreomsorgsnämndens ordförande i Södertälje, i en kommentar om initiativet när SVT:s reporter kommer på besök.
Sjöstrand tycker sig redan ha sett “positiva resultat” av initiativet i form av signaler från verksamheternas chefer som säger att de anställda migranterna “har utvecklats mycket och tar för sig mer”.
Lär ut svenska genom att dansa
SVT har även talat med en av de kringresande SFI-lärarna, Katrine Vallas. Vid sidan av att det nya i att söka upp SFI-eleverna har hon också en innovativ pedagogisk metod för att lära ut där hon till musik dansar för eleverna framför svarta tavlan. Det väcker munterhet hos eleverna men om det främjar inlärandet jämfört med mer traditionella undervisningsmetoder är oklart.
– Det är liksom kul att vara här. Det känns inte som nåt jobb direkt, förklarar Katrine för SVT:s utsände efter att ha demonstrerat sina “moves” framför kameran.
Kritik mot initiativet finns
Kritik mot projektet finns där man menar att det är fel att anställa personer inom omsorgen som inte kan svenska i hopp om att de genom uppsökande verksamhet senare ska lära sig språket.
När migranterna dessutom inte behöver avsätta någon fritid för lektionerna utan får ha dem på arbetstid blir det också en påfrestning på verksamheten där andra anställda måste täcka upp och om det inte går så drabbas de äldre genom att inte få den service de har rätt till.
Sjöstrand slår emellertid ifrån sig kritiken med orden “så får det inte vara”. Men om det ändå blir så är det något som inte kan undvikas. Hon ser också taktiken med jobb först och svenska språket sedan som mer “inkluderande” än att sätta upp språkkrav för att få jobet.
– Vad gör vi om vi inte har tillräckligt många sökanden som kan svenska språket fullt ut? Den här modellen är mer inkluderande och effektiv.
Prövas även på andra platser
Södertälje är inte helt ensamma i landet om att göra tvärtom. Stadsdelen Östermalm i centrala Stockholm har ett liknande system där personer som inte kan svenska ändå får jobb inom omsorgen och sedan skickar man ut SFI-lärare till arbetsplatserna för att lära personalen språket. Fler exempel finns.
Det vanliga är dock fortfarande att man som anställningskrav har en lägsta nivå av svenska språkkunskaper, och att man när det inte går att få tag på personer som klarar kravet gör undantag från det.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.